Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

De ungas psykiska ohälsa är ett allt ökande problem, vilket är något som måste stoppas. Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av förebyggande insatser mot psykisk ohälsa för unga. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex yrkesverksamma personer som arbetar med unga i olika sammanhang. Den insamlade datan har analyserats med en tematisk analys. Resultatet av studien visar att yrkesverksamma arbetar väldigt mycket i sitt dagliga arbete med förebyggande insatser. Det framkommer även att det saknas forskning kring ämnet, särskilt evidensbaserad. Studien visar att den psykiska ohälsan enligt yrkesverksamma delvis uppfattas som en konsekvens av det förändrade samhället. Vår uppfattning är att det behövs mer forskning gällande ämnet och mer arbetsmetoder som yrkesverksamma kan använda sig av. / The mental ill-health of young people is a growing problem, which is something that must be stopped. The aim of this study was to show the perceptions and experiences of professionals about treatment against mental ill-health for young people. We conducted a qualitative study in which we interviewed six professionals who work with young people in different contexts in the community. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results of this study showed that professionals work very much in their daily work with preventative efforts. There is short of research on the subject, especially evidencebased. The study's results showed that mental ill-health is a problem that is partly a consequence of the changing society we live in today. Our opinion is that more research is needed on the subject and more working methods that professionals can use.

Syftet har varit att undersöka och skapa en fördjupad förståelse för hur kuratorer inom psykiatrin upplever sitt arbete med att stödja barn som anhöriga till förälder med psykisk sjukdom/ohälsa. Utifrån ett kombinerat urval bestående av målinriktat urval och bekvämlighetsurval rekryterades fem respondenter från två orter i Sverige. Kvalitativ metod har använts bestående av semistrukturerade intervjuer, vilka analyserats med tematisk analys. Resultaten visar att kuratorer arbetar på olika sätt med att ge stöd till barn som anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom. Hinder som identifierats handlar om dels om förhållningssätt i form av fokus på de vuxna klienterna och rädsla för att bryta en allians till klienten om för mycket fokus läggs på ett barnperspektiv. Ett annat hinder är enligt kuratorerna resursbrist. Möjligheter som lyfts utgörs av förebyggande arbete. Slutsatserna från denna studie visar att kuratorers arbete med att stödja barn är komplext och att det kan behövas utvecklingsarbete för att komma till rätta med hinder och öka möjligheter att stödja barn som är anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom. / The purpose of this study has been to investigate and provide an in-depth understanding of how counselors in psychiatry experience their work in supporting children as relatives of parents with mental illness/ill health. Based on a combined sample consisting of goal-oriented selection and convenience selection, five respondents were recruited from two locations in Sweden. A qualitative method has been used consisting of semi-structured interviews, and a thematic analysis has been carried out. The results show that counselors work in several different ways to provide support to children to a parent with mental ill-health/mental illness. Obstacles regarding providing support to children is a predominant focus on adults, fear of breaking an alliance with the adult client, and lack of resources. The results also show that the councelors’ view of opportunities is about preventive work. The conclusion from this study is that providing support to children is complex, and that development of work practices may be needed to come to terms with obstacles and create increased opportunities to support children to parents with mental ill health/mental illness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över. Bland minoritetsbefolkningar är problematiken omfattande då upplevelser av diskriminering från samhällets sida bidrar till psykisk ohälsa. Den samiska befolkningen har under lång tid blivit hårt drabbad och på grund av de begränsningar i levnadsomständigheter som de inneburit har många haft svårt att kunna bibehålla och leva med en stark samisk identitet.  Syfte: Syftet var att beskriva psykisk ohälsa hos vuxna samer i Sverige och Norge.    Metod: Litteraturöversikt användes som metod där elva vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Databaser som användes var PubMed, DiVA och PsycINFO. Artikelsökningen utfördes även i DIVA som är ett öppet arkiv för bland annat forskningspublikationer. Artiklarna var av både kvalitativt och kvantitativt som analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg.  Resultat: Författarna fann tre huvudteman: identitet och livskvalitet, ångest och depression samt svårigheter i att söka vård. Resultatet gav en överblick av den komplexitet som den samiska identitet kan innebära och som många gånger gett och ger upphov till ångestrelaterad problematik. Vidare ger resultatet ett perspektiv över orsaker till hinder i att söka vård.