The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor. Skillnaderna är tydliga både vad gäller frekvens och vilka typer av metaforer som partiledarna använder vid de olika politiska frågorna. Det är dock svårt att entydigt visa att skillnaderna i metaforbruket skulle vara ideologiska.

Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur The Big Short (2015) har gestaltat, förenklat och gjort informationen om år 2008 finanskrisen mer förståelig för tittarna, ge-nom olika uttrycksmedel. Uttrycksmedlen som har utforskats är bland annat: metaforer, icke-diegetisk berättande, homodiegetisk berättare, berättarröst och montage. I fem kapi-tel har uppsatsen i analysen använt de olika uttrycksmedel tillsammans med teorier om sympati, empati, ironi och trovärdig berättare med en jämförelse om vad den amerikanska rapporten The Financial Crisis Inquiry Report antyder. Rapporten har varit den här stu-diens primära källa på grund av sin autentiska redogörelse. Resultatet har påvisat att fil-men distraherar med kändisar för att visa det är så finansmännen och bankerna på Wall Street gör affärer. Slutsatsen påvisade att både rapporten och The Big Short förmedlar liknande påstående fakta på olika sätt, dock gestaltar filmen sitt ämne mer invecklad när den inte behövde vara det.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.

No description available.

The aim of this study was to contribute with further knowledge about children’s use of metaphors. In the study, 15 children at the age of two were interviewed during an experiment with condensation. In the interview the children were asked to describe the condensation to the interviewer. Most of the children were using subject relevant words, and a few were using pictorial descriptions. There was just one child that was using both pictorial descriptions and subject relevant words in their description of the condensation. The use of both categories can be interpreted as the child deliberately was using a metaphor and that shows, that even children as young as two years of age sometimes use metaphors. From a social constructivist perspective, language is the most important feature in acquiring knowledge, since knowledge is created in social interaction. Therefore the teachers in the younger years have an important role to guide and help children develop a nuanced language. Helping children understand, create and use metaphors in their interactions with others, and in their descriptions of phenomena, will help the children get a deeper sense of meaning in their quest to figure out the world around them. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring de yngre barnens användande av metaforer i samtal kring experiment i naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, är språket en nyckelfaktor i tillägnandet av ny kunskap, då kunskapen skapas i ett socialt sammanhang. Ur detta perspektiv är förskollärarnas roll som guider till ett nyanserat språk avgörande. När förskollärarna stöttar barnen till att inte bara förstå metaforer, utan även skapa egna och använda sig av dem i sina beskrivningar, hjälper de också barnen till att få en djupare förståelse för sin omgivning. I ett experiment med kondens intervjuades 15 barn i tvåårsåldern. De ombads beskriva sina observationer under experimentet för intervjuaren. De flesta barnen använde sig av ämnesrelevanta ord, och några använde sig av bildlika beskrivningar. Endast ett barn använde sig av både bildlika beskrivningar och ämnesrelevanta ord i sina beskrivningar av kondensen. Att barnet använde sig av båda kategorierna kan tolkas som att barnet medvetet använde sig av en metafor, vilket medför ett resultat som tyder på att det förekommer att även så unga barn, som barn i två års ålder använder sig av metaforer.

Drönare blir alltmer etablerat i samhället, och används idag av både privatpersoner och företag. Detta beror till stor del på de fördelar som drönare ger oss människor samt att de kan appliceras inom ett flertal användningsområden; allt från fotografering till räddningsuppdrag. Det här arbetet syftar till att undersöka hur en grupp med drönare skulle kunna arbeta tillsammans i en räddningsinsats. Det görs genom att utforska metaforerna svärm, lag och flock, och hur dessa kan appliceras på drönarna samt vilka designkonsekvenserna av detta blir.                       Arbetet är en fallstudie inom interaktionsdesign, och en språklig analys utfördes för att utforska metaforerna för att sedan i konceptuell design utforska vilka konsekvenser detta får. Ett individuellt arbete samt en workshop utfördes för att generera konceptidéer, vilket resulterade i en syntes mellan metaforerna lag och flock. Av arbetet kan slutsatsen dras att en ledare anses vara avgörande för att drönargruppen ska arbeta så effektivt och strukturerat som möjligt.

