Ignorance of the basic principles of music reading was one of the primary obstacles to the improvement of congregational singing in nineteenth-century America. Six separate numeral notation systems arose to provide a simple way for the common man to learn the basic principles of music. Hartley Day developed his own numeral notation system and published six tune-books that enjoyed modest success in the New England area. This thesis examines Day's numeral notation system as it appeared in the Boston Numeral Harmony (1845), and the One-Line Psalmist (1849). It also studies Day's periodical, The Musical Visitor, in which he continually attacked Lowell Mason, possibly leading to Mason's dismissal as Superintendent of Music of Boston's public schools.

The subject of this work is aids and their possible use in teaching music reading to beginner pianists. The theoretical part presents the methodology behind aids and games, the importance of music reading for the musical activities of the pupils and for the development of their musical skills. It also explains the importance of using games in piano lessons. In the second part of this work you can find the description of the aids, recommendations for activities (often games), suggestions that are based on author's experience etc. The third part describes the effect of using aids and games on a few pupils of different levels of piano skills.

I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. / Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.

Tout au long de cette thèse, l’évaluation musicale est traitée comme un objet d’étude latent visant à donner des outils pour l’apprentissage de la lecture musicale. Grâce à l’analyse des mouvements oculaires et les variables provenant de la performance, nous avons défini certaines variables qui rendent compte de l’expertise et des interactions entre différents groupes de niveaux d’expertise musicale lors de l’apprentissage d’un nouveau morceau de musique. De façon plus détaillée, nous avons observé la mise en œuvre de différentes stratégies de prise d’information, de traitement et de récupération de l’information musicale en fonction du niveau pianistique et souligné l’importance d’apprendre en interaction avec la classe et le professeur. Les stratégies sont en même temps ajustées par rapport à la confiance acquise au cours du processus d'acquisition de compétences (Bandura, 1997 ; McPherson et McCormick, 2006). En référence au débat actuel concernant la nature de la lecture de partitions, nous avons comparé les traitements musicaux et verbaux pendant une tâche de lecture « compréhensive » de textes et de partitions. Dans l’ensemble et au regard du modèle de Baddeley (1990), les ressources cognitives des musiciens pendant la lecture musicale seraient mobilisées en fonction de l’expertise et du type de style musical. / Throughout this thesis, evaluation of music performance is viewed as a latent object of study in order to provide tools for learning to read music. We have defined some variables from eye movements and music performance accounting for expert performance and interactions between skill groups when learning a new piece of music. In more details, we have observed the use of different strategies for music information intake, processes and information retrieval depending on musicians’ expertise and we have stressed the importance of learning through interaction. In the process of skill acquisition, when self-confidence is gained strategies are simultaneously adjusted (Bandura, 1997; McPherson and McCormick, 2006). In reference to the current debate about the nature of music reading, we have compared musical and verbal processing during comprehensive reading of texts and scores. On the whole, considering the model of Baddeley (1990), musicians’ cognitive resources during music reading would be mobilized depending on the expertise and the music style.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.