Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

<p>Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län?</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället.</p><p>Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.</p>

This bachelor thesis aims to investigate how social workers in Uppsala describe their procedure when investigating applications for housing assistance (i.e. boendestöd). Boendestöd is a specific type of services for people with disabilities, which aim to assist them in their lives. This welfare service is one of many regulated by the framework legislation that is the social services act (SoL 2001:453). Previous research indicates that civil servants who make decisions based on goal-oriented framework legislations like SoL, have a great freedom to act when they make judgments and decisions. A consequence of this can be that they make judgments and decisions largely based on their own personal interpretations of this legislation. The previous research points to the fact that the individual civil servants freedom to act can be viewed as an infringement of individual rights, but also that this freedom is necessary when it comes to assessing the needs of help seeking persons in the context of social work.   We have carried out six interviews with social workers in Uppsala. These social workers primarily investigate the needs of persons with mental disabilities who apply for different forms of assistance from the city. The analysis suggests that the social workers interviewed are relatively unanimous when it comes to which grounds for judgment or criteria they use when investigating applications for boendestöd. This in spite of the fact that their judgments are based on individual cases as well as their own personal assessments of them.

No description available.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

Contributing to the discussion of different groups’ attitudes towards protest movements, this essay aims to examine and describe Swedish teachers’ attitudes towards students’ participation in protest movements during the school day. The topic is relevant since teachers can play a significant role in the political socialisation of the citizens, decision makers and legislators of tomorrow. It is nevertheless a neglected topic; little research has been done on teachers’ attitudes towards protest movements, and even less so on teachers’ attitudes towards students leaving the classroom in order to participate in them. Attitudes towards student participation in the protest movement Fridays for Future are examined and the selection of respondents is based on the least-likely logic; the respondents are teachers that are certified to teach the subject civics in the non-compulsory Swedish school form gymnasium (upper secondary school). The method used to collect data is semi-structured interviews and the framework of analysis is built on models developed in the research fields of didactics and political science. The results show a variety of attitudes among teachers, defined as how teachers value student participation in protest movements during the school day and to what extent teachers accept student participation in protest movements during the school day. No firm conclusions can be drawn from this study, but the results show that all of the respondents value and accept student participation in the protests organised by Fridays for Future during the school day to some extent, but that none of the respondents has an attitude towards the phenomenon that is undividedly positive.

Utifrån lagen ska en tjänsteperson vara saklig och opartisk i sin bedömning och utredning av ärenden. Samtidigt som det är viktigt med mångfald och representation i offentlig förvaltning för demokratin enligt forskare. Detta för att klienter ska känna en samhörighet med tjänstepersonerna. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka den spänning roll som uppstår för tjänstepersonerna. Det övergivande syftet i den här studien är att öka förståelsen om tjänstepersoners upplevelser av dessa två roller som förväntas av dem. För att uppnå syftet har studien byggt på en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar som stöd för att inhämta empiri. Frågeställningarna har besvarat genom kvalitativa intervjuer med fem tjänstepersoner runt om i landet. Den empiriska analysen har resulterat i att tjänstepersoner med en invandrarbakgrund inte gör ett aktiv val att vara representanter för sina klienter. Dessutom får dessa tjänstepersoner ta emot en del otrevligheter från både klienter med en invandrarbakgrund och svenska klienter. Med det sagt är studiens slutsats att tjänstepersoner är utsatts på grund av deras bakgrund, men också för deras opartiskhet. / According to the law, a public official must be objective and impartial in his assessment and investigation of cases. At the same time, it is important to have diversity and representation in public administration for democracy, according to researchers. This is for clients to feel and bond with the service providers. Because of this, it is of interest to investigate the tension role that arises for the public officia. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of officials' experiences of these two roles expected of them. To achieve the aim, the study has one main question and two sub-questions as support for obtaining empirical data. The questions have been answered through qualitative interviews with five officials around the country. The empirical analysis has obtained results in in-service staff with an immigrant background and not actively being representative of their clients. Also, these employees receive as emotional and participative from clients with an immigrant background and Swedish clients. The study concludes that public officials are exposed because of their background, but also for their impartiality.

