<p>Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen. De slutsatser vi drog av uppsatsen var att Corporate Storytelling är ett kraftfullt och effektivt strategiskt muntligt kommunikationsverktyg för organisationer eftersom det talar till hjärtat istället för hjärnan. Så till vida är Corporate Storytelling ett pedagogiskt verktyg som i allra högsta grad kan användas i organisationers personalarbete.</p>

<p><em>Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom </em>är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.<strong></strong></p>

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.

This thesis aims to investigate the role of literature in the Ugandan society. It uses Bourdieus field theory and the book The Rules of Art to analyze a handful of interviewes with people on different positions on the literary field in Kampala, the capital of Uganda. The interviews were collected by the author of this thesis in the beginning of 2015. The thesis examines the overall conditions on the literature market, the hierarchies and the character of the literature. In addition to field theory, it uses post-colonial theory, and Ngûgî Wa Thiong'os' Decolonising the mind to investigate the languages and styles of the literature.  To investigate the literature outside of the educated circles and intellectual spheres, the concept of the literature as merely printed and publicated needs to be questioned, since there is also an existing body of oral literature in the country. Amongst the actors on the literature field there is an ambition for the literature to be a progressive force in the society. However the study shows that hierarchies on the literature field pushes the written and publicated literature further away from the general person. This also due to the limitations of the written literature, since the possibilities to access the literature is highly dependant on the income, literacy and educational level of the receiver.

Titeln på denna kunskapsöversikt syftar dels till att ge en förklaring av arbetets innehåll men den syftar också dels till att skapa ett intresse för dig som läsare genom en mer skämtsam användning av språkväxling i skriven form, då språkväxling är en del av dagens engelskundervisning och språkundervisning världen över. Målspråksanvändning har länge varit ett huvudämne inom forskningen om undervisning i främmande språk och där ställs många olika tolkningar mot varandra. Styrdokument, lärare, lärarstudenter och lärarutbildningar har alla samma mål, att sträva efter elevernas bästa och lägga en stadig grund där elever får möjligheten att utvecklas i sin språkförmåga. Det egna språket har till stor del alltid varit med och influerat språkundervisningen. Lärare har använt sig av sitt eget språk som ett medel för att de ska känna sig trygga i sin språkundervisning och i sitt klassrum. I denna översikt kommer målspråksanvändningen stå i fokus. Denna översikt syftar till att kartlägga vad som kännetecknar forskningen om målspråksanvändning i språkundervisning. Den ämnar även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärare och lärarstudenters val av mängden målspråksanvändning. Slutligen syftar översikten till att utifrån kunskapsöversiktens resultat dra slutsatser och förslag till relevant framtida forskning inom forskningsområdet. För att uppfylla vårt syfte tog vi hjälp av sökord och urvalskriterier och vi identifierade 8 vetenskapliga studier som ingick i vår översikt. Översiktens resultat visar olika faktorer på målspråksanvändning som är återkommande i dessa 8 studier. Det blir tydligt var problematiken ligger och vi kan identifiera förklaringar från både lärare och lärarstudenter kring deras val av målspråksanvändning. Dessa förklaringar leder till en diskussion där vi sedan kan konstatera att osäkerheten till den egna språkförmågan hos lärare och lärarstudenter är en anledning till deras förhållningssätt till målspråksanvändning. Vi hittar även att otydlighet från styrdokument och lärarutbildning bidrar till osäkerheten hos lärare och lärarstudenter. Lärares och lärarstudenters kunskap kring hur och när målspråket ska användas är bristfällig och behöver utvecklas. Forskningen behöver lägga mer fokus på de obesvarade frågorna som synliggörs i denna forskningsöversikt.

Inledning I skolans styrdokument lyfts muntlig framställning fram i svenskämnets centrala innehåll och utgör en väsentlig del av svenskundervisningen. Elever ska genomföra en betydande del av sin kunskapsredovisning genom olika former av muntliga presentationer i skolan. Det är därför av intresse att ta reda om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till muntlig framställning. Syfte Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om elevers attityder till att genomföra muntlig framställning i svenskundervisningen ur ett könsperspektiv. Metod och urval För studiens syfte användes kvantitativ metod och enkät har använts som instrument för datainsamling. Respondenterna är elever i årskurs 8 från tre grundskolor i Västra Götaland. Resultat Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevers attityder till muntlig framställning. Flickor föredrar skriftliga uppgifter framför muntliga uppgifter i högre utsträckning än pojkar. Studiens resultat visar att flickor är mer nervösa och osäkra till muntlig framställning. Pojkar däremot innehar en mer positiv attityd till muntlig framställning.

Ett av huvudsyftena med engelskundervisningen är att elever ska utveckla en tilltro till sin egen kommunikativa förmåga. Många elever upplever dock en osäkerhet och otrygghet inför att prata på ett främmande språk, vilket försvårar utvecklingen av den muntliga förmågan i det nya språket. Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av undervisning inom muntlig kommunikation i ämnet engelska och mer specifikt svara på frågeställningen hur kan lärare stötta elevers muntliga kommunikation i engelska? Intervjuer med sju utbildade engelsklärare verksamma i årskurs 4–6 utgör studiens empiri. Resultatet av studien visar på att lärarna stöttar eleverna inom muntlig engelska på flera olika sätt. Lärarna arbetar med elevers utveckling av muntlig engelska främst genom att motverka elevers rädsla för att prata på engelska. Även detta sker på varierande sätt, då en del av lärarna fokuserar på korrekthet medan de andra försöker främja att eleverna ska prata fritt. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien menar att elever vågar mer när de får prata i mindre grupp.

Studien undersöker deltagares och lärares förhållningssätt till SFI-undervisningen dels avseende kunskapssyn och lärande, dels relationer och kommunikation i klassrummet. Tio deltagare och tio lärare gav genom kvalitativa intervjuer ca 350 kommentarer kring SFI-undervisningen, vilka klassificeras utifrån kunskapssyn, lärande, relation och kommunikation. Dessa kommentarer analyseras utifrån aktuella socio-konstruktivistiska studier, teoribildningar om maktordning men främst kulturantroplogiska teorier om värderingar. Studien visar på hur kulturella värderingar (vokal självsäkerhet vs gruppharmoni, stor vs liten maktdistans, hög vs låg kontextualitet) påverkar både kommunikationen i klassrummet och förståelsen av hur undervisningen bedrivs. Den visar att en dragkamp om rätt kunskapssyn och rätt studieteknik råder mellan deltagare och lärare. Normerande attityder gör sig gällande liksom frustration över bristen på framsteg i studierna. Slutligen ger studien flera exempel på god interkulturell kompetens i undervisningen och att deltagarna överlag stävar mot kursplanens mål – kommunikativ och funktionell språkkompetens.

Studiens syfte är att skapa kunskap om strategier som lärarna använder under lektionerna för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka strategier använder lärarna mest för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen? Och Vilka fördelar och nackdelar har, enligt lärarna, dessa strategier? För att få svar på forskningsfrågeställningarna användes kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex spansklärare i högstadiet. Intervjuernas resultat ger en helhetsbild av olika strategier som sex spansklärare använder mest för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen. Dessutom förklaras fördelar och nackdelar som dessa strategier har, enligt lärarens berättelser. Resultaten visar att genom att använda olika strategier kan den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen främjas. Sammanfattningsvis kan sägas att studien anses tillföra information som kan vara till nytta för alla lärare som undervisar i spanska (L2) och moderna språk i allmänhet.

No description available.