Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form. Dessa är två mycket olika skådeplatser för scenarier att berättas i men som trots sina olikheter har nog med faktorer gemensamt för att kunna klassificeras som delar av samma subgenre. / Dess populäritet är tydlig, men hur spridd är användingen av science fiction i dagens spelindustri? Hur kan man använda sagda populäritet för att slå igenom som utvecklare utan att försvinna i mängden? Detta arbetet studerar subgenrer, specialiserade undergrupper till science fiction som tar upp just de områden du vill utnyttja för din projektidé och hur du kan utveckla egna sådana om du inte finner vad du söker bland de befintliga. / Hampus Juhlin telnr. 076-1853950 Pontus Novén telnr. 073-4448595

Studien undersöker hur användandet av teorier kring visuell perception påverkar uppfattningen av modulärt uppbyggda 3D-miljöer i spel, samt om användandet av teorier kring visuell perception kan underlätta arbetet med att skapa visuellt intressanta miljöer. Dessa teorier undersöks genom skapandet en stadsmiljö i 3D, där sammansättningen utformades efter de utvalda teorierna. Frågeställningen undersöks sedan med speltest, enkät, och intervjuer. Vid undersökningen konstaterades det att informanterna noterade upprepningar i miljön, men inte upplevde att dessa påverkade sin spelupplevelse. Frågeställningens svar går inte att fastställa helt, då undersökningen enbart prövade en miljö utan att denna jämfördes med en kontrollgrupp, men studien pekar mot att användandet av teorierna kring visuell perception hjälpte till att göra att testpersonerna såg upprepningarna som naturliga. Framöver skulle frågeställningen kunna undersökas närmare och mer exakt genom att göra en mer omfattande studie, där en kontrollgrupp används i kontrast till miljöerna med teorierna kring visuell perception applicerat.

This paper examines the phenomenon known as urban heat island and its consequences on public health, pollution and how it can affect energy use in homes and workplaces. Moreover, in this paper it has been discussed how city and regional planners can reduce high temperatures impact on Swedish urban areas. Lastly the phenomenon’s presence and visibility have been studied in a Swedish context. This has been executed by studying reports and papers published by Swedish government agencies, analyzing Swedish municipalities comprehensive plans and by interviewing the city Architect of Umeå.The conclusion that can be drawn from the result of this paper is that the urban heat island phenomenon will be more prominent and will be having a relatively large impact on Swedish urban areas in the future. The study done for this paper also show that higher temperatures in urban areas can make an impact on public health, especially children and elderly might endure health disadvantages during a heat wave. Higher temperatures in cities abroad are linked with a higher usage of expensive air conditions and higher levels of air pollution. However, there are multiple measures that can be implemented in urban areas that can reduce the consequences of higher temperatures. This essay presents multiple adjustments for urban areas. However, the studies done for this paper show that Swedish government and municipal officials’ knowledge about urban heat islands are either quite poor or are rarely taking measures to adapt urban areas to higher temperatures.

Brist på återhämtning kan leda till psykisk ohälsa, stress och sjukskrivning, därför är källor till återhämtning ett relevant område att undersöka inom arbetsterapi. Forskning om naturens inverkan på människan görs inom en mängd olika områden, bland annat undersöks hur naturen påverkar människans hälsa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig forskning om människors upplevelser av att vara i naturen och hur naturen kan främja återhämtning. En litteraturöversikt med kvalitativ design valdes för att sammanställa relevant forskning. Huvudsökning gjordes i databaserna APA PsychINFO, Cinahl och PubMed. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades åtta artiklar i arbetet. Innehållet i dessa analyserades och sammanställdes slutligen i huvudtemat Naturens återhämtningspotential som innehöll de fem undertemana 1) Sensoriska intryck från naturen, 2) Känslohantering och tankemönster som uppstod i naturen, 3) Glädje och frihet i naturen, 4) Känsla av tillhörighet till naturen, 5) Tillgänglighet till natur. Resultatet beskrev att människor upplevde att naturen hade flera hälsofördelar som bidrog till ökat välmående och återhämtning. Utifrån studieresultatet förs ett resonemang om hur naturens återhämtningspotential kan relateras till arbetsterapi. En slutsats som dras är att arbetsterapeuter kan använda naturen i både preventivt och promotivt arbete, för att bidra till hälsa och återhämtning på såväl individ som samhällsnivå. Författarna ser ett fortsatt behov av forskning kring hur naturliga miljöer kan användas som medium i återhämtningsprocessen inom området arbetsterapi.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

