Spelling suggestions: "subject:"materialitet"" "subject:"materialiteit""
51 |
Displacing the FamiliarRydell, Nils January 2021 (has links)
Displacing the Familiar is a practice-based research project focused around the exploration of digital materiality. This writing is intended to give the reader an exposé of the thought process that has emerged out of my crafting and practice. It also presents shorter technical insights and examples of software used. This project takes it starting point in the joy of unpacking the digital technology. The urge to explore and understand the underlying processes that renders visuals material on the screen. How can a visual practice concerned with digital materiality work?
|
52 |
Materialitetens roller och förutsättningar i kommunal krisledningGranholm, Martina January 2019 (has links)
Arbetet med denna licentiatavhandling har skett inom ramarna för det Interregionalt finansierade projektet Gränslös samverkan för ökad säkerhet 2. Syftet med avhandlingen har varit att fördjupa kunskapen om kommunal krisledning genom att också inkludera materialitetens medverkan i krisledningen och vilka förutsättningarna är för att de ska brukas. Med perspektivet av hur analoga och digitala resurser används under krisledning och vilka förutsättningar som finns för att detta ska göras skapas insikter att ta i beaktande när övningar och IT-stöd för övningar. Studier har genomförts med en kvalitativ ansats med litteraturstudier, intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Det empiriska materialet har därefter betraktats med meningsgivande (sensemaking) och affordans (affordance) som teoretiska perspektiv för att förstå materialitetens roll och förutsättning i kommunal krisledning. Avhandlingen visar att de förmågor som är återkommande under övningar är samverkan, kommunikation, informationsdelning och skapande av lägesbild. Ofta övas inte aktiviteterna i sin helhet då tekniska och analoga resurser inte innefattas i övningarna. Aktörerna övar därmed delar av görandet, att tänka kring exempelvis att skapa en lägesbild, och inte görandet som helhet som involverar materialitet. Aktörernas egna reflektioner från utvärderingarna är att de själva önskar mer övning med de tekniska resurser som de har till sitt förfogande. Artikel II visar att materialiteten tar en stor plats i det arbete som sker i krisledningsrummet. Materialiteten kan ses anta roller som strukturgivande, meningsgivande, tidsöverbryggande och distansöverbryggande. Den tredje ingående artikeln visar att förutsättningar för att kunna bedriva krisledning är att kunna hantera materialitetens roller och att det krävs flexibilitet då krisledningsgruppens sammansättning är beroende av krisens art och omfattning. Ytterligare en förutsättning är trygghet i den egna organisationen, att känna sin egen roll i krisledningsgruppen och att kunna hantera de analoga och digitala resurser som finns tillgängliga är även det en förutsättning för arbetet. Avslutningsvis visar arbetet också att tid är viktig. Tid att kunna öva de personer som ska ingå i krisledningsgruppen för att därmed kunna skapa den trygghet som behövs. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var delarbete 2 opublicerat men accepterat.</p><p>At the time of the defence the following paper was accepted, but unpublished: paper 2.</p>
|
53 |
Den första digitala medarbetaren : En Actor-Network Theory-studie i en omsorgsförvaltningStålhand, Henrik, Davoodi, Matin January 2020 (has links)
Det har visat sig att det finns en viss oro för vad den ökade robotiseringen kommer att innebära, samtidigt som robotiseringens utsträckning skiljer sig mellan branscher. Denna ANT-studie behandlar införandet av en robot i en omsorgsförvaltning. Av detta följer att verksamheten genomgår någon form av förändring, varefter vi ämnat skapa en förståelse för de okända konsekvenser som följer. Studien har även sin utgångspunkt i HRI och antropomorfisering, som givit perspektiv på olika former av aktörskap och deras interaktioner. Studien är till sin natur kvalitativ och har präglats av en abduktiv arbetsprocess, samtidigt som ANT-perspektivet även har haft implikationer på det ontologiska och epistemologiska ställningstagandet. Det empiriska materialet presenteras i form av ett narrativ uppdelat i tre episoder som är berättat av roboten Matilda. Det har visat sig att Matilda har varit en central materialitet för de associeringar som sammanför aktörerna i nätverket, men att hennes införande även medfört nätverkseffekter. Vi kan med säkerhet påstå att effekterna är dynamiska och att de först blir framträdande med tiden. Detta ger ett cirkulärt samband, där idéer förändras och avlöser varandra. / It has been shown that there is some concern about what the increased robotization will mean, while the extent of robotization differs between industries. This ANT study deals with the introduction of a robot into a Public Care Department. This is followed by the notion that the organization will undergo some kind of change, after which we intend to create an understanding of the unknown consequences that follow. The study also has its outset in HRI and anthropomorphism, which have given perspectives on different forms of actors and their interactions. The study is by nature qualitative and has been characterized by an abductive work process, while the ANT perspective has also had implications for the ontological and epistemological positions. The empirical material is presented in the form of a narrative, divided into three episodes told by Matilda the robot. It appears that Matilda has been a central materiality for the associations that connect the actors in the network, but that her introduction also has brought network effects. We can say with certainty that the effects are dynamic and that they only become prominent over time. This provides a circular relationship, where ideas change and replace each other.