The covid-19 pandemic had a big impact on the whole world, and a great deal of research was directed at the subject. Earlier research has foremost been directed at the covid-19 pandemic as a crisis, the management of the crisis and vaccinations. The effects of the pandemic, primarily from the perspective of street-level bureaucrats, is a relatively unexplored subject. The discretion of street-level bureaucrats in healthcare in the district of Kalmar is explored in this paper, together with the question and explanation of if and how the discretion has changed. The problems are mostly focused on how the changes are experienced in the post-pandemic timeline, how the discretion is affected and what might be the cause to the changes in discretion. The problems are studied based on Lipsky´s theory of street-level bureaucrats with the support from Jönsson´s theory of discretion. The theories have also been used for the development of the interview questions, that in turn have been used to collect the empirical data for this study. Semi structured interviews were used to collect the empirical data in physical interviews with doctors and nurses who work in district Kalmar. The result of the interviews has since been analyzed with qualitative text analysis with the support of the aforementioned theories. The result and the analysis showed a change in the cornerstones of the street-level bureaucrats’ framework according to Jönsson´s theory. The changes in district Kalmar during the pandemic can still be seen in the post-pandemic timeline in several ways. Therefore, a change in the street-level bureaucrats’ discretion can be seen and explained. Street-level bureaucrats have had an increase in knowledge and developed coping mechanisms, simplifications, and routines for the before uncertain situations, which in turn have resulted in a more comfortable street-level bureaucrat with changed discretion. Further research may show how these changes and effects can be seen in the future and other districts, which can contribute to the scientific gap that this study has shown about the remaining effects in the post-pandemic timeline.

Both implementation and sexual crime are two complex fields, and within the Consent Act (samtyckeslagen), the consent part made sexual crimes even more complicated. This examination’s purpose is to investigate and analyze whether street-level bureaucrats, such as investigators, prosecutors, and lawyers experienced a change in their work since the Consent Act came into force and then, based on the personal governing characteristic, investigate what conditions they feel they have, to be able to implement the law. The essay examines this by doing semi-structured conversational interviews with all the professional groups. The study shows that the street-level bureaucrats have experienced a change in their work since the Consent Act came into force, where the most significant change is that a greater number of people report the crime and that more cases are assessed where there is a possible crime. Furthermore, there are both opportunities and challenges in all subcategories (knowledge, resource, method, influence, and ability to act) for one of the professional groups, if not several, in implementing the law. Both in the context of their work, such as the fact that the lawyers and the investigator believe that they lack knowledge and that the prosecutor has sufficient knowledge through the work, but also conditions that lie outside of their work, such as what role the plaintiff and suspect may have in the work of street-level bureaucrats.

This thesis examines teachers' discretion during the COVID-19-pandemic. Unlike many other countries, the Swedish government chose its own way and implicated public restrictions that made it possible for preschools and elementary schools to remain open. While high schools and higher educational institutions, during certain parts of the pandemic were forced to distance education. Drawing on insights from street-level theories and street-level-bureaucraty in crisis, the study explores how the teachers have experienced that the coronapandemic, and the policies pursued as a result of it, have affected their discretion over time. This study adopts a qualitative research design and the data is retrieved from newspaper articles from the two trade unions for teachers. By applying Gioias et al. (2013) method to group the data into overall concepts and dimensions the results of the study show that teachers have constantly had to pay attention to new restrictions and guidelines decided by politicians with input from the Public Health Agency based on the current spread of infection in society. The lack of experience and knowledge of similar situations was limiting the teachers' discretion at the beginning of the pandemic, but as the crisis developed so did the teachers' experience and knowledge which increased their discretion. The teachers have also experienced that their discretion has been limited by the lack of financial resources, lack of time, and lack of information about the virus. They have developed coping strategies into their work to balance the contradictions in their work during the pandemic. Finally, the findings confirm that the teachers have acted on the basis of what has been possible in the current situation at the current time within the framework of the regulations. / Den här studien studerar den del av förvaltningsforskningen som innefattar tjänstepersoner som arbetar närmast medborgarna, närbyråkrater, och hur de agerar utifrån politiska styrdokument under tid av kris. Studien syftar till att studera hur lärare, som räknas in i epitetet närbyråkrater, har upplevt att coronapandemin, och den politiken som förts till följd av den, har påverkat och format deras handlingsutrymme över tid. Med utgångspunkt i Lipskys teori om närbyråkrater och handlingsutrymme presenterar den teoretiska refererensramen vidare forskning om kris och lärares upplevelser av pandemins inledande månader. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ metod för att djupgående kunna ge en analyserande bild av närbyråkraters agerande i kris. Datainsamlingen har genomförts genom en kodnings-och tolkningsprocess av tidningsartiklar från de två fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbundet. Den studerade tidsperioden är februari 2020- februari 2022. Studiens resultat visar på att lärarnas handlingsutrymme under coronapandemin har reglerats av de nya restriktioner och riktlinjer beslutade av politiker med input från Folkhälsomyndigheten (Fohm) som grundats i den aktuella smittspridningen i samhället. Bristen på information, finansiella medel och tid har begränsat lärarnas handlingsutrymme vilket har resulterat i ett sämre möte mellan lärarna och eleverna. I takt med att pandemin har fortlöpt har lärarnas handlingsutrymme formats av deras växande erfarenhet och kunskap om att bedriva undervisning under en pandemi. Slutligen visar studien att lärarna har agerat utifrån vad som varit möjligt i den aktuella situationen vid den aktuella tidpunkten inom ramen för regelverket.