Forskare och teknologer talar om artificiell intelligens som en revolution lika omvälvande som industrialismen och investerare har skyhöga förväntningar. Detta medan det hos allmänheten finns både okunskap om och rädsla inför AI, även om AI redan i dag tillämpas inom områden som sjukvård och industri. Många tillämpningar innebär att människans livsmiljö behöver anpassas för att AI ska fungera. När ny teknologi växer fram saknar vi ofta uttryck att tala om den och AI är dessutom till stor del osynlig för blotta ögat. Allmänheten blir därför i stor utsträckning beroende av mediernas skildringar. Det ger medierna makt eftersom de får kontroll över de budskap som sprids om AI, vilket gör att de kan påverka våra tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien har varit att utforska hur AI har konstruerats i medierna i en tid när varken AI eller diskurserna om AI har hittat sin slutgiltiga form, det vill säga låsts in. Vad säger vi egentligen om AI i form av diskurser, ramar och metaforer? Empirin består av 90 nyhetsartiklar om AI publicerade av TT Nyhetsbyrån från 1980-talet till mars 2020. TT Nyhetsbyrån har en unik plats som nyhetsförmedlare då de når ut till hela Sveriges befolkning och åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Studiens teoretiska ramverk består av tre teorier i samspel: diskursanalys, framingteori och metaforteori. Diskursanalys ser språket som en social handling, vilket innebär att diskurser om AI kan leda oss i en viss riktning. Framingteori studerar hur olika sätt att rama in ett ämne som AI styr hur vi uppfattar och tolkar det. Metaforer ses i studien som centrala tankestrukturer som påverkar hur vi uppfattar, känner och handlar kring AI. Metodval är kvalitativ analys utifrån den undersökningsmodell som konstruerades med det teoretiska ramverket som grund. Resultaten visar att inramningen av TT Nyhetsbyråns artiklar är övervägande positiv, där AI i majoriteten av artiklarna presenteras som ett verktyg med stora möjligheter, som bör utvecklas och tillämpas. Metaforer som förekommer tillskriver maskinen mänskliga egenskaper och motiv och framställer AI-tillämpningar som smarta, läskunniga, nyfikna med flera mänskliga förmågor. Det impliceras i flera artiklar att maskinen skulle ha ett intresse av att konkurrera med människan. En central slutsats är att det förekommer ett spänningsfält med två motsatta huvuddiskurser i empirin. Den ena beskriver AI som ett neutralt verktyg, den andra som en konkurrent till människan. Båda leder till bilden av AI som ett verktyg med stor potential. AI-intressenterna gynnas av spänningsfältet medan läsare missgynnas: de lämnas att själva dra slutsatser om AI:s egentliga fördelar och nackdelar. Andra slutsatser är att de metaforer som förekommer tillskriver AI mänskliga egenskaper och motiv, vilket skapar stora förväntningar. Metaforerna döljer att AI kan förekomma i andra former än som en människoliknande robot, former som inskränker människans livsutrymme. Inramningen har varierat något över tid och tecken finns på att diskurser har låsts in. I empirin finns en klar övervikt för vita män ur elitklassen, vilket gör att TT Nyhetsbyrån kan sägas reproducera existerande maktstrukturer. / According to scientists and technologists, Artificial Intelligence is as revolutionary as the Industrialisation, and investors have soaring expectations. At the same time there is ignorance and fear of AI among the public, even though AI is already being applied in areas such as healthcare and industry. Many applications mean that human life must be adapted to make AI work. As new technologies emerge, we often lack expressions to talk about them, and AI is also largely invisible to the naked eye. The public, therefore, is largely dependent on depictions in media. Newspapers and radio channels decide what messages are spread about AI, messages which influence our thoughts, feelings and actions. The aim of this study was to explore how AI has been constructed in the media at a time when neither AI nor the discourses of AI have found their final form. What do we really say about AI? This study investigates 90 news articles about AI published by TT Nyhetsbyrån from the 1980s to March 2020. TT Nyhetsbyrån has the ability to reach the entire population of Sweden and enjoy great public confidence. The study’s theoretical framework consists of three theories in interaction: discourse analysis, framing theory and metaphor theory. Discourse analysis sees language as a social act, which means that discourses about AI can influence our behaviour. Framing theory studies how different ways of framing a topic such as AI can determine how we perceive and interpret it. In this study, metaphors are defined as central thought structures that influence how we perceive, feel and act. A qualitative analysis was applied in the study, based on a model that was constructed using the theoretical framework. TT Nyhetsbyrån’s articles are found to be predominantly positive, where AI in the majority of articles is framed as a tool with great opportunities, that should be developed and applied. Metaphors ascribe human attributes and motives to the machine, such as smart, literate and curious. It is implied in several articles that the machine has an interest in competing with man. In TT Nyhetsbyrån’s articles two opposite main discourses are visible, creating a tension between the two. One describes AI as a neutral tool, the other as a competitor to humans. Both lead to the image of AI as a tool with great potential. AI stakeholders are favoured by this tension between discourses, while the public is disfavoured: the readers of TT Nyhetsbyrån’s articles are left to draw conclusions about the true advantages and disadvantages of AI. The metaphors in the articles attribute human traits and motives to AI, which creates high expectations. The metaphors hide that AI can exist in forms other than a human-like robot, forms that restrict human life. The framing has varied somewhat over time and there are signs that discourses have been locked in. Since a majority of the interviewees in the articles are white men of the elite class, TT Nyhetsbyrån can also be said to reproduce existing power structures.