I uppsatsen har det fokuserats på att undersöka vad den fysiska aktiviteten har för roll i den fysiska planeringen i Karlskronas och Lunds kommun. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fysisk aktivitet integreras i den fysiska planeringen samt vilka strategier de finns och hur de framställs i kommunala dokument. Syftet har följts upp av två formulerade frågeställningar vilka är; “Vad har Karlskronas och Lunds kommun för olika strategier i sina översiktsplaner för att öka fysisk aktivitet i kommunen?” samt “Hur framställs kommunernas hälsofrämjande strategier i andra kommunala dokument?”.   För att besvara följande frågeställningar har en fallstudie utförts till följd av en kvalitativ innehållsanalys. Fallen består av två kommuner vilka är Karlskronas och Lunds kommun. Det empiriska materialet utgörs framförallt av de nämnda kommunernas aktuella översiktsplaner men har kompletterats med andra kommunala dokument. Det teoretiska ramverket har utgjorts av empowerment tillsammans med begreppet stödjande miljöer vilka delvis har legat till grund för hur analysen genomförts. De resultat som framställts ur analysen kommer i uppsatsens senare del att diskuteras, jämföras kommunerna emellan men också i förhållande till den tidigare forskningen samt ställas mot uppsatsens teori.   Genom det analyserade materialet går de att sammanfatta att båda kommunerna behandlar fysisk aktivitet i diverse kommunala dokument men på olika sätt. Det framgår i de flesta fallen dock inte via begreppet fysisk aktivitet utan genom tolkningar av andra begrepp. Men aspekter kopplade till fysisk aktivitet behandlas vilket tyder på att den fysiska planeringen indirekt berör fysisk aktivitet.

We live constantly within our surroundings, even if we're not consciously aware of them, our surroundings always affect our behavior. With our senses continually guiding us, we subconsciously make decisions and choose paths to reach our goals. There are a lot of factors which affect these decisions, spatial communication is one of them. The purpose of this study is not only to gain more knowledge of how a spatial designer can create something that we can understand, it also seeks to explain the fundamentals of creating event environments which is meaningful and comprehensive to an ordinary audience. In addition to that, it also attempts to explain how we can create congenial environments where the content reflects its purpose, role and context in order for us to achieve a relaxed and positive atmosphere for the audience. This in turn should help an audience to have a more positive experience, providing them with clear choices and an understanding of what's actually happening in the environment they're in, and what's to be expected of them at the event.   Through consideration of people's cognitive, functional and emotional needs right from the early planning stages, this study was able to bring forth suggestions of how to apply coherent solutions and congenial situations. With the abstract guidelines of the assignment in mind, it helped to achieve concrete design choices for the environmental design, i.e. which colors, shapes and materials were to be used. In using these guidelines from the start, it allowed the study to have clear rules to follow. Through qualityative methods it was possible to build a framework which ensures the event environment correlates with the audiences needs and expectations. Through studying different theories and using knowledge and experiences of my own, it was possible to use that framework to support concrete design choices. In doing so, it was then possible to achieve a coherent wayfinding solution and to improve the audience’s impression of the environment by allowing it to interplay meaningfully with the spatial course of the event, which in turn should lead to the desired relaxed and positive atmosphere. / Människor rör sig och lever i sin omvärld hela tiden och både medvetet och omedveten blir vi påverkade av det. Genom våra sinnen läser vi av vår omgivning och tar beslut/ vägar för att nå våra mål. Det finns många faktorer som kan påverka dessa beslut, där den rumsliga kommunikationen är ett av dem. Syftet med den här undersökningen är att ge kunskap om hur rumsliga formgivare kan skapa begripliga, hanterbara och meningsfulla evenemangsmiljöer utifrån människors behov och förväntningar. Samt ge kunskap om hur vi kan skapa kongeniala miljöer där innehållet speglar dess syfte, funktion och sammanhang till en önskad sinnesstämning. Detta för att i sin tur ge besökarna ökade upplevelser med tydliga valmöjligheter och förståelse över vad som händer i rummet samt vad som förväntas av dem där.   Genom att redan i planeringen ta hänsyn till människors kognitiva-, funktionella-  och emotionella behov kunde studien skapa förslag på kongeniala lösningar, sammanhållande situationer. Där formgivningen inom miljön fick konkreta designval, färg- form- och materialval m.m., från uppdragets abstrakta riktlinjer. Genom att gå ifrån abstrakta riktlinjer redan från början i processen, kunde det hjälpa studien att få ett ramverk att förhålla sig till. Och via de kvalitativa metoderna kunde uppdraget ytterligare få struktur ifrån miljön samt behov och förväntningar från målgruppen att förhålla sig till. Där teorierna och mina tidigare erfarenheter sedan kunde översätta dem till konkreta designval. På så sätt kunde miljöns struktur få en sammanhållen orienterbarhet och miljöns känsla en genomgående design där de sedan tillsammans kunde samspela till rummets händelseförlopp och få den önskade sinnesstämningen.

