• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 42
  • 3
  • Tagged with
  • 45
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Den som sover syndar inte? : Om straffansvar och somnambulism

Vergari, Marianna January 2018 (has links)
In recent years, a new objection has been raised more often in criminal matters, namely the objection of the accused that the act has been committed in a somnambulate state, when he or she was sleepwalking. The so-called sleepdefence entails a number of interesting issues in criminal law, but also in the merging of law and neurology. Sleep and consciousness are neurological concepts that consist of grayscales; sleep has four stages of Non Rapid Eye Movementsleep (NREM), followed by Rapid Eye Movement-sleep (REM), and a person's consciousness is established in neurology using an eight-step method. Nevertheless, the law seems to have a black and white idea of sleep and consciousness as a being, or non-being, and a person’s consciousness is assumed without further examination when examining criminal liability. In order for a person to be held criminally responsible, both the objective and subjective crime prerequisites must be met. In accordance with the objective prerequisites, the person must have, 1) performed an act that meets the prerequisites of a criminal offense, and 2) that was not justifiable. In accordance with the subjective prerequisite, the accused must be attributed personal responsibility for the act. People considered to have acted in a somnambulate state are free of liability. But on what grounds are they free of liability? Previously, movements undertaken while sleeping were not considered acts at all, since they lacked underlying will, thus generating a deficiency in the objective prerequisites. However, in the studied case material and doctrine, it seems that movements while sleepwalking are treated as a lack of criminal intent, thus excluding responsibility within the context of subjective prerequisites. Probably this confusion arises as a result of the strong presumption that body movements are the same as actions, and partly that the mental states "conscious" and "aware" are considered the same. The author argues that sleepwalking is a state in which the person lacks consciousness, and movements undertaken in this state should not be considered acts. This type of indictment also involves some procedural considerations, in which the accused must make the episode of somnambulism likely, and the prosecutor has to disprove it. Evidence in these cases often includes expert reports from different sleep researchers. A few sleep researchers are prominent and have established a practice on how to investigate the probability of somnambulism. The risk of this practice, however, is that it consists of a checklist that does not always provide room for different experiences of somnambulism. It is likely that the trial, which by its nature must remain a grayscale, will be characterized by the black and white approach of the law.
22

Medvetande, intentionalitet och artificiell intelligens : Är stark AI möjlig? / Consciousness, intentionality and Artificial Intelligence : Is strong AI possible?

Reenstierna, Liv January 2020 (has links)
This paper addresses strong artificial intelligence (AI) and, if it is possible,if consciousness could be replicated. Focus lies on Searle's article Minds,brains and programs and David J. Chalmers's theory that consciousness can be replicated because it is as an organizational invariant. The purpose is to evaluate Searle's argument against strong AI in light of Chalmers theory that simulation is replication in terms of consciousness. My thesis is that Chalmers can show that simulation can be replication but not that it is enough to prove strong AI possible. My conclusion is that Searle's arguments against strong AI in the said article does not hold but Chalmers also cannot prove that consciousness can be replicated. However, Chalmers can prove that simulation and replication in some cases can be the same. If it would be possible for some type of semantic content to emerge from syntax, the path for strong AI is open. / Denna uppsats behandlar stark artificiell intelligens (AI) och, om det är möjligt, huruvida medvetande skulle kunna replikeras. Som utgångspunkt används Searles artikel Minds, brains and programs samt David J. Chalmersteori om att medvetande kan replikeras då det är en organisatorisk invariant. Syftet är att utvärdera Searles argument mot stark AI i ljus av Chalmers teori om att simulering är replikering när det gäller medvetande. Min tes är att Chalmers kan visa att simulering kan vara replikering men att det inte räcker till för att bevisa att stark AI är möjlig. Vad jag kommit fram till är att Searles argument mot stark AI i den nämnda artikeln inte håller men Chalmers kan inte heller bevisa att medvetande kan replikeras. Däremot kan Chalmers bevisa att simulering och replikering i vissa fall kan vara samma sak. Om det visar sig möjligt att någon typ av semantiskt innehåll kan uppkomma ur syntax är vägen för stark AI öppen.
23

