Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) som börjar gälla 25 maj 2018 ställer skärpta krav på hur företag hanterar personuppgifter. Dessa krav är dock till stor del otydliga hur de ska uppnås praktiskt. Genom att med kvalitativa intervjuer studera hur ett småföretag har arbetat med att skapa förståelse för GDPR kan några av de strategier företag använder sig av när de står inför legislativa utmaningar kartläggas. Med utgångspunkt i Weicks sensemaking-teori och de sju aspekterna av meningsskapande har företagets narrativ kring GDPR analyserats. Resultatet visar på att svårigheterna med att tolka lagstiftningen bidrar till en konflikt mellan att vilja följa lagen exakt och att praktiskt kunna genomföra detta när det inte finns en definit tolkning att tillgå innan praxis har skapats på området.

Syftet med den här studien är att undersöka hur försäkringsbolag har, utifrån meningsskapandets sju egenskaper, arbetat med organisatoriskt meningsskapande vid en externt driven förändringsprocess med stort tolkningsutrymme. Studien utgår från att den nya dataskyddsförordningen GDPR, som börjar gälla inom EU den 25 maj 2018, används som ett instrument för att undersöka hur försäkringsbolag har arbetat med att skapa förståelse för en externt driven förändringsprocess med stort tolkningsutrymme. Hur den meningsskapande processen sett ut besvarades genom två intervjuer med totalt fyra respondenter på två olika försäkringsbolag inom samma bolagsgrupp. Detta analyserades sedan med hjälp av meningsskapandeteorins sju egenskaper: identitet, retrospektivt, medskapande, socialt, pågående, ledtrådar och rimlighet. Resultatet visar på att det i de två försäkringsbolagens förändringsprocess gick att identifiera aktiviteter som går att dra paralleller till var och en av meningsskapandets sju egenskaper och att vissa av de sju egenskaperna samverkar olika mycket med varandra.

Fysikundervisning anses ofta vara krävande, abstrakt och statiskt av elever. Undervisningen behöver individanpassas för att nå fler positiva resultat. En viktig kunskap är dock att fysikundervisning inte behöver vara rolig för att vara meningsskapande. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om undervisning i fysik. Fokus i studien ligger på både lärares och lärarstudenters attityder till fysikundervisning och olika strategier som används i undervisningen för ett ökat intresse och meningsskapande hos elever i grundskola och gymnasium. Frågeställningarna är: Vilka attityder har lärare och lärarstudenter till fysikundervisning? & Vilka strategier kan lärare använda för att väcka intresse och främja meningsskapande i ämnet fysik? För att besvara frågeställningarna har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om attityder och strategier. Resultatet visar att katederundervisning upplevs enformigt av elever och att bra kunskaper inom ämnesdidaktik kan påverka lärares och lärarstudenters attityder positivt. Grupparbeten och analogier kan stärka fysikundervisningen. Forskning visar även att analogier som används effektivt, inte alltid ger positiv effekt. Förslag på vidare forskning är att studera hur genus påverkar fysikundervisningen. Konsekvensen i relation till yrkespraktiken är, enligt litteraturstudien, med andra ord att det viktigaste inte är att undervisningen är rolig, för ett fortsatt intresse för fysik, utan att den är meningsskapande och tolkningsbar. Elever som upplever att det som görs är viktigt, har en större benägenhet att vilja fortsätta utveckla sina kunskaper inom fysik då de ser en mening med kunskapen och att det finns en koppling till verkligheten.

