I följande studie genomfördes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning om förskollärares självförtroende i musikundervisning. Tidigare forskning belyser musikundervisning i förskolan som något väldigt betydelsefullt för barn och deras utveckling men att omfattningen i praktiken visat sig beroende av respektive förskollärares självförtroende i ämnet. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares olikartade uppfattningar om faktorer som påverkar deras självförtroende gällande musikundervisning i förskolan. Studien verkställdes genom en enkät med 30 svarande förskollärare där kvantitativa fasta frågor och kvalitativa öppna frågor blandades. Analysen genomfördes med hjälp av kategorisering av förskollärarnas höga respektive låga självförtroende men även i relation till studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att intresset för musik påverkar självförtroendet antingen positivt eller negativt. Det är också avgörande vilken musikalisk erfarenhet förskolläraren besitter och hur väl utbildningen har givit rätt förutsättningar. Förskollärare i enkäten uttrycker att musikinslaget i förskollärarutbildningen med fördel borde utökas och anpassas efter studenternas kunskapsnivå och behov i kommande yrkesutövning. Om inte mer vidareutveckling av förskollärarutbildningen görs riskerar förskollärarnas musikaliska självförtroende att påverkas negativt och därmed även att musiken utesluts i högre grad i förskolan.

This essay is about the municipal music and culture schools’ teaching of students during their ordinary school day in elementary schools. There is a debate going on concerning if it is according to the law or not when students leave their class to get instrumental or song lessons. The music and culture schools has been teaching students in their ordinary schooldays since a long time in Sweden and my intention is to examine the attitudes for or against music teaching in ordinary schooldays. For this purpose, I choose to interview principals and teachers from elementary schools in different parts of Sweden. There are differences between the schools in my examination according to size and if they are situated in a city or in the countryside. Common to all the choosen schools is that they all have students leaving their scheduled school day for instrumental or song lessons. The result of this examine is not clear but shows differences between the schools concerning the principals’ and teachers’ attitudes for or against music lessons during the school day. A tendency I notice is that the principals and teachers in countryside schools are more positive than those in the city schools. The result does not show a generalized image of attitudes when my selection is too small but shows an image of each of the principals and teachers’ attitudes about music and culture school teaching. At the end I am discussing the uncertainty that is present in the schools about how to relate to culture schools’ teaching of students during their ordinary school day. From the government and the inspecting authority, the frames are conflicting with each other and causes this uncertainty in how to act. / Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.

Syftet med studien är att, utifrån ett livsvärldsperspektiv, utforska högstadieelevers erfarande av mening i musikundervisningen i skolan. Vilka upplevelser av mening beskriver högstadieeleverna och vilken roll beskrivs läraren ha i dessa upplevelser? Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med tre högstadieelever. Tidigare forskning visar på att musik redan under antiken hade en terapeutisk avsikt och verkade som läkande kraft. Den kan också vara ett betydelsefullt och användbart material när identitet skapas och uttrycks som ung vuxen. Den svenska skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. Den avgörande faktorn för om kunskap bibehålls eller glöms bort är meningsfullheten i en undervisningsmiljö. Lärarens uppgift är att möjliggöra kunskapsinhämtning och organisera arbetet så att eleven får använda och utveckla hela sin förmåga. I resultatet presenteras huvudtemat varande i ett ”fritt rum” och strukturen byggs upp av meningsenheterna utveckling, gemenskap, skapande och läraren som förebild. Eleverna i den föreliggande studien upplever musikundervisningen som ett varande i ett fritt rum där det finns möjlighet att testa nya saker utan rädsla för att misslyckas. Eleverna upplever att de genom undervisningen utvecklas både som musiker och i sin identitet. I samspel med klasskamrater under musikaliska aktiviteter byggs en gemenskap som är viktig för eleverna. Mening skapas också när eleverna får utrymme för eget skapande och när de får stöttning och uppmuntran från en lärare. / The purpose of this study is to, from a lifeworld perspective, explore high school students’ experience of meaning in music teaching in school. What experiences of meaning do the high school students describe and what role is the teacher described to have in these experiences? The survey is qualitative and based on semi-structured interviews with three high school students. Previous research shows that music, already in the antiquity, had a therapeutic purpose and acted as a healing force. It can also be an important and useful material when identity is created and expressed as a young adult. The Swedish school shall promote the development and learning of all students. The decisive factor for whether knowledge is retained or forgotten is the meaningfulness of a teaching environment. The teacher’s task is to enable the acquisition of knowledge and organize the work so that the student can use and develop their entire ability. The result presents the main theme of being in a “free space” and the structure is built up by the units development, community, creation and the teacher as a role model. The students in the present study experience music teaching as being in a free space where there is an opportunity to try new things without fear of failure. The students experience that through the teaching they develop both as musicians and in their identity. In collaboration with classmates during musical activities, a community is built that is important to the students. Meaning is also created when students are given space for their own creativity and when they receive support and encouragement from a teacher.

