Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som ekosystem bidrar med som skapar nytta och ökad välfärd för människor. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra huvudkategorier stödjande, reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster.  I detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i Miljö- och vattenteknik undersöktes två multifunktionella vattenparker utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. Baserat på en sammanställning av 33 ekosystemtjänster inom de fyra huvudkategorierna av ekosystemtjänster kartlades, analyserades och värderades vattenparkernas bidrag. De två multifunktionella vattenparkerna som undersöktes är Gottsunda dagvattenpark i Uppsala och Johannisbergs våtmarkspark i Västerås. Vattenparkernas multifunktionalitet innebär för staden att de inte enbart fungerar som reningssteg för dagvatten innan det når respektive recipient utan också fyller en funktion som grönområde för rekreation samt bidrar till biologisk mångfald och till kunskap och inspiration för liknande projekt i framtiden. Dessa funktioner knyter an till flera ekosystemtjänster som vattenparkerna bidrar med bland annat ekosystemtjänsterna rekreation, vetenskap och utbildning samt den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Men ekosystemtjänstanalysen visar också att vattenparkerna bidrar till fler ekosystemtjänster än de som direkt kopplar till vattenparkernas projekterade funktioner.    Varje ekosystemtjänsts bidrag analyserades och en kvalitativ värdering gjordes utifrån detta. Analysen baserades på insamlat underlag bland annat i form utav en enkätundersökning till besökare i parkerna och platsobservationer. Den kvalitativa värderingen kompletterades med en semikvantitativ värdering utförd med två verktyg för värdering av ekosystemtjänster, ESTER och VEsta. Resultatet visar att de två multifunktionella vattenparkerna ger ett större bidrag till ekosystemtjänster som direkt kopplar till vattendammarnas huvudfunktion, att rena dagvatten. Båda vattenparkerna har potential att bidra mer till ekosystemtjänster som beror på terrester grönska, till exempel till luftrening och bullerreducering. Den största skillnaden mellan vattenparkerna är att Johannisbergs våtmarkspark ger ett högre bidrag till ekosystemtjänster så som primärproduktion och rekreation än Gottsunda dagvattenpark då parken är större till ytan. Gottsunda dagvattenpark däremot ger ett större bidrag till ekosystemtjänsten vetenskap och utbildning och vattenreglering genom sin placering. I ett framtida klimat med mer extremt väder är bidraget från reglerande ekosystemtjänster så som reglering av klimat och reglering av vattenflöde extra värdefullt.  Vattenparkerna ger också ett stort bidrag till biologisk mångfald vilket är en bra funktion då det skapar resiliens, det vill säga jordens förmåga att bibehålla, för människor, önskvärda funktioner även under antropogen påfrestning. Detta är viktigt i ett mer urbaniserat samhälle då vi människor fortfarande är beroende av ekosystem och de tjänster och bidrag de skapar för oss.

Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hostjejer i åldrarna 18-25 år som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörkadelarna av dygnet.Genom intervjuer, frågeformulär och litteraturstudie urskönjdes att målgruppenvar väl medveten om nyttan med reflexanvändning men att detta trots allt inte var ettstarkt nog motiv till att använda reflexer då existerande produkter ansågs löjliga,opraktiska och fula.Vad som huvudsakligen har bearbetats är mjuka värden såsom status och estetiksamt yttre krav på ett optimerat reflexbärande.Resultatet är en väska som med sin multifunktionalitet och sobra estetik medgersynlighet för brukaren. Det är en reflexprodukt som målgruppen kan identifiera sig medoch bära vid många tillfällen. / The subject of this thesis regards how product design can be used to increase visibility indarkness. The target group is girls aged 18-25 when in an urban, trafficked contextduring the darker hours of the day.Through interviews, surveys, and a literature study it was discovered that thetarget group is well aware of the benefits of using reflectors, however this is not a strongenough motif for using them since products already on the market are considered silly,impractical, and ugly.The main focus has been to consider soft values such as status and aesthetics aswell as requirements regarding an optimized usage of reflectors.This has resulted in the design of a modest, yet stylish multifunctional bag, withthe aim to make the user visible. It is a reflective product that the target group canidentify themselves with and carry at all times.

