Abstract Fysiska böcker har funnits i hundratals år och den analoga högläsningen upplevs alltid varit en del av förskolans verksamhet. Barton (2007) beskriver högläsning som en literacyhändelse där tal och skriftspråk används. Digitaliseringens inverkan i förskolans verksamhet blir allt större då barn idag växer upp i en digital värld. Förskolans verksamhet består idag av både digital och analog högläsning. Den digitala högläsningens inverkan är något som intresserar oss. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares beskrivningar om digital och analog högläsning i förskolan. Studien grundar sig i Selander och Kress (2021) beskrivning kring designorienterad teori då teorin möjliggör för oss att förstå högläsning som en teckenskapande, multimodal och kommunicerbar aktivitet. Det designteoretiska perspektivet på iscensättningen eller designen av undervisningen blir relevant för syftet med vår studie.  Vi har utgått ifrån följande frågeställningar. Hur beskriver förskollärare sin undervisning med digital och analog högläsning? Hur beskriver förskollärare högläsningens möjligheter och utmaningar när den är analog och digital? Hur designar förskollärare sin analoga och digitala läsmiljö? För att kunna besvara studiens frågeställningar skapade vi en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare intervjuades. Efter intervjuerna transkriberade vi allt som sagts och i transkriberingen upptäckte vi olika mönster som vi därmed kunde utveckla till olika teman i analysen.  Resultatet av studien visar att det endast är en förskollärare som benämner ett av studiens teoretiska begrepp i sin planerade högläsningsundervisning, medan de andra förskollärarna använder sig av begreppets innebörd och betydelse utan att benämna det. Vidare i resultatet beskriver förskollärarna den digitala högläsningen som en utmaning och menar att den analoga högläsningen har många fler möjligheter.

Bakgrund Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som är mer eller mindre kronisk. Sjukdomen kan medföra hörselhallucinationer, vanföreställningar, samt en ändrad verklighetsuppfattning. Ungefär 24 miljoner människor lever med schizofreni. Stigmatiseringen bland sjukvårdspersonal och samhället ger dessa individer svårigheter att leva ett liv med goda levnadsvanor. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel i kombination med andra insatser som träning av kognitiv funktion och psykologisk behandling genom kognitiv beteendeterapi. Syfte Var att undersöka hur individer diagnostiserade med schizofreni upplever mening i vardagen. Metod Detta är en kvalitativ litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har granskats och använts som resultatunderlag. Studien har ett induktivt förhållningssätt där det utgår ifrån individens erfarenheter Resultat Resultatet presenteras i två kategorier och fyra subkategorier. De två huvudkategorierna är Daglig aktivitet ger mening och Samhörighet ger mening.  Slutsats Olika studier lyfter fram vikten av att känna gemenskap och ha ett socialt umgänge för att skapa en meningsfylld vardag. Det var även viktigt att ha ett aktivt liv med vardagliga sysslor så som träna, gå på promenad men även att ha struktur i vardagen. Ha tro på något större än oss kan ge hopp om en god framtid samt finna något meningsfyllt i livet.

English title: Another Point of View The aim of this study is to find traces of learning in the process of peer response. This is explored by investigating the experiences expressed by the students and their work of trans­forming criteria into peer response questions. An analysis is also made of which criteria they focus on in their feedback. A close-up study of the meeting between the student, the response group and the text has been made consisting of three students and their groups. The teacher has ranked the groups from her expectations of their performances. Analytical tools are the criteria themselves, metalanguage (Hansson 2001) and local and global text levels (Hoel 2001). The theoretical framework is taken from Ewa Bergh Nestlog and her thesis from 2012. Based on systematic functional linguistics, critical discourse analysis and a dialogical conception of language she presents a transaction cycle. The transaction cycle explains the connection between metaunderstanding, the production and the reception of texts, and it is used in this study for understanding peer response. The study explores how Swedish students in upper secondary school make meaning in peer response. Eighteen students aged 16–17 have digitally been receiving and providing feedback in groups of three while writing an argumentative text. All the students are following a theoretical curriculum. Sources for the material are various written texts by the students. The data analysed consists of the students’ questions to the criteria, their feedback comments on Google Drive and their self-evaluations. The analysis of the self-evaluations shows that receiving and giving feedback helps the students to use a metaperspective while writing and editing their own texts. The students describe how the teaching activities and materials focusing on structure in text have helped them to focus on structure when giving a response. This is confirmed by the analysis of the feedback which shows that the students in their comments give critical and concrete feedback on structure using an adequate language. The results indicate that the chosen focus of teaching activities influences the focus of the students’ response and writing. The results also indicate a need for more teaching activities concerning grammatical terms. The close-up study shows that the students in the groups highly valued by their teacher have an ability to adjust their feedback according to both the text and their peers. The group less valued by their teacher gives very little response and the students do not participate in the self-evaluation.