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the singers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expression carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The description of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

De senaste 150 årens successiva utveckling från en konfessionell till en konfessionsfri skola har medfört stora förändringar angående religionens plats i skolan. De flesta religiösa inslag är idag förbjudna inom skolan, men läroplanen påbjuder att psalmer ska ingå i musikämnets centrala innehåll. Psalmsång kommer ur en stark tradition i skolväsendet och ses av många fortfarande som ett självklart inslag i skolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur musiklärare hanterar konfessionellt material i sin undervisning, samt hur de resonerar kring konfessionsfrihet och bygger på tidigare forskning om religionsläraryrkets utmaningar, religionsfrihet och kulturella riters betydelse. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare verksamma i grundskolan i Sverige. Den hermeneutiska tolkningen av forskningsmaterialet visar att tolkningarna kring begreppet konfessionsfri går isär, och att lärare känner en osäkerhet kring hur de ska säkerställa en konfessionsfri undervisning med sådant material, även om flera intuitiva lösningar på dilemmat visades. Diskussionen tar upp huruvida religionsfrihet för barn säkerställs genom konfessionsfrihet, samt några praktiska förslag för pedagogisk praktik. / The development over the past 150 years from confessional to confession-free schools has resulted in large changes concerning the role of religion in Swedish schools. Most religious elements in schools are forbidden today, but current curriculum decree that hymns still should be part of the central content of the subject of music. The singing of hymns springs from a strong tradition within the Swedish school system and is still considered by many to be necessary content. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how music teachers handle confessional material in their teaching, and how they reason about confession-free education. The study is built upon previous research about religion didactics, freedom of religion, and the importance of cultural rites. The study consists of qualitative interviews with four active music teachers in Sweden. The hermeneutic analysis of the research material shows that the interpretations of the concept confession-free are varied, and that teachers feel an insecurity about how to ensure a confession-free education with religious material, even if several intuitive solutions to the dilemma were shown. The discussion lifts whether the concept confession-free ensures the religious freedom of the pupils, and some practical suggestions for music education.

The purpose of the study is to investigate how four professional music teachers’ reason about and use teaching materials for music teaching in practice. Four semi-structured interviews have been conducted to investigate the extent to which teaching materials in music are used and what potential for improvement there is in terms of the current range of teaching materials for music teaching. The study is based on a socio-cultural perspective, previous research on teaching aids and the use of teaching aids. The results show that digital teaching materials are used mainly in music teachers' teaching. Analog teaching materials are used less partly because the supply is perceived as deficient or because what is offered does not meet the music teachers' requirements for teaching materials. The use of self-produced teaching materials occurs in the music teachers' teaching. The potential for improvement for teaching materials is based on two aspects. One aspect concerns how the connection between theory and practice is significant. Teaching materials with a clear connection to the curriculum, syllabus and knowledge requirements can ensure that the teacher's assignment is fulfilled. The second aspect concerns how teaching materials are modern in relation to the present. This is to be experienced as more attractive to the students, which can lead to increased interest in the subject of music.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur verksamma lärare arbetar med relationer och på vilket sätt det kan påverka enskild undervisning i musik. Detta för att bidra till ökad kunskap inom det pedagogiska fältet där lärares kompetens att bygga goda relationer de senaste decennierna fått ökad uppmärksamhet. Datainsamlingen skedde genom observationer och intervjuer av två lärare som i denna studie kommer att kallas Anna och Håkan. Materialet transkriberades tematiskt och med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att båda lärarna upplevde relationer som viktiga dels för att eleverna skulle vilja komma på lektionerna och dels för att de skulle känna trygghet att våga utföra utmanande övningar. Genom att titta på resultatet i ett relationellt perspektiv där relationer ses som ett oförutsägbart mellanmänskligt möte där det som sker här och nu avgör vilken riktning undervisningen tar. Det visade sig att lärarna lät undervisningen påverkas olika mycket av mötet med eleverna. Slutsatsen visar att relationer är viktiga för att elever ska kunna ges möjlighet att vara aktiva i undervisningen vilket leder till meningsfullhet och större potential att utvecklas. / This study intended to examine how teachers work with relationships and in which way that can affect the teaching in individual music teaching. This is a contribution to the pedagogical field where teachers’ competence to build good relationships in recent decades has received increased attention. The collection of data was made through observations and interviews of two teachers who in this study will be called Anna and Håkan. The material were transcribed thematically and with a phenomenographic approach. The results showed that both teachers perceived relationships as important partly because the students would like to come to the lessons and because they would feel safe to perform challenging exercises. By looking at the result in a relational perspective where relationships are seen as an unpredictable interpersonal meeting where what happens here and now determines which direction the teaching takes. It turned out that the teachers let the teaching be affected differently by the meeting with the students. The conclusion shows that relationships are important for students to be given the opportunity to be active in the teaching, which leads to meaningfulness and greater potential to develop.