|
54 |
"...om man typ sitter och ritar så får man väl sitta hur man vill" : En undersökning av hur stolen kan förstås i relation till kropp inom en bildpedagogisk kontext / "...if you're like, sitting down drawing, I guess you could sit however you want" : A study on how the chair can be understood in relation to bodies within the education of visual artsPersson, Emma January 2020 (has links)
Under min utbildning har tankar kring elevers placering i klassrummet ofta lyfts. Visualiserar jag dessa tankar ser jag framför mig en spelplan där läraren frenetiskt flyttar runt elever likt spelpjäser. Spelplanen – klassrummet – kan här ses som något passivt som fylls med mening av mänskliga aktörer – lärare och elever. Jag vill dock i denna studie närma mig en bildpedagogisk kontext utifrån ett posthumanistiskt perspektiv, där den fysiska omgivningen förstås som medskapande aktör i människors meningsskapande processer. Jag väljer därför att undersöka relationen mellan stol och kropp inom en bildpedagogisk kontext; både gymnasieelevers relation till stolar i en bildsal, samt min egen kropps relation till den röda karaktäristiska Konstfacksstolen. Studien görs i syfte att undersöka hur stolen kan förstås i relation till gymnasieelevers skapande i en bildsal, samt att tillsammans med eleverna synliggöra och utforska deras relation till stolen som materialitet. Studien blir relevant för det bildpedagogiska fältet då elevers skapande i bildsalen enligt mig ofta görs i relation till stolar. Studiens frågeställningar är Hur kan stolen förstås som konstituerande fenomen inom en bildpedagogisk kontext?; Hur kan stolen förstås som performativ aktör i tillblivelseprocesser inom en bildpedagogisk kontext?; samt Hur kan stolen förstås som orientering och materialiserad norm inom en bildpedagogisk kontext?. Undersökningen genomförs på en gymnasieskola där empiri insamlas genom: en deltagande observation, en deltagande observation där bildsalens förutsättningar modifieras, en semistrukturerad intervju med elever, samt en workshop där eleverna undersöker stolar utifrån olika påståenden och fotodokumenterar resultatet. Bilderna används sedan vid en bildelicitering. I undersökningens gestaltande del undersöker jag hur jag kan förkroppsliga elevernas utforskande strategier och koreograferar mitt varande med Konstfacksstolen genom att rikta vår relation mot det-ännu-icke-artikulerade. I undersökningen finner jag att stolen utifrån en posthumanistisk ingång kan förstås som aktör i relation till kropp inom en bildpedagogisk kontext, samt att stolen som del av fenomen oavsett bruk av mänskliga aktörer kan förstås som något som orienterar och materialiserar kroppar. Undersökningen kommuniceras genom en uppsats samt visas i Konstfacks digitala vårutställnings online-katalog. En tryckt katalog publiceras även i samband med utställningen.
|
55 |
Digging up memory : suppressed objects during the dictatorship in Chile 1973–1990 / Att gräva fram minnet : undertryckta föremål under diktaturen i Chile 1973–1990Vera Oliva, Marcela January 2023 (has links)
This work deals with objects suppressed by individual people after the 1973 coup in Chile, due to the repression exerted by the installed civic-military dictatorship. It collects the memories of those who had to get rid of compromising objects to save their lives, pointing out the strategies chosen for this purpose, as well as the places to carry them out. It shows that the strategies varied and depended on different cicumstances. This work is also about the values given to objects and the way in which the function of objects change according to political circumstances. It highlights the memory created in contrast to the discourses of official history and to forced oblivion. / Detta arbete handlar om de föremål som förtrycktes av enskilda människor efter statskuppen i Chile 1973, på grund av förtrycket som den installerade civil-militära diktaturen utövade. Det samlar in minnen av dem som var tvungna att göra sig av med kompromissande föremål för att rädda sina liv, och pekar ut de strategier som valdes för detta ändamål, såväl som platserna för att utföra dem. Det visar att strategierna varierade och berodde på olika omständigheter. Det här arbetet handlar även om de värderingar som ges till föremål och hur föremålens funktioner förändras beroende på politiska omständigheter. Det lyfter fram minnet som skapats i kontrast till den officiella historiens diskurser och till påtvingad glömska.