Lek som en spontan aktivitet fritt vald av barnen, utan aktiv vuxen-styrning eller lärandemål (s.k. ”fri” lek), är enligt många väldigt viktig för barn. Det är därför nödvändigt att bejaka den fria lekens egenvärde och utrymme i praktiken som en egen och separat typ av lek, vilket kan underlättas genom mer förståelse av vad som sker i fri lek. Syftet med studien är att med hjälp av Gadamers begrepp horisont och horisontsammansmältning analysera barnens meningsskapande i fri lek, där frågeställningarna har handlat om hur detta yttrade sig i barnens fria lek. För att besvara syftet gjordes fältstudier vid en förskola, där jag som passivt deltagande observatör kunde studera en grupp barn, 5 år gamla, i deras fria lekar. Dessa utspelade sig i olika miljöer, inomhus och utomhus på förskolan, samt i skogen, och varje leksituation omfattade 1-1,5 timmar. Tre utvalda leksituationer visade på betydande meningsskapande, vilket framkom efter en tolkningsanalys av vad barnen både sa, gjorde och lekarnas tema/handling. Meningsskapandet var mångsidigt, eftersom det inbegrep kroppslig (och viss verbal) härming/imitation, dialoger, användandet av föremål samt andra kroppsliga/sinnliga erfarenheter, vilket knöts an till olika teman/handlingar under den fria lekens gång. Barnens korta/sporadiska dialoger, hur de ändrade på vad de gjorde samt förändringar i lekens teman/handlingar bidrog till fria lekens spontanitet. Barnen eftersträvade aktivt att dela sina förståelser och tolkningar med varandra, med målet att hitta gemensamma tolkningar av omvärlden i enlighet med horisontsammansmältning. Detta uppstod först efter en viss tid av oavbruten fri lek, och kunde observeras i varierande lekmiljöer. Slutsatserna blev att barnens meningskapande i den fria leken var mångfacetterad, hade inslag av spontanitet och blev tydligare ju längre leken pågick, samt att dessa aspekter inte var beroende av en viss sorts lekmiljö.

Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige drastiskt. Detta trots att Migrations- verket, i juli månad, prognostiserat att antalet asylsökande skulle ligga på en lägre nivå än föregående år. Redan i augusti ökade antalet asylsökningar och i början av oktober var situationen såpass ansträngd att regeringen gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppdraget att bland annat ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna kom att redogöra för aktuellt läge och peka på områden där behov av åtgärder identifierats. Genom en kvalitativ textanalys och teoretisk utgångspunkt i probleminramning och meningsskapande i enlighet med Boin et al (2005) syftar denna studie till att undersöka MSB:s probleminramning och meningsskapande av flyktingsituationen i Sverige hösten 2015. Studien visar att det stora antalet asylsökande kom att orsaka en hel del problem framförallt gällande boendebrist och omhändertagandet av ensamkommande barn. Vidare så påvisas faktorer som skulle kunna bidra till problemets lösning, exempelvis fler ankomstkommuner för ensamkommande barn.

No description available.

Yobber är ett webbaserat verktyg för rekrytering som syftar till att lyfta fram personligheten hos den arbetssökande redan i ett tidigt skede i processen. Detta görs genom en strukturerad videointervju som rekryterarna tar del av före cv och personligt brev. Eftersom att användningen av digitala rekryteringsverktyg är ett outforskat område är kunskapen om hur rekryterare tillämpar dessa verktyg i sina rekryteringsprocesser samt hur de skapar sig en förståelse för dem bristande. Syftet med undersökningen är att påbörja studiet av vilken inverkan digitala rekryteringsverktyg har på rekryteringsprocesser, genom att studera det specifika verktyget Yobber. Syftet uppnås genom att besvara två frågeställningar: hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber? och hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget? Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett målmedvetet urval och behandlats med tematisk analys. Tillämpningen av verktyget påverkar rekryteringsprocesserna på främst två sätt. För det första uppnås Yobbers ambition med verktyget, då personligheten hamnar i fokus tidigare i processen. För det andra får rekryterarna friheten att anpassa rekryteringsprocessen efter deras och organisationens behov, vilket kan effektivisera processen. Den första frågeställningen, hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber, besvaras med att de går igenom en hermeneutisk spiral av förståelse som formas av tre faktorer. Dessa faktorer är hur de tillämpar verktyget i sina rekryteringsprocesser, deras konceptuella modell av verktyget samt hur de upplever kommunikationen med kandidaterna genom videointervjuerna. Den andra frågeställningen, hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget, besvaras genom att betrakta de hermeneutiska spiralerna tillsammans, som visar att verktyget blir en medskapare till rekryteringsprocessen.

The aim of this study is to examine young pre-school children´s literacy with a focus on their communication about pictures.  Based on the ethnographic method and video-recorded observations, this study demonstrates how young children communicate about pictures in various media. The results show that the body language used by young children in combination with various media pictures has a complex structure involving facial expressions, physical gestures and postures, which all contribute to making meaning.  The study also focuses on pictures common in the pre-school environment. The results in this area show that the majority of such pictures feature animals, a circumstance that restricts the children’s meaning-making potential.  Furthermore, the study pays attention to the variations in the balance of power among the children when they communicate about pictures in a book placed on the floor. The study concludes with a pedagogical discussion of teachers’ use of various media and language stimulation methods to promote literacy in the light of the finding that children use a more bodily-based method of communication.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

No description available.