Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på arbetet med rörelseaktiviteter i förskolans olika miljöer, samt vilka effekter det ger på barns utveckling. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två olika kommuner gav sin syn på hur arbetet med rörelse sker på deras förskola. Resultatet visar att samtliga förskolor aktivt arbetar med rörelseaktiviteter även om ordet aktivt tolkas på olika sätt. I resultatet framkommer det även att majoriteten av förskollärarna anser att rörelseaktivitet är en planerad aktivitet som framförallt sker i inomhusmiljö, medan utomhusmiljön används mestadels till den fria leken. Planeringen av aktiviteter beror till stor del på barngruppen men också miljön, där fokus för de allra yngsta barnen ligger på att träna grovmotoriken, medan de lite äldre barnen får möjlighet till att träna både finmotorik och grovmotorik. Även om förskollärarna lyfter vikten av att finnas som stöd och som förebild i arbetet med barns hälsa så visar resultatet hur ett aktivt arbetet med barns rörelse kan skilja sig åt. Beroende på förskollärares tolkning av begreppet aktivt samt barnets ålder så ser arbetet med fysisk aktivitet se olika ut på de olika förskolorna. Flera likheter uppmärksammas när studiens resultat analyseras och kopplas till såväl litteraturen som till den tidigare forskningen.

Vår studie handlar om barns motoriska utveckling i förskolan. Vi presenterar tidigare forskning som relaterar till förskoleåldern som en viktig motorisk utvecklingsperiod samt motorikens betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Förskollärarens kunskaper och förhållningssätt och hur detta påverkar barns motoriska utveckling samt förskolans kompensatoriska uppdrag i samhället diskuteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar och agerar samt vilka förutsättningar förskollärarna har för att främja barns motoriska utveckling i förskolan. Specifikt studeras barns motoriska lärande utifrån de didaktiska frågeställningarna: vad, hur och varför. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella- och den psykomotoriska teorin. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar vad gäller kompetensutveckling inom barns motoriska utveckling samt att detta område prioriteras olika mycket inom förskolorna. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna att barn behöver ha tillgång till olika material och utrustning för att stimulera sin fin- och grovmotoriska utveckling. Förskollärarna är tydliga med att det är viktigt att de själva deltar i motorisk undervisning med barnen och agerar rörelsemodeller. Motorisk utveckling är dock sällan det huvudsakliga syftet i aktiviteterna. Förskollärarna betonar framförallt att syftet med motorisk utveckling är att barnen utvecklar sin självständighet och självkänsla. De uttrycker däremot vagt vilka motoriska färdigheter de vill att barnen ska utveckla i den motoriska undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar. / Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

Inledning I dagens samhälle rör barn på sig för lite av vad som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (2023). Folkhälsomyndigheten (2023) redogör att förskolan är en av de aktörer som kan vara en del av att vända denna negativa utveckling med bland annat fysisk aktivitet. Utifrån den anledningen är den här studien utformad att undersöka hur arbetet med rörelseglädje i förskolan kan se ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den utgår bland annat ifrån att människan lär tillsammans med andra i dess miljö. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver rörelseglädje i förskolan. Metod I denna studie bestod datainsamlingsmetoden av en kvalitativ nätbaserad enkät. Deltagarna i studien är 7 förskollärare från 4 olika förskolor. Resultat Resultatet visar att deltagarna i studien vill se mer prioritet av rörelseglädje i förskolans verksamhet och läroplan. De anser att det finns många positiva effekter av rörelseglädje som kan gynna barnen i förskolan idag men även ur ett hållbarhetsperspektiv. De beskriver att de arbetar för att främja rörelseglädje på flera varierande sätt. Bland annat utformar de miljön för att inspirera och möjliggöra för rörelseglädje samt för att utveckla motoriska färdigheter. Barnens intressen och behov tillvaratas av förskollärarna i utformningen av rörelseaktiviteter. Det i sig ger möjlighet att uppleva rörelseglädje.

