Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. / Nej

Med hjälp av de genomförda observationerna uppdagas estetikens essens tillsammans med dess essentiella beståndsdelar. Genom litteraturen kring estetik och den neomaterialistiska teorin som studien presenterar, anser vi att det finns en koppling mellan teorins syn på materialiteter i ständigt sammanflätande företeelser av agens och kraft samt estetikens förmåga att förbinda mänskliga- och ickemänskliga materialiteter. Studien förankras i kvalitativ forskning med en etnografisk fältstudie som metod för datainsamling. I resultatet av analyserna synliggörs estetiken på ett nytt sätt där teorin belyser materialets likvärdiga handlingskraft så som människan har.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa är de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod använde jag både kvantitativa och kvalitativa metoder som enkät och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkäter till pedagoger för att få deras lika/olika syn på verksamheten. Jag studerade även litteratur inom mitt forskningsområde. Resultatet visar på att det är otroligt viktigt att arbeta med den bild- och formskapande verksamheten i förskolan då den bidrar till en utveckling av många olika förmågor, bland annat språkligt, motoriskt men även att kunna bearbeta upplevelser för att nämna några. Det som framgår mest i min undersökning är att barnen måste vara mer delaktiga i hur miljön iordningställs. Barnen behöver även veta vilka förväntningarna är i de olika rummen. Det visade sig att barn och pedagoger har olika syn på miljöerna och vad som går att göra där. Barnen ska vara delaktiga i sin förskola, inte bara inom vissa delar, utan i allt.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning. I min studie framstår att förhållningssättet, att se barnen, är det centrala. De intervjuade pedagogerna i de undersökta Reggio Emilia - inspirerade förskolorna har en i hög grad utvecklad filosofi kring stimulerande miljöer med barnperspektivet i fokus. Detta framträdde också i hur de pedagogiska innemiljöerna utformats med ett varierat och för barnen lättillgängligt material, vilket i förlängningen ger barnen stora möjligheter att använda sina egna kompetenser och utvecklas. Ett hinder som studien pekat på är när det blir ett för stort ålderspann inom barngrupperna, då detta medfört att det har blivit svårt att utforma miljöerna optimalt.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlägga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte når uppnåendemålen i matematik och svenska i skolår åtta och nio på en 6-9 skola. Syftet var också att upptäcka och fastslå de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument så som åtgärdsprogram, överlämnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av särskilt stöd i svenska och matematik upptäcks tidigt. De får också tidigt stöd. Det särskilda stödet ges i små undervisningsgrupper där arbetsmetoderna liknade de som förekom i klassen, men arbetstakten var lägre. Målet var att eleven skulle komma ikapp det "normala" och kunna återgå in i den vanliga undervisningen igen. Elevens åtgärdsprogram gällde ofta under flera år. Det särskilda stödet var utformat på samma sätt år efter år. De flesta stödinsatserna gavs på individnivå. Insatser på organisationsnivå fanns inte. Det var väldigt svårt att hitta insatser som gav ett tydligt positivt resultat. De insatser som gav ett positivt resultat var läs- och skrivträningen i tidigare år samt grundläggande matematikträning. Det stöd som gav bäst resultat var när en specialpedagog eller en elevassistent arbetade enskilt med en elev.

I föreliggande kvalitativa studie om barns lärande i en marin miljö, har vi för avsikt att undersöka hur barn lär samt vilken kunskap barn tar till sig. Tillsammans med förskolebarn och förskolpedagoger har vi gjort ett besök på ett marint kunskapscenter där vi med hjälp av dokumentationer har kunnat besvara våra frågeställningar om barns lärande. För att få pedagogers synvinkel på hur barns lärande sker har vi genomfört flera, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna ställs i relation till observationerna som genomförts och analyseras med hjälp av tidigare forskning om barns lärande, forskning kring fördelar av utomhuspedagogik, samt med två teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet och John Deweys teori om lärande. Som ett led i att besvara våra frågeställningar har vi även observerat barnen på förskolan efter besöket på det marina kunskapscentret. Resultatet av studien visar på fördelarna med en engagerad pedagog för att gynna barns lärande samt skillnaderna som förekommer bland barns lärande, beroende av olika erfarenheter.