Syftet med denna studie är att beskriva variationen i hur musiklärare tolkar kunskapskrav i sin bedömning. Fokus ligger på hur de bedömer kraven på tajming i enkla melodier. Mitt mål var att undersöka om bedömningarna var likvärdiga, eller om inte vad som skilde bedömningarna åt. Jag vill bidra med information som kan leda till bättre kunskap om lärares bedömning av elevers musikprestationer i högstadiets årskurs 9. Genom en enkätundersökning gjord i verktyget Survey & Report som tillhandahålls av Karlstads universitet samlade jag in det empiriska materialet. Fyrtiosex informanter besvarade detta. Genom att använda en enkät i stället för intervjuer nådde jag ut till fler musiklärare än vad som annars vore möjligt. Därmed gav resultatet möjlighet till en större variation i tolkningar av kunskapskrav och av bedömningen av en specifik elevprestation. För att urskilja och identifiera de olika sätt som musiklärare uppfattar kunskapskraven på och göra en bedömning har jag valt en fenomenografisk ansats för att analysera resultatet. De summativa bedömningarna av elevexemplet har stor spridning. Studiens resultat visar en variation i hur lärare definierar kraven och bedömde den givna prestationen. Sammanfattningsvis har lärarna subjektiva krav på svårighetsgraden av enkla melodier. Vidare skilde sig tolkningarna av det musikaliska begreppet tajming åt. Den största skillnaden var om lärarna definierar tajming endast som en korrekt rytmisk precision enligt genre, eller om de definierar tajming som en prestation som görs i samspel med andra musiker. / The purpose of this study is to describe the variation in how music teachers interpret knowledge requirements in their assessment. Focus is on how they assess the requirements of timing in simple melodies. My aim was to study if the assessments were equivalent, or if not what differ. I want to contribute with information that can lead to better knowledge about teachers´ assessment of students´ music performance for degrees in junior high school.   I used a questionnaire to collect the empirical material. Forty-six informants answered the questionnaire. By using a questionnaire instead of interviews, I reached out to more music teachers then otherwise would be possible. Thus, the result gained a broader view of the variations in interpretations of the knowledge requirements and in assessments. In order to distinguish and identify the different ways in which music teachers perceive the knowledge requirements and make an assessment, I have chosen a phenomenographic approach to analyses the result.  The summative assessments are widely disseminated. The results of the study show a variation in how the teachers defined the requirements and assessed a given performance. In conclusion, the teachers have subjective requirements about the degree of difficulty of a simple melody. Further, they differ in interpretations of the concept timing. The main difference was if they define timing only as a correct rhythmic precision according to genre, or if they define timing as how the performance fitted in to a concerted action with other musicians.

Instrumental and vocal music education is an activity that most often starts with a newly found interest that a student wants to learn more about. Unfortunately some students stop in the beginning of their journey because the education in some cases will not mirror that inte- rest. The purpose of this essay is to find out how music teachers can construct their teaching to be focused on their students and the reason why they picked up an instrument in the first place. The focus of the essay is primarily on high school education and how teachers combine their students ́ interests with the demands of the school system. To achieve this, teachers and students were interviewed and the findings were later analysed through different pedagogical theories. The biggest conclusion was that the relationship between the teacher and the student had to be an open one, taking the students ́ influence into account. It also became clear that not all students can be fitted into the narrow school system and that teachers because of this sometimes need other ways to shed light on their students ́ knowledge. The essay brings an in-depth picture of students ́ influence on instrumental and vocal music education and how this can become a natural part of the teachers ́ work.

Syftet med denna studie var att undersöka musiklärares erfarenheter av elever i flow i musikundervisning. Undersökningen syftade till att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar flow, aktiviteterna som gav upphov till flow, samt lärares förhållningssätt till dessa aktiviteter. Undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju musiklärare som arbetar i olika skolformer och elevgrupper. Intervjuerna analyserades utifrån faktorer för såväl gruppflow som individuellt flow. Resultatet visar att elevers flow i musikundervisningen karaktäriseras av bland annat djup koncentration, omedvetenhet om omgivningen och ovilja att avbryta aktiviteten. Aktiviteterna som gav upphov till flow karaktäriserades av utmaningar med tydligt definierade mål där elever gavs utrymme till självbestämmande i sitt eget lärande. Lärarens förhållningssätt präglades i dessa aktiviteter av ett öppet och stöttande förhållningssätt. Därtill hörde noggrant utförda planeringar för undervisningen samt bidragande med en relevant kontext för att öka elevernas engagemang i aktiviteten. / The aim of this study was to examine music teachers perceptions of flow experiences in students. The study investigates flow characteristics in music education, the activities that preceded flow experiences and in what way teachers approach and plan for these activities. The study was carried out using semistructured interviews with seven music teachers who work in different school systems and student groups in Sweden. The interviews were analyzed using theories of both individual flow and group flow. The results show that flow experiences in students are characterized by deep concentration, unawareness of their surroundings and a disclination towards ending the activity. The activities were characterized by clearly defined goals and the opportunities for students to steer their own learning trajectories. Teachers accounted for utilizing an open and supportive approach towards these activities and their students. The activities were preceded by extensive planning and teachers also contributed with relevant contexts for students to engage in the activity. These contexts also showed importance in providing clear goals as well as relevance and authenticity for the activities.