Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer. Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else. A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity. The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it’s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity. The patrons who said they didn’t experience serendipity at the physical library or on other web sites, didn’t experience it at the digital library either – or at least only partially. However, the patrons who didn’t experience serendipity at the digital library still did so in other environments. A digital library is an environment with many possibilities for serendipitous encounters and discoveries, but what is missing is a better understanding of how serendipity can actually help in finding information. By teaching patrons to actively seek out serendipity, and by offering a serendipitous digital environment in which to do so, the library can further information literacy in our society.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling. Sex ekonomer som arbetar i sex olika hockeyklubbar har intervjuats via en personlig samt fem mejlintervjuer.Analysen fokuserar på den decentralisering organisationer inom hockeyligorna arbetar med i sitt budgetarbete samt hur utvecklingen ser ut. Där behandlas även miljön organisationerna verkar i samt olika osäkerhetsfaktorer. Exempel på viktiga slutsatser är att organisationer som verkar i osäkra miljöer kan dra fördel av att dela upp budgeten i mindre delar för att separera osäkerhet A från osäkerhet B samt att organisationerna inom den Svenska Hockeyligan och HockeyAllsvenskan kan dra fördel av att använda decentralisering i budgetarbetet. / The most common element of management control system is budgeting, budgeting is used in all industries no matter how big the external uncertainty is. This study will reflect on and examine how budgeting works in organizations that appear in uncertain environments, where the focus will be on the two highest rated hockey leagues in Sweden.The purpose of the study is to describe how the organizations in the two highest rated hockey leagues in Sweden work with budgeting. The purpose is also to describe how organizations manage external uncertainty. The theoretical framework presents different definitions and previous research about budget, budgeting and uncertainties. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data. Six economists who work in six different hockey organizations have been interviewed.The analysis focuses on the decentralization that organizations in the hockey leagues work within their budgeting and also how the development appears. It also discusses the environment in which the organizations operate and uncertainty factors. Examples of important conclusions are that organizations in uncertain environments can benefit from dividing the budget into smaller parts, separating uncertainty A from uncertainty B. The organizations in the Swedish Hockey league and HockeyAllsvenskan can also benefit from decentralization when working with their budget.

<p>Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken.</p>

Cirka 35 tusen ton plast beräknas flyta omkring i haven. Där plastkoncentrationerna ärsom störst antas det bero på havsströmmar, nedskräpning från folktäta kuster menäven fiskeredskap som lämnats kvar eller gått sönder till havs. På grund av UVstrålning,saltvatten och kemiska reaktioner vittrar plastpartiklarna sönder och bildardet som kallas för mikroplast. Avsiktligt tillverkade mikroplaster kan även tillsättastill produkter med olika önskvärda egenskaper, exempelvis som en polerande effekt itandkräm och andra hygienartiklar. De plastpolymerer som återfinns mest i haven ärpolyetylen (PE), polypropylen (PP), polystyren (PS) och polyetylen tereftalat (PET).Man har hittat mikroplaster i olika marina livsmedel såsom som räkor, musslor samtolika matfiskar bland annat torsk men även i livsmedel som havssalt. Det är docksvårt att säga hur dessa mikroplaster kan påverka vår hälsa men konsumerar man fiskoch skaldjur finns det en risk att man också konsumerar mikroplaster. Trots attmikroplaster upp till 5 millimeter med största sannolikhet passerar vårtmatsmältningssystem vid konsumtion, finns det ändå risker då tillsatser iplastpolymererna kan vara hormonstörande och cancerogena.

Studiens syfte är att belysa pedagogiska miljöers betydelse i skapandet av en inkluderande verksamhet i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som har konstruerats ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv samt ur teorin om agentisk realism med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts pedagogernas syn på vad den pedagogiska miljön är, hur de arbetar med den samt hur de arbetar för att skapa inkludering för barn i behov av stöd i förskolan. Studiens slutsats är att den pedagogiska miljön är ett viktigt verktyg för att kunna skapa inkluderingsmöjligheter för barn i behov av stöd i förskolan.

Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.