Lyssna! : En kultursociologisk intervjustudie om Spoken Word som bildning

Lantz, Elin January 2023 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka Spoken Word som modern folkbildningstradition och hur detta upplevs hos poeter med anknytning till territoriellt stigmatiserade bostadsområden. Intervjustudien bearbetar Spoken Word-poeters upplevelser kring meningsskapande och splittrade habitus i förhållande till polariserade poetiska rum. Detta besvaras via två frågeställningar: 1. Anser sig Spoken Word-poeter ha ett folkbildande uppdrag? 2. Upplever poeterna att Spoken word är meningsfullt för samhället? Datan bygger på sex intervjuer med verksamma poeter som uppträder med sin poesi på scen. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teori om habitus, habitus clivé och W.E.B Du Bois teori om det dubbla medvetandet kompletterat med Sara Ahmeds vita hav. Detta för att se hur majoritetssamhället priviligierade position påverkar poeters identitetsskapande som representanter ur minoritetsbefolkningen. De teoretiska perspektiven bidrar till förståelsen för hur strukturer i samhället delar in poeten i olika rum baserat på individens socioekonomiska klassbakgrund. Studiens resultat visar att den individuella upplevelsen av ett splittrat habitus eller dubbelt medvetande är inneboende hos individen och påverkar självbilden när denne befinner sig i de vita haven. Detta leder till att homogena grupper reproducerar polariserade habitus, samtidigt som det kan innebära att habitus splittrar individen som i stället influerar denne att skapa möjligheter till förändring i samhället. Poeterna har en drivkraft i sitt textförfattande med ambition att förmedla en alternativ verklighetsbild som berättar något. På så vis kan Spoken Word utgöra en informell läroplan för samhället. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en kultursociologisk intervjustudie som undersöker den icke-vita sidan av det poetiska rummet med röster från olika geografiska förorter i Sverige. Detta kan bidra till förståelsen hur individen på denna sida av rummet behöver arbeta i två parallella sfärer samtidigt. Den ena utgör samhällets syn på icke-vita där du behöver motbevisa negativa stereotyper och den andra grundas i dina personliga normer och värderingar från din kulturella bakgrund.
24

Att Överbygga Klyftan : Kausal interaktion mellan det fysiska och det icke-fysiska / To Bridge the Gap : Causal interaction between the physical and the non-physical

Petersson, Johan January 2022 (has links)
It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists. / It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists.
25

Fokuserat Spel : Hur koncentrationen visar sig under rudimentär övning för slagverk

Paulsson, Ola January 2019 (has links)
I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.
26

"Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga" : En studie om omnisubjektivitet och dess implikationer

Carlsson, Johanna January 2020 (has links)
The subject of this essay is the concept of omnisubjectivity, which is a form of omniscience introduced by Linda Zagzebski. I will analyse the concept in detail, its possible implications, objections and further developments and critically examine these.      Omnisubjectivity is the idea that God has constant access to our consciousness and all our mental states and that God can grasp all conscious creatures’ first-person perspectives at the same time as God has his own first- and third-person perspective. As a model for this Zagzebski uses human empathy, where she means that God has perfect total empathy which implies that God has constant access to all our mental states at the same time as God never forgets that those mental states aren’t God’s own.      Some of the possible implications that I bring up in this essay are that omnisubjectivity can explain how God hears prayers, how God’s love and providence can deepen, how God might or might not be affected by humans’ mental states, especially their failings and immoral actions and thoughts, and how God’s judgement can be perfectly fair. The objections concern Zagzebski’s use of empathy as a model for omnisubjectivity, the definition of perfection, God’s relation to time and what the first-person perspective contributes to. The developments concern Thomas Aquinas thought of God as everything’s first cause and christology.      This essay’s conclusion is that omnisubjectivity is, to a large extent, already a part of omniscience, but that it also contributes with new aspects and opens up for new questions and deepens the meaning of omniscience and God’s relation to his created creatures.
27

Källsortera mot en hållbar utveckling : En kvantitativ undersökning om källsorteringsvanor hos Halmstads invånare

Törnqvist, Johanna January 2021 (has links)
Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.
28

Misstro och konspirationsteorier : De ovaccinerades argument om Covid19-vaccinet / Distrust and conspiracy theories : The arguments of the unvaccinated about the Covid19 vaccine

