Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Studiens forskningsfråga handlar om hur musiklärare konstruerar och legitimerar sin syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. För att undersöka detta har tre fokusgruppsintervjuer genomförts på tre olika kulturskolor. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori och den data som genererats ur fokusgruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap. I resultatet presenteras sex diskurser utifrån lärarnas konstruktioner om synsätt på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Dessa handlar om att arbetet för inkludering och ökad mångfald ses som givet, som motsägelsefullt, som socialt utvecklande, som extern verksamhet, som svårt och som gemensamt ansvar. Resultatet presenterar även föräldrar och skola som två kontextuella påverkansfaktorer som på olika sätt påverkar diskurserna. I diskussionen behandlas två mer övergripande motstridiga diskurser om arbete för inkludering och ökad mångfald som självklart respektive icke självklart, i relation till tidigare presenterad litteratur. / The purpose of this study is to examine music teachers’ views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. The study’s research question concern how music teachers’ construct and legitimate their views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. To examine this three focus group interviews were held at three different schools. The theoretical framework of the study is discourse theory and the data generated from the focus group interviews has been processed and analyzed with discourse analytical tools. In the result the six discourses found are presented based on the teachers’ constructions about the work for inclusion and increased diver- sity in Swedish Community School of Music. These discourses is about how the work for inclusion and increased diversity is seen as given, as contradictive, as social developing, as ex- ternal activity, as difficult and as mutual responsibility. The result also shows parents and school as two contextual factors which affects the discourses in different ways. In the discussion two more general contrarious discourses, about the work for inclusion and increased diversity as obvious and non-obvious, are discussed in relation to previous presented literature.

Syftet med studien är undersöka hur såväl lärare som elever på gymnasieskolans estetiska pro- gram och på musikhögskola ser på begreppen konstnärligt, musikaliskt och personligt uttryck. Tidigare forskning på området visar att det inte finns någon entydig definition av begreppen. Studien har genomförts genom fokusgruppsamtal med lärare från en gymnasieskola, lärare från en musikhögskola, elever från en gymnasieskola och studenter från en musikhögskola. I ana- lysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras två övergripande tolkningsrepertoarer per begrepp. Det framkommer att musikaliskt uttryck kon- strueras som speltekniskt kunnande och som musikens uttryck. Konstnärligt uttryck konstrueras som skapande samt som fördjupning och spetskunskaper. Personligt uttryck konstrueras som eget och något unikt samt som musikalisk tolkning. Resultatet visar att det inte finns ett sätt att definiera begreppen utan flera. I diskussionen diskuteras svårigheter med att definiera begrep- pen då dessa anses gå ihop med varandra och att kontexten och erfarenheten av att använda dem har betydelse för hur de kan definieras. Vidare diskuteras även begreppen i relation till Skolverkets kursplaner. / The purpose of the study is to investigate how teachers as well as pupils at the upper secondary school's aesthetic program and at the music college approach the concepts of artistic, musical and personal expression. Previous research in the field shows that there is no clear definition of the concepts. The study was conducted through focus group interviews with teachers from a secondary school, teachers from a music college, students from a high school and students from a music college. In the analysis of the interviews, a discourse psychological perspective has been used. The result presents two general interpretation repertoires per concept. It appears that musical expression is constructed as technical knowledge and as the expression of music. Ar- tistic expression is constructed as creation as well as profound and expert knowledge. Personal expression is constructed as peculiar and something unique and as a musical interpretation. The result shows that there are different ways to define the concepts. The discussion discusses dif- ficulties in defining the concept though the concepts are considered to overlap with each other and that the context and experience of using the concepts are important for how the concepts can be defined. The concepts are also discussed in relation to Skolverkets curriculum.

Syftet med denna uppsats är att utifrån sociokulturellt perspektiv utforska tre lärares syn på hur musikundervisning kan bidra till elevers välbefinnande. Forskningsfrågorna är: På vilka sätt anser musiklärarna att de skapar ett gynnsamt intersubjektivt rum? Hur arbetar musiklärarna för att stärka elevernas identitet? Vad anser lärarna att de gör för att eleverna ska utvecklas? Som bakgrund presenteras musik som ämne i skolan, grupper i skolan samt forskning kring musikens påverkan på det intersubjektiva rummet och elevers välbefinnande. Den teoretiska bakgrunden ger en bild av det sociokulturella perspektivet innan en genomgång av metodvalet görs. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna där tre stora teman framträder, relationers betydelse för välbefinnandet, prövande av roller i grupp samt personlig utveckling. Uppsatsen avslutas med en diskussion av resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet under rubrikerna Musik och rörelse som medierande redskap, Personlig identitet och gruppidentitet samt Sammanhållning och välbefinnande. / The purpose of this essay is to explore, from a socio-cultural perspective, three teachers' views on how music education can contribute to students' well-being. The research questions are: In what ways does music teachers consider that they create a favorable intersubjective room? How does music teachers work to strengthen students' identity? What does the teachers think they do to help students develop? As a background, music is presented as a subject in school, groups in school and research on the influence of music on the intersubjective room and pupils' well-being. The theoretical background gives a picture of the sociocultural perspective before a review of the method is made. The results section presents the analysis of the interviews where three major themes appear;the importance of relationships for well-being, testing of roles in groups andpersonal development. In the last chapter the result are discussed in relation to the presented background as well as the theoretical perspective; Music and movement as mediating tools, Personal and group identity as well as Cohesion and well- being.