Titel: Körplanering i komplexa miljöer, hur kan det hanteras? - En fallstudie om körplanering på AMB Industri. Bakgrund: Tillverkande företag har genom alla tider sökt nya sätt att öka sin konkurrenskraft. Ett av dessa verktyg är förbättringar i utnyttjandet av de interna resurserna, varav en del är produktionsplanering. Aktiviteterna kan vara relaterade till hur och vad som ska produceras, hur schemaläggning av tillgängliga maskiner och personal ska gå till och hanteringen av materialet. Studien kommer huvudsakligen fokusera på de operativa beslut som fattas i samband med planering av produktion, samt hur de påverkas av övriga planeringsnivåer. Syfte: Utveckla en befintlig modell som bättre hanterar körplaneringen på avdelning 10 hos AMB utifrån de identifierade begränsningar och den komplexitet som finns i samband med körplaneringen, vilket kommer ge studien ett teoretisk bidrag. Detta för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av resurser kopplade till det aktuella flödet. Metod: Studien är en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ fallstudie på AMB Industri. Analysmetoden är uppbyggt på ett sätt som förklarar vilka begränsningar och slöserier som finns i samband med körplaneringen och hur dessa kan hanteras på bästa möjliga sätt. Resultat: De begränsningar som har identifierats kopplat till körplaneringen beror främst på tillgängligheten av maskiner, verktyg och personal. De olika begränsningarna i körplaneringen bidrar till olika former av slöserier. Begränsningarna och slöserierna kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell med ABC-klassificerade artiklar vars batchstorlekar är anpassade beroende på artikelns årsvolym med en specifik sekvenseringsmetod. För att säkerställa att alla artiklar tillverkas enligt uppsatta mål krävs även en optimering av kapacitetsutnyttjandet. Detta för att kunna hantera de begränsningar som inte kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell. Nyckelord: Körplanering, tillverkning, komplexa miljöer, begränsningar, slöserier, kapacitetsplanering, AMB Industri AB.

Att färger och former kan inge iakttagare i negativa, positiva eller neutrala känslotillstånd är något som framkommer i tidigare forskning inom ämnet. Vad den här studien önskar undersöka är hur dessa associationer kan användas i virtuella, interaktiva miljöer för att informera en spelare om nyckelobjekts funktioner. Kan man med hjälp av färger och former berätta att ett objekt är farligt? En kvalitativ undersökning utfördes där tio deltagare fick röra sig i en virtuell miljö och välja att plocka upp eller lämna kvar miljöns nyckelobjekt. Genom observation under spelsessionen och en komplettering med semistrukturerade intervjuer kunde ett resultat sammanställas. Utfallet bekräftade till stor del resultaten av tidigare forskning, främst när det kom till färger. Vad gäller former varierade resultaten i den här studien och resultaten i tidigare studier. Studien välkomnar vidare forskning inom ämnet där mer mångfald i färg- och formkombinationer och deltagare önskas.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.