|
56 |
Kroppslighet och materialitet i Svenska kyrkans gudstjänst med nattvard : Uttryck, upplevelse och mening hos gudtjänstfirare / Corporeality and Materiality in the Church of Sweden's Communion Services : Expression, Experience and Significance for WorshippersBouvier, Ulrika January 2024 (has links)
No description available.
|
57 |
Queera livslopp : Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld / Queer lines : Living and ageing as an LGBTQ person in a heteronormative worldSiverskog, Anna January 2016 (has links)
Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i äldre lhbtq-personers livsberättelser för att undersöka erfarenheter och betydelser av att leva och åldras som lesbisk, homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Äldre lhbtq-personer har levt och åldrats i tider där könsidentiteter och sexualiteter som går på tvärs med heteronormativiteten har varit kriminaliserade, patologiserade och många gånger framstått som avvikande. Samtidigt är äldre lhbtq-personers erfarenheter förbisedda inom forskningen, då gerontologin ofta utgår från heteronormativa antaganden samtidigt som lhbtq-forskningen sällan fokuserar på åldrande eller hög ålder. Avhandlingen bygger på livsberättelseintervjuer med tjugo personer födda mellan 1922 och 1950 (62-88 år vid tiden för intervjuerna). Det empiriska materialet har analyserats och tolkats med tematisk analys som metod samt med ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk gerontologi, feministisk teori samt queerteori. Analysen pekar mot hur personernas erfarenheter relaterar till tidsanda och rumsliga kontexter. Den visar hur kön, ålder och sexualitet flätas samman i heteronormativa föreställningar kring hur livet ska se ut. Att avvika från dessa normer genom att inte leva upp till binära könsnormer eller inte ingå i heterosexuella äktenskap och skaffa barn kan ge stora sociala och materiella konsekvenser under livet. Det kan handla om att behöva smyga, dölja, bli socialt förskjuten, diskriminerad eller utsatt för våld. Trots dessa förutsättningar visar analysen hur personerna orienterat sig mot andra sätt att leva där ens könsidentitet och sexualitet kan få plats. Berättelserna pekar mot de betydelser som relationer, sociala nätverk samt lhbtq-sammanhang haft, där grupper, föreningar och träffställen som skapats över tid gjort det möjligt att finna andra livsmöjligheter. Berättelserna om att åldras påminner i stor utsträckning om andras erfarenheter av åldrande, men blir i några avseenden specifika för lhbtq-personer. Det kan handla om att inse att en åldrande kropp sätter stopp för den transvård en önskar få, eller oro för att bli homo- eller transfobiskt bemött inom äldreomsorgen. Resultaten pekar mot vikten av att lyfta in kritiska förhållningssätt på kön och sexualitet i gerontologin och livsloppsstudier. De visar också vikten av att inkludera materialitet i förståelser av den åldrande kroppen. Avhandlingen bidrar till en historieskrivning av lhbtq-historia i en svensk kontext. Den utgör också en teoretisk brygga mellan gerontologi, feministisk teori samt queerteori och bidrar till mer komplexa förståelser av intersektioner mellan kön, åldrande och sexualitet inom dessa fält. / This study is based on life-course interviews with 20 LGBTQ-identified people, born between 1922 and 1950, 62-88 years old at the time of the interviews. Older LGBTQ-identified people have experienced tremendous changes in how gender identities and sexualities have been re-negotiated during their lifetimes. Even though there is a small but growing field of LGBTQ ageing studies, queer studies rarely problematizes age or ageing. At the same time, the gerontological field often assumes heterosexuality and cis-gender experiences. This dissertation uses a life course perspective and focuses on queer lines, life courses that move beyond the heteronormative expectations of how one should live one’s life in relation to gender identity and/or sexuality. The overarching aim of the study is to explore experiences and meanings of living and ageing as LGBTQ in a changing heteronormative world. Thematic analysis is used to analyse and interpret the empirical material. The theoretical framework in this study refers to critical gerontology, feminist theory and queer theory. The analysis points to how experiences of gender identity and sexuality relate to historical and geographical contexts, and change over time. It illustrates how gender, age and sexuality intersect with heteronormative expectations of what a life is supposed to be like. To not live up to these expectations by not adjusting to binary gender norms or not getting married and having children may have large social as well as material consequences. These include having to hide one’s gender identity or sexuality, being socially repudiated and discriminated against or being subject to physical violence. Despite these conditions, the interviewees have oriented toward other lines - other ways of living where there is room for their gender identities and sexualities. The interviews point to the significance of social relations, networks and LGBTQ communities. LGBTQ groups and meeting places that have been created over time have facilitated in finding these other lines. Most of the narratives on ageing are similar to those of other people the same age, but there are also narratives that are specific to LGBTQ experiences. For some the ageing body has ruled out the possibility of undergoing transgender-specific surgeries. Others are worried about encountering homophobic or transphobic treatment when in need of care. The results point to the importance of including critical approaches of gender and sexuality within gerontology and life course studies, and to including materiality when theorizing the ageing body. The dissertation also constitutes a theoretical bridge between gerontology, feminist theory and queer theory and contributes to more complex understandings of intersections between age, gender and sexuality to these fields.