Abstract  The purpose of this ethnographic study is to investigate how ten pedagogues’ reason and interpret about children's influence in the activities. The pedagogues that we interviewed are at different preschools that take place in a small village and a larger city in Skåne county. Our purpose of this study was to investigate and describe educators' experiences of interpreting and how they worked with the curriculum goals, regarding the influence of all children in preschool. The curriculum for preschool states that children have the right to feel participation and to exercise real influence over their everyday life (Skolverket, 2018). The study is about educators' experiences of interpreting and realizing the curriculum goals and how they enable the influence of all children and what obstacles there may be in this work. We conducted a semi-structured interview where we were able to share the experiences and thoughts of working educators through conversation. Through text analysis, we then analyze the collected empirical data. The results of the study show that in practice there are challenges in the interpretation and implementation of the curriculum's goals in terms of children's influence. The study also addresses how educators define the concept of influence and what consequences it has in the educational activities. In our study, we have used the term educators for the respondents.

Studien syftar till att undersöka hur barns möjlighet till inflytande kan komma till uttryck i relation till pedagogens makt under den regelbundet förekommande aktiviteten “samlingar”. Vi gjorde observationer av olika pågående samlingar på en förskola, som vi sedan plockade ut utdrag från och analyserade tematiskt. Studiens resultat redovisar att pedagogens förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande. Pedagogen har makten att antingen uppmärksamma och möjliggöra, eller begränsa för barns inflytande. Resultatet i vår studie visar på en större delaktighet bland barnen snarare än inflytande.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att trygghet ligger till grund för barns utforskande, vilket utgör en grund för barns meningsskapande. Vidare framkom det att förskollärarnas tillvägagångssätt kan vara betydande för hur barnen utvecklar trygghet till personalen och hur det i sin tur bidrar till meningsskapande för barnen. Slutsatsen av denna studie styrker resultat från tidigare forskning om betydelsen av barns trygghet i förskolan. Dennastudie har bidragit till att redogöra för förskollärares beskrivningar av deras huvudsakliga arbetssätt vad gäller barns trygghet i förskolan och trygghetens betydelse för barns meningsskapande.

Kristian Gidlund är känd genom sitt journalistyrke och som trummis i rockbandet Sugarplum Fairy. Många känner också igen honom för bloggen ”I kroppen min”, där han skriver om sitt liv med cancer. Gidlund är 27 år när han får diagnosen och sjukdomen ska två och ett halvt år senare komma att ta hans liv. Med hjälp av hermeneutisk analys tolkades i denna uppsats materialet från Gidlunds bok ”I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början” för att, med fokus på meningsskapandets betydelse, undersöka hans egenberättade upplevelse av sin sista tid i livet. Resultatet av studien utmynnade i att mönster i berättelsen kunnat urskiljas med hjälp av begreppen copingstrategier, resurser, stressorer, signifikans och orienteringssystem. Vidare visar analysen att de nära relationerna är betydelsefulla i copingen samt att det, i den svåra situationen, skapas mening genom en tro på att någonting väntar honom i döden. Mot livets slut får Gidlund nämligen upplevelser av evigheten och han får förnimmelser av något bortom den synliga världen.

Denna studie undersöker upplevelser av ackulturation från fyra kvinnor med utländsk bakgrund och hur deras levda kristna tro bidrar till meningsskapande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades de utmaningar och möjligheter som uppstår under ackulturationsprocessen. Resultatet visar att en levd kristen tro fungerar som en viktig resurs, inte bara som ett andligt stöd utan också som ett ramverk för att förstå och hantera deras nya livssituationer. Tron bidrar till meningsskapandet genom att erbjuda sammanhang, identitet och gemenskap, vilket underlättar en framgångsrik ackulturationsstrategi som är dynamisk och flytande beroende på vilken aspekt av livet de befinner sig i. Deltagarna ger uttryck för ackulturationsupplevelser unika för varje individ och vittnar om att deras kristna tro ger de utrymme för utveckling och fungerar som förankring i en tryggare identitet och kultur. Integration är den ackulturationsstrategi som flest identifierar sig med i enlighet med tidigare forskning.

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Landsbergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The essay looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to genetic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, factual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing creates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inherent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this element is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

Examensarbetet handlar om förskollärarens förhållningssätt och kunskap kring användandet av lärplattan i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vad som finns tillgängligt för förskollärare att ta del av för att få ökad kunskap kring lärplattan som verktyg för barns språkutveckling. I arbetet undersöks hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar påverkar barns möjligheter till språkutveckling genom lärplattan samt kommunens fortbildning och dess utformning. Genom en innehållsanalys av Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar, intervjuer med förskollärare som lånat en sådan ryggsäck samt genom en observation av kommunens fortbildning har empiri samlats in och analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv.   I arbetets resultat belyses förskollärares upplevelse om att det är värdefullt att kunna ta del av de olika möjligheter som finns tillgängliga genom Trampolin och fortbildning i kommunen. Det blir meningsfullt dels för förskollärare som får möjlighet att utveckla sina egna kunskaper och inspireras till att integrera lärplattan i förskolan dels för barnen när förskollärarens kunskap och förståelse för barns lärande med IT som verktyg förbättras. Detta skapar en diskussion om didaktik kring hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar och dess färdiga koncept påverkar barns språkutveckling samt hur utformningen av fortbildning inom området bidrar till förskollärares kunskap och engagemang kring lärplattan som pedagogiskt verktyg. Arbetets empiriska del visar att förskollärare önskar mer kunskap om integrering av lärplattan i förskolan vilket stöds av forskning inom området.