Förändring och motstånd till förändring är en stor del av den organisatoriska vardagen. Denna studie menar att bidra med förståelse och insikter, inte bara för att bidra till forskningen om ämnet, utan också för att hjälpa de chefer och medarbetare som behöver hantera förändringar i sitt arbete. Därför undersöker vi här vilken roll meningsskapande och tidigare erfarenheter av förändringar har för hur de anställda upplever och gör motstånd i en förändring. Detta görs genom att undersöka hur anställda på Sveriges regioner upplevde bytet från landsting till region. Regionaliseringen innebar att landstingen tog överdet regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Fler än en miljon människor invandrade till Sverige under 2010-talet. Många av dem kom från länder som på många sätt skiljer sig från Sverige, inte minst vad gäller tro och värderingar. Syftet med mitt arbete är att använda kunskapsociologiska begrepp för att försöka förklara hur vi människor blir en del av ett samhälle på ett existentiellt plan och vilka problem som kan uppstå när vi måste integreras in i ett nytt samhälle där de andliga förutsättningarna inte ser ut som vi är vana vid.    Jag har använt mig av kunskapssociologisk forskning för att tolka statistik gällande en mängd aspekter av integration. Jag har tittat på skillnader och likheter mellan invandrargrupper och svenskfödda på områden som: arbetsmarknad, ekonomi, utbildning, sociala relationer, och religion. Där har jag funnit att de stora skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda går att se inom områden som innefattar sociala relationer och religiositet.         Min slutsats är att god integration är resultatet av relationer människor emellan och att det kan uppstå problem om dessa inte delar liknande uppsättningar av värderingar och har en någorlunda samstämmig uppfattning om vad som är meningsfullt i livet. En existentiell otrygghet kan uppstå om man inte har möjligheten att upprätthålla sociala kontakter med personer som kan bekräfta en bild av världen som är riktig för en själv och som bekräftar viktiga värderingar.

Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

Studiens syfte är att undersöka vilka semiotiska modaliteter, såsom bilder, text eller symboler, som finns i ett läromedel i matematik med fokus på multiplikation. Genom ett multimodalt perspektiv analyseras vilka meningsskapande aktiviteter som läromedlet erbjuder. Meningsskapande aktiviteter innebär att ett matematiskt innehåll som representeras genom en semiotisk modalitet förändras, antingen inom samma semiotiska modalitet eller från en semiotisk modalitet till en annan. Dessa meningsskapande aktiviteter är kopplade till elevernas lärande. När en elev löser en uppgift i ett matematikläromedel inom endast en semiotisk modalitet, så räknas detta som en meningsskapande aktivitet. Dock visar forskning att det är nödvändigt att elever får omvandla ett matematiskt innehåll mellan olika semiotiska modaliteter för att få en djupare förståelse för innehållet. Resultatet visar att elevernas grundbok i läromedlet som granskats erbjuder viss variation på semiotiska modaliteter i introduktionen av multiplikation. När elevernas grundbok kompletteras med lärarhandledningen förklarades däremot det matematiska innehållet med fler semiotiska modaliteter. Analysen visade att lärarhandledningen även spelade en stor roll för variationen av meningsskapande aktiviteter. Detta innebär att när undervisningen utgår från de meningsskapande aktiviteter som grundboken och lärarhandledningen erbjuder tillsammans gynnas elevernas lärande i multiplikation.

Enligt barnkonventionens 13:e artikel står, att barnet ska ha rätt till yttrandefrihet i detuttrycksmedel som barnet väljer. Yttrandefriheten begränsar sig inte till det verbala språket, utaninnefattar lika mycket andra uttrycksformer såsom musik, bild, drama och dans. Digitala medierhar tillgängliggjort en variation av uttrycksformer där elever idag kan engagera sig, skapa ochdela information på ett sätt som inte var tänkbar för bara några år sedan. Skolinspektionenefterlyser fler aktiviteter med stöd eller förberett av vuxna bland annat genom kreativt skapandei form av musicerande och dans. Således bör skola och fritidshem i större utsträckning sökamöjliggöra aktiviteter där kommunikation sker med hjälp av estetiska uttrycksmedel. Forskningtyder dock på att lärare i fritidshem stöter på svårigheter i diskrepansen mellan frivillighet ochstyrda aktiviteter, liksom forskning samtidigt pekar på att digitala medier bidrar till engagemanghos elever. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärare uttrycker hur de organiserar och genomförmusikaliska aktiviteter med och genom digitala medier samt att belysa hur fritidslärare ger uttryckför om och hur digitala medier kan möjliggöra eller skapa hinder för musik somkommunikations- och uttrycksform. Studien antar ett designteoretiskt perspektiv för attidentifiera möjligheter och hinder för meningsskapande i musikaktiviteter inom fritidshemmetsramar. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare ochanalyserats med begrepp hämtade ur den designteoretiska modellen Learning Design Sequence. Iresultatet framkom hur fritidshemmets institutionella inramning påverkade iscensättningen avmusikaktiviteter utifrån institutionella förutsättningar, förväntningar och normer. Vidareframkom hur digitala medier bidrog till kollaborativa aktiviteter samt fungerade som stöttandeoch motiverande resurser i barns meningsskapande processer.