Ökad tillgång till teknik som augmented reality (AR) ger museer möjlighet att utforska alternativa interaktioner för utbildning och ökad tillgänglighet. Den här studien utforskar visualisering av miljöljud på museer i syfte att öka ljudmedvetenhet och förbättra museiupplevelsen. Visualiseringendesignen som utforskas i denna studie använder japansk onomatopoeia som basis. Ett proof-of-concept i form av en virtuell museimiljö skapades i virtual reality (VR). Fyra ljudkällor placerades i miljön och visualiserades. Sju deltagare (6 modersmålstalare, 1 med flytande Japanska) utforskade VR-museet och gav feedback genom ett frågeformulär. Resultaten indikerar ett uttryckt stöd för ljudvisualisering i museimiljöer. Vidare föreslår resultaten att visualiseringen bidrar till att underlätta ljudmedvetenhet samt lokalisering av ljud men inte nödvändigtvis ljudförståelse. Vidare är användandet av onomatopoeia lovande men begränsat. / Increased availability of technology such as augmented reality (AR) provides opportunities for museums to explore alternative interactions for education and increased accessibility. This study explores the visualization of environmental sounds in museums to increase sound awareness and enhance the museum experience. The visualization design uses Japanese onomatopoeia as a basis for this purpose. A museum environment was created in virtual reality (VR) as a proof-of-concept. Four sound sources were placed in the environment and visualized. Seven participants (6 natives and 1 high-proficiency speaker) explored the VR museum freely and provided feedback through a questionnaire. Results indicate support for sound visualization in museum environments. Results also suggest that the visualization helps to aid in sound awareness and sound localization but not necessarily sound comprehension and that the use of onomatopoeia is promising but limited.

Incremental Phi* och Field D* är vägplaneringsalgoritmer som uppfyller två egenskaper. Den första är att deras vägar kan korsa en miljö i vilken vinkel som helst. Den andra är att de i en okänd miljö kan planera om sina vägar snabbt ifall de stöter på ett hinder. Detta kan vara användbart i realtidsstrategispel. Detta arbete testar därför deras förmåga att skapa korta vägar och att planera om vägar snabbt för att ta reda på deras styrkor och svagheter. Utöver detta testas också deras tider i den första sökningen de gör när miljön är outforskad samt i de fall där algoritmerna har visat sig ha svagheter, vilket är i tomma miljöer och i återvändsgränder. Resultatet är att Incremental Phi* hittar kortare vägar och planerar om vägar snabbare. Den får också kortare tider i en tom miljö, medan Field D* får bättre tider i den första sökningen och i återvändsgränder. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Tidigare forskning visade att förskolan sällan anpassar sina lärmiljöer utefter barn utan att barn behöver anpassa sig till lärmiljön. Detta står rakt emot intentionen med läroplanen för förskolan, vilken styr förskollärarens ansvar kring lärmiljön, som är tydlig med att det ingår i professionen att kunna bygga lärmiljöer utefter barnens intressen och behov. Detta för att skapa tillfällen till utbildning och lärande. Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter kring utformning av lärmiljöer för barn i behov av särskilt stöd och barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) tillsammans med andra barn i förskolan. Frågeställningen var att titta på vilka möjligheter samt hinder blir synliga i förskollärarnas beskrivningar kring förskolans lärmiljö. Studien gjordes med ett kvalitativt metodval. Genom ostrukturerade och ostandardiserade frågor har förskollärare intervjuats. För ämnet har det i delen bakgrund och tidigare forskning använts för studien relevant litteratur och granskad forskning. Resultatet visade att det finns flera faktorer att förhålla sig till i utformandet av lärmiljö för barn i förskolan. Resultatet visade även att det för barn i behov av särskilt stöd och barn med IF var särskilt viktigt att ta vissa förhållningssätt och strategier som förskollärare för att möjliggöra lärande och utveckling hos barnet. Resultatet analyserades utifrån det relationella perspektivet. I resultat och resultatdiskussion framkom ett flertal faktorer som påverkar den kvalité som kan bli möjlig i förskolans miljöer.

Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>