Stajcic, Alexandra, Cec, Zeynep January 2022 (has links)
Covid19-vaccin är ett omdebatterat ämne i media och samhället. Tidigare forskning visar att individer ställer sig tveksamma till vaccinationen av Covid19 på grund av eventuella biverkningar, misstro till vaccintillverkarna och den korta tillverkningstiden. Samtidigt visar forskning på minskat förtroende för vetenskap och expertsystemets legitimitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka de icke vaccinerades upplevelser och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för att ha avstått Covid19-vaccinet. Den teoretiska referensramen utgörs av Giddens teori om konfiskering av erfarenhet och reflexivitet tillsammans med Becks teori om risksamhället och Goffmans teori om stigma. Empirin har genererats genom semistrukturerade intervjuer med 15 respondenter som har avstått Covid19-vaccinet. Deras upplevelser har analyserats genom den hermeneutiska metodansatsen. Vaccinets biverkningar och den framstressade tillverkningsprocessen var några av de bakomliggande faktorer till att inte vaccinera sig. Respondenterna upplever att deras beslut att avstå vaccin medförde ett begränsat handlingsutrymme, kränkande kommentarer på sociala medier och negativt bemötande av majoritetssamhället. Det framkommer individuella skillnader i vilken utsträckning respondenterna tror på konspirationsteorier. / The Covid19- vaccine is a debated topic in the media and society. Previous research shows that individuals are hesitant about the vaccination of Covid19 due to possible side effects, distrust of the vaccine manufacturers, and the short manufacturing time. At the same time, research shows a loss of trust in science and the legitimacy of the expert system. The paper aims to investigate the experiences of the unvaccinated and the underlying factors underlying the Covid19-vaccine. The theoretical frame consists of Giddens' theory of confiscation of experience and reflexivity, Beck's theory of the risk society, and Goffman's stigma theory. Semi-structured interviews with 15 participants who had abstained from the COVID-19 vaccine generated the empirical data. A hermeneutic approach was used to analyse the respondents' experiences. The vaccine's side effects, and the stressed manufacturing process were some of the underlying factors for not getting vaccinated. Respondents feel that their decision to abstain from the vaccine entailed limited room for manoeuvre, offensive comments on social media, and adverse treatment from the majority society. Individual differences in the extent to which respondents believe in conspiracy theories emerged.
29

Från Shelley till Asimov : Medvetandets filosofis utveckling i science fiction

Johansson, Daniel January 2019 (has links)
Uppsatsen beskriver utveckling av medvetandets filosofi i science fiction mellan 1800-talet och mitten av 1900-talet. För analysen används Mary Shelleys Frankenstein och Isaac Asimovs the Bicentennial Man. Utvecklingen i science fiction går parallellt med utveckling inom filosofin. Utvecklingen går mot en fysikalisk lösning på kropp och medvetande problemet med argument från behaviorismen, identitetsteorin, samt funktionalismen.
30

Martha's Unhomely Quest for the Homely : A Postcolonial Reading of the Protagonist Martha in Doris Lessing's Martha Quest / Marthas o-hemlika sökande efter det hemlika : En postkolonial tolkning av huvudpersonen Martha i Doris Lessings Martha Quest

Salisbury, Annika January 2019 (has links)
The protagonist Martha in Doris Lessing’s Martha Quest is born to white British settler parents and grows up in a British colony in southern Africa in the 1930s. Although officially the coloniser rather than the colonised, Martha tries to reject this role mentally, verbally, and physically. This essay aims to show that a postcolonial reading of Martha in relation to the colonial context helps in understanding her double consciousness and, more specifically, her inability to find a real or lasting sense of home. Using Homi Bhabha’s concept of unhomeliness, the essay argues that Martha does not truly feel at home anywhere, because the “unhomely” always disturbs the “homely.” Through close reading of the text, it shows how Martha tries to find a sense of home in four areas of her life: her physical home, nature, her body, and her mind. This essay finds that despite Martha’s efforts in moving from her family home to rented accommodation, from the bush to the city, from girlhood to womanhood, and from her individual thoughts to the solidarity of others, she still does not feel at home anywhere. Whenever she starts to feel comfortable in a place or situation, unhomely moments, such as reminders of her nationality, race, or class, always disturb the homely feelings of belonging. Ultimately, Martha cannot escape her unhomeliness. / Huvudpersonen Martha i Doris Lessings Martha Quest är dotter till vita brittiska bosättare och växer upp i en brittisk koloni i södra Afrika på 1930-talet. Trots att hon formellt sett är kolonisatören snarare än den koloniserade, försöker Martha att avvisa denna roll mentalt, verbalt och fysiskt. Denna uppsats syftar till att visa att en postkolonial tolkning av Martha i förhållande till det koloniala sammanhanget bidrar till en förståelse av hennes dubbla medvetande och mer specifikt hennes oförmåga att hitta en verklig, eller bestående, känsla av hemma. Med hjälp av Homi Bhabhas koncept gällande o-hemlikhet argumenterar uppsatsen för att Martha inte känner sig riktigt hemma någonstans, eftersom det ”o-hemlika” alltid stör det ”hemlika.” Genom en noggrann läsning av texten visar den hur Martha försöker hitta känslan av ett hem inom fyra områden av sitt liv: sitt fysiska hem, naturen, sin kropp och sitt sinne. Denna uppsats konstaterar att trots Marthas ansträngningar att flytta från sitt familjehem till ett hyresrum, från land till stad, från ung flicka till kvinna och från sina individuella tankar till solidaritet med andra, känner hon sig fortfarande inte hemma någonstans. När hon börjar känna sig bekväm på ett ställe eller i ett läge, stör o-hemlika ögonblick i form av påminnelser om hennes nationalitet, ras eller klass alltid hennes hemlika känslor av tillhörighet. I slutändan kan Martha inte undgå sin o-hemlikhet.

Page generated in 0.0473 seconds