Syftet med denna studie är att undersöka de musikpedagogiska idéer som utvecklades av Jaques-Dalcroze, Kodály, Orff och Suzuki för att se hur de väletablerade metoderna kan användas i pianoundervisning med förskolebarn i syfte att främja deras motoriska, språkliga och socioemotionella utveckling. Som metod i min studie har jag valt att analysera de fyra musikpedagogernas idéer och principer kartlagda i deras ursprungliga texter och övningsböcker. Den teorin som jag har använt mig av i min analys är från det traditionella utvecklingspsykologiska perspektivet. Jag väljer att begränsa mig till tre områden i förskolebarns utveckling: motorik, socioemotionell kompetens och språk. Analysen har visat att alla fyra metoder innehåller didaktiska medel som kan användas med förskolebarn. Min slutsats är dock att ingen av de fyra pedagogiska metoderna kan gynna barns utveckling i alla tre utvecklingsområden i lika hög utsträckning. Det är i stället en kombination av metoderna som på bästa vis kan hjälpa lärare att organisera pianoundervisning med förskolebarn.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna upplever deras arbete med planerade fysiska aktiviteter. Undersökningen ses utefter ett normkritiskt perspektiv. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) skriver att barn och ungdomar rekommenderas att röra på sig och få upp pulsen ca 60 minuter varje dag, vilket kan göras genom att exempelvis cykla och springa. I studien kommer jag att undersöka ifall pedagogerna följer dessa rekommendationer eller hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får på förskolan. Studien kommer att belysa betydelsen av den dagliga fysiska aktiviteten för barn i förskolan samt också studera vilka konsekvenser barn kan få när det går miste om den fysiska aktiviteten. Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer, där två förskollärare, en barnskötare och två förskollärarstudenter (båda har en barnskötarutbildning sen tidigare) intervjuades. Resultatet i studien visade att pedagogerna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet och de upplever att deras arbete med fysisk aktivitet oftast sker i sammanhang med en samling eller spontant. Det framkom också att pedagogerna upplevde att den planerade fysiska aktiviteten ofta prioriterades bort och några tyckte att barnen rör sig tillräckligt utomhus och i den fria leken. / The purpose of this study was to investigate how educators perceive their work with the planned physical activities. The study is seen along a norm- critical perspective. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) writes that children and young people are recommended to move and get their heart rate up to about 60 minutes each day, which can be done by, for example, riding a bike and running. In the study I will investigate if educators follow these recommendations or how much physical activity kids are actually getting at the preschool. The study will highlight the importance of the daily physical activity for children in pre-school and also to study the impact children can have when it goes missing out on physical activity. This study was made through qualitative interviews, where two preschool teachers, a child caretaker and two preschool teacher students (both have a child caretaker education since earlier) were interviewed. The results of this study showed that the educators had a positive attitude to physical activity, and they feel that their work with the physical activity most often occurs in the context of a collection or spontaneously. It was also revealed that the educators felt that the planned physical activity, often, the priority was given away, and some thought that the kids move enough outdoors and in free play.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen.   Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog.   Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla. / The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey.   The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness.

The purpose of this study was to examine the attitude of pre-school teachers to  planed physical activity in preschool. This study find out which factors may affect the implemention of planed physical activity in preschool. This study was conducted through a questionnaire. It was sent to pre-school teachers with an pre-school teacher education. 160 pre-school teachers answered the survey. The results show that preschool teachers have a positive attitude towards didactically planned physical activities in preschool. However, despite a positive attitude, the children are not physical active to the extent that they might need to reach the recommendations for 60 minutes of physical activity per day (Berg & Ekblom, 2016). However, time shortages and small premises seem to be an obstacle to planned physical activity times, and according to the survey, cognitive activities often go before the physical activities. The survey has also shown that some pre-school teachers think that children move sufficiently through the free play, and didactically planned activity times are not considered necessary. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares attityd till didaktiskt planerade rörelsestunder i förskolan ser ut. Undersökningen studerar också vilka faktorer som kan påverka hur den planerade rörelsestunden i förskolans verksamhet genomförs. Denna undersökning gjordes genom en enkät. Den skickades ut till förskollärare med förskollärarexamen. Enkäten besvarades av 160 stycken förskollärare. Resultatet visar på att förskollärare har en positiv attityd till didaktiskt planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Trots en positiv attityd utförs rörelsestunderna dock inte i den utsträckning som de kanske skulle behöva för att nå upp till rekommendationer som finns om 60 minuters fysisk aktivitet per dag (Berg & Ekblom, 2016). Tidsbrist och små lokaler verkar vara ett hinder för planerade rörelsestunder och enligt undersökningen går kognitiva aktiviteter ofta före de fysiska aktiviteterna. Undersökningen har också visat på att en del förskollärare tycker att barn rör sig tillräckligt via den fria leken och didaktiskt planerade rörelsestunder anses då inte vara nödvändiga.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.