Syftet med denna studie är att belysa området våld i ungas nära relationer, med fokus på det digitala våldet, och därav bidra med kunskap till det sociala arbetet med unga. Detta gör vi genom att undersöka unga personers uppfattningar om våld i nära relation, genus och sociala medier. I regeringens nationella strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfts våld i nära relation som en del där flickor och unga kvinnor pekas ut som en särskilt utsatt grupp. Strategins utgångspunkter är bland annat att det våldsförebyggande arbetet ska fokusera på stereotypa könsnormer med fokus på maskulinitetsnormer. Studiens empiriska material bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer i åldrarna 18-21 år. Empirin har sedan analyserats ur ett genusperspektiv för att förklara isärhållandet av manligt och kvinnligt och således dikotomin där mannen är överordnad, då våld i nära relation kan ses som ett resultat utav detta. Vårt resultat visar på att unga idag upplever att stereotypa könsnormer har en stor påverkan på både deras vardag och deras relationer. De upplever en press att bete sig stereotypt manligt och kvinnligt vilket anses begränsande. Vidare visar resultatet att unga personer upplever att de har bristande kunskaper kring våld i nära relationer men också en önskan om att de kunde mer. De upplever att det finns en klyfta mellan unga och vuxenvärlden idag som beror mycket på vuxnas bristande förståelse för ungas liv på internet. Detta resulterar i att förtroendet är lågt. Slutligen visar studien på vikten av en kunskapshöjning hos både unga och professionella i arbetet för att våld i ungas nära relationer ska upphöra. / The purpose of this study is to highlight the subject of adolescent dating violence, focusing on digital dating violence, and therefore contribute with knowledge regarding social work amongst young people. This is achieved through researching young people's views on domestic- and adolescent dating violence, gender and social media. In the government's national strategy regarding violence against women, domestic violence is included as part and young girls are pinpointed as a particularly targeted group. One of the viewpoints in the strategy is that focus should be on stereotypical gender and masculinity norms to prevent violence against women. Furthermore The empirical material of the study is based on qualitative semi-structured interviews with six people between the age of 18-21. The material has further been analyzed through a gender perspective to explain the separation of masculinity and femininity and thereby the superiority of the male gender, since domestic violence and adolescent dating violence can be seen as a result of this. Our result shows that the youths of today experience that stereotypical gender norms have a big impact on both their everyday life but also in their interpersonal relationships. They express a perceived pressure to act accordingly to what is viewed as stereotypically male or female, which is expressed as limiting. Additionally the result is showing of young peoples perception of an inadequacy in knowledge regarding the subject of dating- and domestic violence, as well as a desire to know more. Their experiences show a divide between youths and the adult world today, which is largely due to a lack of understanding towards young people and their relationship with the internet. The result shows a shortage of trust towards the adult world. Finally the study demonstrates the emphasis that should be made on an increasing knowledge about adolescent dating violence both amongst youths and professionals, in order to prevent it.

Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som ständigt återkommer i samhällsdebatter och inom forskning. I och med Covid-19 pandemins utbrott har flertalet länder världen över rapporterat om en snabb ökning av våld i nära relation varpå denna studie syftar till att undersöka om Sverige följer samma trend. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation under rådande Covid-19 pandemi samt hur pandemin påverkar utförandet av arbetet med våld i nära relation. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där empirin samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika kommuner, två från barn- och ungdomsenheten respektive tre från vuxenenheter. Intervjuer har analyserats genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys som mynnade ut i fyra olika teman. Resultatet visar att nya riktlinjer relaterade till Covid-19 pandemin inneburit stora förändringar i socialsekreterarnas arbetssätt i form av minskning av fysiska möten och ökat hemarbete vilket medfört begränsningar i klientkontakter. Studien kan dock inte fastslå något samband mellan ökat våld i nära relation och pandemin. Vi diskuterar bakomliggande orsaker till varför Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Flertalet forskare menar att lockdowns bidrar till betydande negativa effekter vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Enligt vanmaktsteori kan sådan påverkan bidra till ett ökat våld pågrund av avsaknad av kontroll. Ytterligare möjliga förklaringar är att våldet ännu inte blivit synligt då pandemin fortfarande är pågående samt att ökningar som skett under Covid-19 pandemin tillskrivs andra orsaker. Slutsatsen i studien är att Covid-19 pandemin inneburit begränsningar för socialsekreterares arbete med våld i nära relation samt att en påverkan av våld i nära relation på grund av Covid-19 pandemin inte går att fastslå i dagsläget.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Våld i nära relation drabbar cirka 30 procent av alla kvinnor världen över och bara i Sverige dör varje år mellan 16–19 kvinnor, till följd av våld från sin partner. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor, utsatta för våld i nära relationer, upplevt bemötandet i vården. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades sedan mot Watsons omsorgsteori för att identifiera nya teman. Artiklarna samlades in från databaserna Medline, Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: I denna litteraturöversikt framkom fyra teman; skuld och skam, trygghet, våldet nonchaleras och vårdmiljöns inverkan. När bemötandet från vårdpersonalen upplevdes negativt av kvinnorna ledde det till skuld- och skamkänslor, hopplöshet och ensamhet vilket innebar ökat lidande hos kvinnorna. Slutsats: När vårdrelationen brast i tillit mellan kvinnorna och vårdpersonalen ledde det till negativa upplevelser av vården. Detta resulterade i att kvinnorna inte avslöjade våldsutsatthet och de undvek att söka vård i största möjliga utsträckning. Kvinnorna var besvikna över vården de fått och upplevde att de inte fick tillräckligt stöd. Vårdpersonalen behöver upptäcka och identifiera tecken på våld i nära relation och erbjuda adekvat och personcentrerad vård till dessa kvinnor. / Background: Violence against women is a global issue and it is a violation against human rights. Intimate partner violence affects approximately 30 percent of all women in the world, only in Sweden 16-19 women die each year  out of intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to intimate partner violence experienced the treatment in care. Method: This literature review were based on the result of ten qualitative scientific original articles. The articles were then analyzed by dint of Watsons nursing theory to identify new themes. The articles were collected from the databases Medline, Cinahl complete and Pubmed. Results: This literature review showed four themes; experiences of guilt and shame, lack of trust, that the violence was being ignored and that the care environment had an impact on women's experiences of the treatment received from healthcare professionals. Women who have been exposed to intimate partner violence, experienced a lack of trust or felt offended and unimportant by the care staff, which led to the women not revealing being exposed to domestic violence. Conclusion: When the relationship between the women and health-care professional wasn´t based on trust, women choosed not to or avoid seeking health care or reveal being exposed to intimate partner violence. The attitude from healthcare professionals towards women and various barriers to good care are factors that affect the meeting between healthcare professionals and women. The care staff needs to detect and identify signs of VNR and offer adequate and person-centered care to these women.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten i Västmanland stödjer våldsutsatta kvinnor som har husdjur under uppbrottsprocessen. Studien är av kvalitativ art och material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av sju personer som arbetar inom individ- och familjeomsorgen med kvinnofridsfrågor i Västmanland och representerar åtta av länets tio kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som användes för att tolka resultatet var uppbrottsprocessen från en våldsam relation och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialtjänsterna i Västmanlands län överlag inte har skriftliga rutiner och riktlinjer kring hur de ska arbeta med våldsutsatta kvinnor som har husdjur. Trots detta har de genom Länsstyrelsens utbildningar kring sambandet mellan våld i nära relation och våld mot djur fått en kunskap om ämnet. Tack vare denna ökade kunskap kan det ses att socialtjänsterna i Västmanland stödjer våldsutsatta kvinnor med husdjur genom att de tar hänsyn till husdjurets betydelse för kvinnan i de beslut som fattas.

Bakgrund: Våld i nära relation är något som anses vara ett stort samhälls- och jämställdhetsproblem och i Sverige uppskattas ca 25 procent kvinnor drabbas av någon form av våld i nära relation under sin livstid. För den våldsutsatta kan våldet leda till oönskade följder såsom depression, ångest, ekonomiska förluster och isolering. Det kan vara svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur en våldsam relation vilket gör det viktigt för sjuksköterskan att besitta kunskap och erfarenhet om vad dessa kvinnor önskar och förväntar sig i mötet med sjuksköterskan som profession. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Metod: Aktuell litteraturstudie var baserad på elva vetenskapliga artiklar (nio med kvalitativ ansats och två med mixad metod). Artiklarna var uppsökta och tagna från databasen Medline via sökmotorn PubMed. Dataanalysen utfördes genom användningen av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att många våldsutsatta kvinnor upplever att sjuksköterskans bemötande brister på grund av att sjuksköterskan saknar tid och engagemang samt att det finns en okunskap om VINR. Detta leder till att kvinnorna känner sig betydelselösa, nonchalerade och att de inte blir tagna på allvar. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor upplevde att sjuksköterskors bemötande till större del brister. Majoriteten upplevde att sjuksköterskor brast i bemötandet på grund av brist på empati, förståelse, kunskap och erfarenhet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskor utökar sin kunskap om våld i nära relationer och försöker förstå kvinnornas situation, då det i sin tur kan vara den avgörande faktorn till att de söker och får hjälp.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