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod- och resultatdiskussion. Diskriminering samt olika typer av identitetskriser som många samer upplevt ökar risken för ångestproblematik diskuterades i resultatdiskussionen. Genom utbildning kring bemötandet av minoritetsgrupper inom sjukvården kan trygga vårdrelationer skapas vilket skapar större förutsättningar för samer att söka vård. Resultatet har även diskuterats utifrån Nordenfelts teori om hälsa, livskvalitet och värdighet. / Background: Mental ill-health is a major public health problem worldwide. Among minority populations, the problem is widespread as experiences of discrimination from society contribute to mental ill-health. The Sami population has for a long time been severely affected and because of the limitations of living conditions that this repression has meant, many have found it difficult to maintain and live with a strong Sami identity.  Aim: The purpose was to describe mental illness in adult Sami in Sweden and Norway.  Method: Literature review was used as a method where eleven scientific articles were included in the results. Databases used were PubMed, DiVA and PsycINFO. The article search was also carried out in DIVA, which is an open archive for example research publications. The articles were of both qualitative and quantitative analysis analyzed according to Friberg's four analysis steps  Results: The authors found three main themes: identity and quality of life, anxiety and depression and difficulties in seeking care. The result gave an overview of the complexity that the Sami identity can entail and which many times have given and gives rise to anxiety-related problems. Furthermore, the result provides a perspective on the causes of obstacles in seeking care.  Discussion: The discussion is divided into method and result discussions. Discrimination and various types of identity crises that many Sami people experience increase the risk of anxiety problems were discussed in the results discussion. By training about the treatment of minority groups within the healthcare sector, secure care relationships can be created, which creates greater conditions for the Sami to seek care. The results have also been discussed on the basis of Nordenfelt's theory of health, quality of life and dignity.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Det finns en oro att sociala medier kan vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar, samtidigt visar forskning att sociala medier medför positiva följder. Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultatet visar att sociala medier medför negativa konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa genom att ungdomar alltid är anträffbara och det är en arena för utanförskap och jämförelse. Sociala medier medför även positiva följder då det kan vara en plats för identitetsskapande och samvaro. Skolkuratorer hanterar detta genom att reflektera och synliggöra detta i arbetet. Slutsatsen tyder på att fler studier behövs inom området. / There is a concern that social media may be a contributing factor to increase mental health issues among adolescents, while research also shows that social media has positive consequences. The aim is to investigate school counselors’ experiences of the impact of social media on adolescent mental health, also addressing how they deal with this in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with school counselors working at lower and upper secondary schools in Sweden. The results indicate social media as having negative consequences for adolescent mental health due to the fact that adolescents are constantly available, social media being a space for exclusion and comparison. Social media also contains positive factors as it can be a place for identity building and inclusion. School counselors deal with this by reflecting and turning a spotlight on this in their work. In conclusion, indications are that more studies are required within the field.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård.Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: analysen resulterade i tre teman: upplevda känslor, påverkan av självbild och upplevd kunskapstörst. Arbetet med patienterna med psykisk ohälsa genererade mestadels negativa känslor och en negativ påverkan av sjuksköterskornas självbild. Kunskapsbehovet inom detta område upplevdes som stort.Slutsats: de negativa känslorna och den negativa påverkan på sjuksköterskornas självbild kan påverka sjuksköterskornas känsla av sammanhang negativt. Den brist på kunskap som sjuksköterskorna upplever har de själva ett ansvar att fylla. / Patients with mental ill-health run a greater risk of becoming physically ill. The development of psychiatric care brings an increasing number of patients with mental ill-health to be taken care of within somatic care. Psychiatric ill-health is a growing public health problem. Persons suffering from mental ill-health are a stigmatized group both within society and health care. General nurses will with all probability meet patients with mental ill-health in their work.Aim: to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental ill-health within somatic care.Method: a literature review in which nine qualitative articles and one article with mixed method were used as base. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL.Results: the analysis resulted in three themes: perceived emotions, influenced perception of self and perceived thirst for knowledge. The work with patients with mental ill-health generated mostly negative emotions and a negative perception of self among the nurses. The need for more knowledge within this area was perceived as substantial.Conclusion: the negative emotions and the nurses’ negative influence on the perception of self may influence the nurses’ sense of coherence in a negative way. The nurses have a responsibility for filling the lack of knowledge they experience.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed. / Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö.  Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie.  Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa.  Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.