<p>Georgii-Hemming, Eva (2005): Berättelsen under deras fötter. Fem musiklärares livshistorier. (The Story Beneath Their Feet. Five music teachers’ life histories.) Örebro Studies in Music Education 1, 377 pp.</p><p>The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching.</p><p>The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society.</p><p>The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method.</p><p>The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what</p><p>the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.</p>

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Häri resoneras det utifrån teman som det kollektiva minnet, musikens språk, musikers verktyg, ett unikt uttryck samt skolans funktion. / This study aims to increase the knowledge of what opinions freelancing and teaching musicians within the improvised music genres have on the creation of a personal expression and how they consider the subject can be handled in music education. The background chapter provides an overview of the concept of personal expression, followed by a presentation of previous research in the field. The next chapter describes socio-cultural perspective, serving as a theoretical basis. The data material consists of four qualitative interviews with freelance improvisers with great educational experience. The result chapter presents the analysis of the musician's view of how a personal expression can be created and how they as teachers consider teaching in this area. The chapter includes how a personal expression is about to affirm ones taste and desire and that confidence, skill and inspiration are aspects to take into consideration. The concluding discussion chapter highlights aspects from the study's result chapter in relation to the socio-cultural perspective on learning and to previous research. Here the themes are among others the collective memory, musical language, musician's tools and the role and function of the school.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>

The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching. The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society. The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method. The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag. I resultatet visas rektorernas och lärarnas syn på hur musikämnet hanteras, vilken status ämnet har och vilka resurser ämnet ges. Där framkommer att musikämnet under senare tid fått ett större egenvärde och att ämnet anses ha relativt hög status. Det framkommer också att ämnet ses som en hjälpande funktion till andra mer teoretiska ämnen. Diskussion förs om vilka förändringar skolan genomgått, på vilka sätt de påverkar musikämnet samt även hur decentraliseringen av skolan och den politiska styrningen påverkar undervisningen. / The purpose of this study is to get an insight into how the subject of music is handled at two different elementary schools in western Sweden. To investigate this, four qualitative interviews with one music teacher and one principal at each school have been implemented. This study is based on theories that involve the school’s cultural change and the political control of the primary school. During the 20th century the subject of music has gone through quite some changes, for example being very associated with the church and to where it stands today with high intrinsic value. With these historical perspectives it is possible to come to an understanding why the subject of music is designed the way it is today. The result of this study shows the principals’ and teachers’ views about how the subject of music is handled, the status of the subject and what resources it is given. As it shows, the subject of music has over the last years been given a greater space and is even believed to have quite high status. It also appears to be known as a helping function to other more theoretical subjects. A discussion about what changes the school has gone through, how the decentralization of the school and the political control and how it affects the teaching and subject of music is held.

Syftet med denna studie är att utforska hur musikprofilerade institutioner utanför skolans värld kan bidra till musikundervisningen om klassisk musik på grundskolan. För att uppnå syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personer som arbetar på musikprofilerade institutioner. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är interpretativism, induktivt förhållningssätt och pragmatism. I resultatet framkommer två huvudteman: Upplevelser och Utbildningsmoment. Under det första huvudtemat redovisas hur musikprofilerade institutioner kan erbjuda upplevelser för att bidra till musikundervisningen. Under det andra huvudtema redovisas hur musikprofilerade institutioner kan vara delaktiga i, eller ansvariga för, vissa utbildningsmoment för att på så sätt bidra till musikundervisningen. I sista kapitlet diskuteras resultatet i relation till de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning. / The purpose of this study is to explore how music profiled institutions can contribute to the musical education of classical music in elementary school. To achieve the purpose, five qualitative interviews were conducted with people who work on music profiled institutions. The theoretical starting points for this work is interpretativism, an inductive approach and pragmatism. The result shows two main themes: Experiencesand Training elements. The first main theme shows how music profiled institutions can offer experiences to contribute to the music during the display. The second main theme shows how music profiled institutions can be involved in, or responsible for, certain training elements in order to contribute to music education. The last chapter discusses the results in relation to the theoretical points and previous research.