|
58 |
Arbetshandikappad eller arbetsoförmögenIngelsson, Peter January 2008 (has links)
<p>Summary</p><p>At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. </p><p>The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. </p><p>The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA.</p><p>My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. </p><p>To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. </p><p>The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing.</p><p>The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).</p>
|
59 |
Arbetshandikappad eller arbetsoförmögenIngelsson, Peter January 2008 (has links)
Summary At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA. My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing. The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).
|
60 |
Det sitter i väggarna : en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsligandenSigurdson, Erik January 2014 (has links)
This study focuses on the material aspects of the wood and metal workshop, which is one out of two learning settings in the Sloyd subject. Sloyd is a compulsory school subject in Sweden, which includes textile, wood and metal work. Historically, wood and metal Sloyd has been dominated by male pupils and teachers. The purpose of the thesis is to describe and analyse how the materialized masculinity of the wood and metal workshop is embodied by the pupils during class. The study concerns 41 observed lessons in three different workshops, during the period of 2011-2013. Six groups have been ob- served and the observations have been complemented with individual interviews, group interviews and one video recording. The study is conducted from a gender perspective, which considers sociomaterial structures to be a part of a gender structure. Following Raewyn Connell, Yvonne Hirdman and others, the gender structure of the sociomaterial wood and metal workshop is brought to light. But the main focus lies on the embodied phenomena of the sociomaterial structure. This is applied through a hermeneutical phenomenological methodology, where the main analytical tools have been ”the corporeal turn” as presented by Maxine Sheets-Johnstone, ”the lived body” as Merleau-Ponty describes it, and Young’s interpretation of”situatedness” in feminist phenomenology. As regards the results, an overarching structuralistic analysis of pupils’ expectancies and be- haviours in the setting, along with historical documents, show that the wood and metal workshop holds a strong material classification in school. It is geographically peripheral and resembles the workshops of the industry outside school, rather than classrooms inside school. The workshop also has a strong inner classification, where the metal room is classified as the most masculine place in the workshop, and the painting room and the workbench are classified as being weak in masculinity. Analysis shows that the materiality close to the skin (caps, dirt, protection gear and garments) is embodied both as an ex- pression or a visual sign for others, but also as a tactile immanence or non- visual objectification of the body. Analysis also shows that the materiality in contact with the hand of- ten has an elongated form. The common use of elongated objects (wagging, fencing, poking, crafting) in the Sloyd groups are described as a consequence of historical views on masculine movements and transcendence by the founders of male (wood and metal) Sloyd. Furthermore, the processing of the common three-dimensional materials are analysed as "inside", as a non-visual kinetic-kinaesthetic experience that lessens the visual objectification of the body. Beyond the reach of the hand, the three- dimensional, silent and personal artefacts render specific intersubjective situations. The space of the workshop is considered performative, using the silent and three-dimensional objects as proposals of intersubjective situations and tactile-kinaesthetic turn-takings. Conclusively, the results are discussed in relation to concepts of individuality and corporeal meaning in the workshop, the concrete rather than abstract masculinity, and in relation to the well-used concept of mediated experience in creative subjects such as Sloyd. / Genusforskarskolan
|
Page generated in 0.0762 seconds