I den här studien granskas tingsrättsbedömningar med fokus på hur rätten resonerar kring begreppet barnets bästa och vilka skäl som anges i beslut som rör vårdnad, barnets boendesituation och utformning av umgänge med en förälder som tidigare använt våld. Studien riktar främst in sig på vilken betydelse våldet får i vårdnadstvisten. De tio domar som utgör underlaget till studien har valts ut genom ett riktat urval baserat på vårdnadstvister där våld har förekommit i familjen. Domarna är hämtade från Skellefteå tingsrätt och åren som inkluderats i urvalet är 2018 och 2019. Domarna har undersökts utifrån en riktad innehållsanalys med fyra förutbestämda teman: våld, påverkan på barnet, domskäl och domslut. Utifrån dessa teman har tingsrättens resonemang kring vårdnad, boende och umgänge studerats. Resultatet av studien visar att rätten alltid utgår från vad som anses vara barnets bästa, men att begreppet tolkas olika beroende på situation och vem som gör tolkningen. Stora krav ställs på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet vilket ibland gör att våldet som förekommit i familjen inte är avgörande som bedömningsgrund i vårdnadstvister.

Våld i nära relation är ett stort samhälleligt problem. Både kvinnor och män utsätts för våld men kvinnor drabbas i större utsträckning av våld av allvarlig karaktär. En av mannens strategier för att kontrollera kvinnan är att isolera henne från omvärlden. Denna studie handlar om det sociala nätverket och vilken betydelse det kan ha för en våldsutsatt kvinna. Studien bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma inom kvinnojour samt kommunal verksamhet som arbetar mot våld. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att det sociala nätverket på olika sätt är av stor betydelse för en våldsutsatt kvinna. Det som var tydligt återkommande var att kvinnor i regel blir väldigt isolerade och upplever en stor ensamhet samt att barnen kan påverka huruvida kvinnan väljer att lämna eller stanna kvar i relationen. Kvinnor som inte har något arbete, lever i ett missbruk eller invandrat till Sverige upplevs enligt yrkesverksamma befinna sig i en extra utsatt och sårbar situation.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande samhällsproblem både internationellt och nationellt. Våldet kan yttra sig på olika vis och i olika former. Våldet påverkar offret både kortsiktigt och långsiktigt, samt både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka våldet samt att stärka kvinnan i att bryta den destruktiva relationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Kvalitativa allmän litteraturstudie som inkluderar nio stycken kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier som var De egna känslornas påverkan samt Arbetsmiljöns påverkan. I kategorin De egna känslornas påverkan framkom de känslor som sjuksköterskan upplevde vid möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessa känslor bildade tre underkategorier som var Oro och rädsla, Frustration och Osäkerhet. Kategorin Arbetsmiljöns påverkan presenterar sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön kan påverka mötet med våldsutsatta kvinnor. Kategorin rymmer två underkategorier Att inte räcka till och Stöd av kollegor. Diskussion: Studien diskuterades utifrån kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Veriferbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd från resultatet dessa är Oro och rädsla, Osäkerhet och Att inte räcka till. De tre fynden diskuteras utifrån olika samhällsperspektiv, etiska aspekter samt personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskors arbete med våldsutsatta kvinnor hindrades av osäkerhet på grund av kunskapsbrist, oro och rädsla, tidsbrist och den emotionella påverkan. För att främja arbete och ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor erfarenhet, kunskap, utbildning och tid.

Bakgrund: Att kvinnor som utsätts för våld i nära relation har tidigare studier och undersökningar påvisat är ett stort samhällsproblem. Kvinnor som söker vård för våldet de utsatts för har rätt till att tas på allvar för att de ska få den vård de är berättigade till. Dessa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation har ofta en förminskad livsvärld, bristande tillit samt skuldbelägger sig själva vilket medför att de är i behov av ett stort emotionellt stöd.  Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar kvinnans upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvården efter att ha varit utsatt för våld i nära relation.    Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats har valts att tillämpas. Studien är baserad på sju vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sedan kvalitetsgranskats utifrån Willman et al. (2011) granskningsmall. En manifest innehållsanalys har valts med inspiration utav Graneheim och Lundman (2004) för att kunna utvinna det textnära innehållet.   Resultat: Resultatet genererade i två huvudkategorier, Attityders påverkan i bemötandet med subkategorierna stigmatisering i bemötandet, att bemötas med ett ointresse samt bristfälligt stöd.  Andra huvudkategorin: Ett bemötande som inverkar till förtroende med subkategorierna lyhördhet, att bli tillfrågad om våldet samt det praktiska stödet.  Slutsats: Kvinnornas upplevelse av bemötande de fick av hälso- och sjukvården avspeglas i den information de fick eller hur bristfälligt stödet var. Kvinnorna upplevde ett flertal olika faktorer som medför brister i bemötandet från hälso- och sjukvården. Det är av vikt att hälso-och sjukvården får tydliga riktlinjer för bemötandet av våldsutsatta kvinnor.