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska är att ta reda på elevers erfarenheter av läsförståelse samt användning av lässtrategier, med koppling till formatet. Följande frågeställningar har utgjort arbetets grund: Vilka erfarenheter har elever av att arbeta med läsförståelse och vad upplever de att de behärskar för strategier? Vilken uppfattning har elever av sin läsförståelse i relation till formatet de läser i? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt så intervjuades sexton elever, åtta elever i en årskurs 5 och åtta elever i en årskurs 6. Som framtida lärare har detta givit oss en djupare förståelse i utformning av läsförståelseundervisning, med stöd från ett elevperspektiv. Resultatet från intervjuerna har analyserats med grund av tidigare forskning och RAND som förklaringsmodell för läsförståelse. RAND inbegriper både kognitiv och sociokulturell teori. Följande slutsatser av resultatet har dragits: majoriteten av elever besitter en traditionell upplevelse gällande att arbeta med läsförståelse, som att läsa en text och svara på tillhörande frågor. Lässtrategier är ett okänt ord men en känd praktik. Eleverna kan prata om lässtrategianvändning utan att vara medvetna om att det är lässtrategier de redogör för. Majoriteten av elever ansåg att den analoga boken gav en djupare förståelse och en viss känsla vid läsning. En del föredrog ett digitalt format då det besatt fördelar som att kunna förstora text. Sammanfattningsvis kan vi tolka elevernas svar som att kontexten har en avgörande betydelse, precis som att det finns olika texttyper finns det olika läsare, med olika behov. Vi lär oss olika och det finns inte ett rätt sätt som gäller för alla. Läraren har en betydande roll i utformning av undervisning och användandet av ämnesspecifika begrepp, som lässtrategier. Lässtrategier behövs kontinuerligt användas och uttalas av undervisande lärare. Avslutningsvis vill vi poängtera att lärarens roll för utformning av undervisning, är avgörande för elevernas förståelse.

The main objective of this study is to explore how preschool teachers describe their experiences of working with children in need of special support. The empirical data used in this qualitative study was reached by conducting phone interviews with seven preschool teachers working in Sweden. Questions were asked about definitions of certain terms, feelings of capability and experiences. Through analysis of the data, the aim is to paint a nuanced image regarding the complexity of a preschool teacher's task of ensuring that every child's need of support is seen to. The theoretical framework used is one composed mainly of positioning theory, with support from and anchoring in other concepts which were considered appropriate given the acquired data. Our analysis show the complex nature of the relationship between the preschool teacher and the concepts used in documents of control, for example the preschool curriculum. Furthermore we find that the broad variations of definitions regarding guiding concepts in such documents, likely provide a hindrance on the road towards equivalence. The respondents, though, described themselves as capable and competent in providing the special support for the children deemed to be in need of such. They argued that a more palpable hindrance in the everyday work with ensuring every child's right to equal opportunities was a lack of organisation with regards to staffing and group sizes. We also found that the respondents perceived a sense of powerlessness regarding their ability to affect this situation. This might lead to the stagnation of standard procedure in a state which is unwanted by the preschool teachers and not in the best interest of children's rights.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver att relationer mellan barn och förskolepersonal påverkar barns utveckling och lärande i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare samt barnskötare. Resultatet visade att relationen mellan barn och förskolepersonal ses som avgörande för barns utveckling och lärande. Vidare framgick det i resultatet att det är av vikt att vara lyhörd, ha ett positivt kroppsspråk samt vara självreflekterande för att kunna skapa goda relationer till varje enskilt barn i förskolan. Fortsättningsvis visade resultatet att genom goda relationer mellan barn och förskolepersonal tillåts förskolepersonalen skapa förståelse för barnets enskilda lärandeprocess, vilket gynnar barns utveckling och lärande. Slutsatsen i denna studie stämmer överens med tidigare forskning som påvisar att goda relationer i förskolan är väsentliga för barns utveckling och lärande.

Den här uppsatsen studerar hur lärandet av att hålla svåra samtal sker hos professionella, samt hur detta kan förstås relatera till formandet av en yrkesidentitet. Kunskap i ämnet har genererats genom analys av berättelser från personal på ungdomsmottagningen, baserat på deras erfarenheter av att hålla samtal om våld med unga människor. Berättelserna synliggör viktiga lärdomar från och utmaningar med att hålla dessa samtal, samt även olika identitetsaspekter kopplade till dessa erfarenheter. Det erfarenhetsbaserade lärandet har i tidigare forskning haft sitt främsta fokus på utbildning medan denna uppsats fokuserar på arbetsplatsens mer informella lärandesituationer. Tidigare forskning har studerat professionellas upplevelser av svåra samtal men inte i lika hög grad fokuserat på lärandesituationen. På liknande vis har identiteter studerats utifrån professionellas egna åsikter snarare än deras berättelser om levd erfarenhet. Denna studie använder konceptet “learning by doing” som en teoretisk ingång och kombinerar det med en livsberättelseansats som fokuserar på hur lärande, meningsskapande och identiteter framkommer i människors berättelser. Analysen har baserats på kortare utdrag ur de professionellas berättelser om deras första, senaste och svåraste samtal om våld med en ungdom. Resultaten visar att de professionella ger uttryck för att deras erfarenheter har genererat fördjupade kunskaper i aktivt lyssnande, samt nya sätt att hantera de ungas upplevelser och sina egna känslor. I denna lärandeprocess har de lärt sig genom att söka hjälp av mer erfarna kollegor, samt av arbetsplatsens påtryckningar. I de professionellas berättelser framkommer även viktiga identitetskomponenter som att vara bekräftande, igenkännande, inlyssnande och icke-dömande. Deras yrkesidentiteter framträder för det mesta som stabila men det framkommer även motstridiga identitetsanspråk i berättelserna.