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

Människan har genom alla tider haft ett behov av äventyr och utforskning. Att tillbringa tid borta från allt ljud och ljus genom att vara ute i det vilda. Nu under rådande Covid-19 pandemi så har intresset ökat och fler än någonsin väljer att spendera sin tid på utflykter i naturen. Ett problem som då kan uppstå är att bära med sig praktiska saker som vanligtvis är grundläggande i våra hem. Produkter som stolar, bord, husgeråd med mera. Om man ska spendera en längre tid i naturen så blir listan på saker man behöver snabbt väldigt lång. Bekvämligheter tar även väldigt mycket plats och när man väl är ute så blir de tunga och otympliga. Hopfällbara stolar är ett exempel på en lösning för detta problem. Jag vill ta detta ett steg längre. Under utforskningen så läste jag många vetenskapliga artiklar om friluftsliv för att ta reda på människors vanor i naturen. Jag hittade då en undersökning från Naturvårdsverket som gav mig en bred syn på vanliga hinder och problem. Problem som uppstod under undersökningen var överbelastade leder som är ett vanligt problem under vandring. Lösningen till det är stretching, vätska och huvudsakligen vila. Problemet med dagens utrustning är att den fokuserar mer på lätt vikt än bekvämlighet. Med min produkt vill jag rikta in mig på personer som vill ha en bekväm vandring. Med hjälp av en designprocess som huvudsaklig arbetsmetod så drev jag ett iterativt projekt som resulterade i ett produktkoncept som fyllde vandrarens behov. En extra hög vandringsstol som kan konverteras till ett par vandringsstavar och en midjeväska, vilket erbjuder en bekvämare och lättare vandring eftersom produkten ersätter dessa produkter.

I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

Städer runt om i världen expanderar i allt snabbare takt för att möjliggöra morgondagens behov och efterfrågan, vilket sker inom ramen för hållbar utveckling i flera sammanhängande dimensioner. Samtidigt som digitaliseringen och nya postindustriella värdeskapande fortgår, vilket resulterar i en förskjutning av de fysiska resurserna. Många stadsmiljöer står därför inför paradoxen att ha för mycket utrymme men förlorat innehåll och bristande tillgänglighet. Stadens exponentiella dragningskraft måste därmed kunna förändras parallellt med samhället för att upprätthålla en kontinuerlig användning. En alternativ lösning är att effektivisera markutnyttjandet med hjälp av digitala verktyg för att möjliggöra multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler. Denna studie har därför som syfte att kartlägga effektivisering av markutnyttjande i form av samutnyttjande och multifunktionell svensk stadsplanering, därtill undersöka befintliga digitala verktyg för att främja detta. Genom en litteraturstudie samt en fallstudie erhålls information som blev utgångspunkterna för studiens analys och diskussion där slutsatser så småningom drogs. Litteraturstudien behandlar historia och definitioner kring multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler samt digitala verktyg inom stadsplanering i form av planeringsstöd system (PSS). Även deras förutsättningar och hållbara miljömål för att möjliggöra en mer yteffektiv markutnyttjande av svenska städer. Fallstudien inleds med en beskrivning och kartläggning av ett ledande PSS nämligen, Cityscope samt hur den fungerar. Därefter beskrivs förutsättningar och utmaningar gällande implementeringen av ett digitalt verktyg som Cityscope inom svensk stadsplanering, detta för att underlätta arbetet mot ett mer effektivt markutnyttjande. Med särskild inriktning på Boverkets arbete kring digitalisering av stadsplaneringen, vilket kompletterades med en intervju med planeringsarkitekten John Hellman på Boverket.  Studiens slutsats innefattar bland annat förståelsen för att uppnå positiv stadsutveckling genom att effektivisera markutnyttjande där flera faktorer måste samarbeta, däribland sambandet mellan offentligt och privat, analysering av klusterbildningar i städers flödessystem, medborgardeltagande och ett grundat förtroende mellan ingående parter. För en varaktig utveckling, governance och förtätning krävs det att fastighetsaktörer utvecklas mot att inkludera fler verksamheter i samma lokal och multifunktionellt byggande för att skapa goda förutsättningar för hållbara stadsdelar. Detta kan göras möjligt med hjälp av befintliga digitala verktyg som exempelvis Cityscope, men där fokus i framtiden ligger i att myndigheter inom stadsplanering måste sammanföra korrekt, konsekvent och opartisk stadsrelaterad data samt se över ingående lagstiftning för att möjliggöra mer yteffektiva städer. / Cities around the world are expanding at an ever faster pace to enable tomorrow's needs and demands, which takes place within the framework of sustainable development in several coherent dimensions. At the same time as digitalisation and new post-industrial values proceeds, this results in a shift in the physical resources. Many urban environments are therefore facing the paradox of having too much space but losing content and lack of accessibility. The city's exponential allurement thus needs to be able to change parallelly with society in order to maintain continuous use. An alternative planning solution is to streamline land-use with the help of digital tools to enable multifunctional buildings and shared use of premises. The purpose of this study is therefore to map the streamlining of land-use in the form of shared use and multifunctional Swedish urban planning, in addition, examine existing digital tools to promote this change. To achieve positive urban development by streamlining land-use, several different factors need to work together, including the connection between public and private, analysis of clusters in urban flow systems, citizen participation and a well-founded trust between parties. For lasting development, governance and densification, it is required that property actors develop towards including more businesses in the same premises and multifunctional construction in order to create good conditions for sustainable districts. This can be made possible with the help of existing digital tools such as Cityscope, but where the focus in the future is that authorities in urban planning must combine correct, consistent and impartial city data and review in-depth legislation to enable more space-efficient cities that could change in real time.