Storbritannien präglades på 1990-talet av politiskt och kulturellt nytänkande med New Labour och kulturfenomenet Cool Britannia samtidigt som IKEA försökte etablera sig i landet. Min diskurshistoriska analys undersöker hur IKEAs reklamkampanjer “Chuck out your chintz” och “Stop being so English” anpassades till framväxande föreställningar om ett nytt Storbritannien. Studien motiveras av att det finns ett forskningsgap när det gäller IKEAs reklamanpassning i nationella marknader och utgår från Douglas B. Holts kulturella varumärkesteori om hur varumärken blir ikoniska genom identitetsmyter som riktar sig till kulturella motsättningar. Resultaten pekar på interdiskursivitet i New Labours och IKEAs kommunikation med ett ideologiskt narrativ om ett modernt och klasslöst samhälle. I “Stop being so English” framträder även en ideologi om sexuell liberalism som kopplas ihop med IKEAs svenska betoning i sin marknadsföring. Analysen indikerar att IKEA konstruerade en identitetsmyt som jämnade ut kulturella motsättningar om social klass och nationell identitet där människor kunde delta i det nya Storbritannien som konsumenter. Då företag som IKEA använder kulturell marknadsföring kan reklam tillämpas i idéhistoriska undersökningar för att belysa samhällsförändringar. Reklam kan vara ett kulturellt uttryck som är bärare av föreställningar och genom att identifiera identitetsmyter i reklamen kan man urskilja de ideologier som verkar i en kultur.

No description available.

No description available.

<p>This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.</p>

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ”Miracle on Ice” eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match.   Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen. Genom att spela på nostalgi och gamla minnen ämnar båda filmerna, som kom i en för USA orolig tid att få det amerikanska folket att känna stolthet igen, på samma sätt som de gjorde efter att de vann mot Sovjet. För att ytterligare förstärka stolthetskänslorna har fiktionsfilmen Miracle även ändrat på en hel del i skildringen av själva matchen för att få USA att framstå som mer hårt arbetande, ärligare och bättre än de egentligen var. Även händelser utanför isen är ändrade eller tillagda för att ge filmens tittare ännu mer att känna stolthet för.

This essay deals with the concept of national identity and the ways by which it is constructed at the time of a political decision. By analysing the opinion pages of some of the United Kingdom’s leading newspapers, the aim of this essay is to understand the different types of narratives of the British national identity that were most prominent during the time before the referendum on Britain’s membership in the EU. Essentially, the goal of the essay is to answer the question of what it meant to be British during the time of Brexit. The research in this essay shows that there were certain differences in the narratives presented by the Brexiteers and the Remainers, but also similarities in core values and to some extent the symbols and references used to argue their respective cause. The most divisive subject is shown to be the notion of the United Kingdom as a multicultural nation or not. Further interdisciplinary research is advised in order to gain a fuller, and more dynamic, understanding of the British national identity.

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland. Fokus är relationen mellan språkanvändning och nationell identitet. Särskilt syftar arbetet till att ge svar på huruvida den faktiska användningen av det vitryska språket är i överenstämmelse med uppgifter i officiell statistik om språkanvändning  samt till att förklara varför det vitryska språket som symbol för nationell identitet haft svårt att motivera till ökad användning av det. För att behandla frågeställningarna ovan görs i arbetet en historisk översikt, med särskild betoning på förändringar som påverkat språkpolitik och språkanvändning i Vitryssland. Vidare redovisas aktuella förhållanden, tendenser och debatt vad gäller språkanvändning. Arbetet omfattar även en enkätundersökning  om språkanvändning och nationell identitet i Vitryssland. Enkäten  genomfördes hösten 2013, vid European Humanities University (EHU) i Litauen (EHU är ett vitryskt universitet men sedan år 2005 verksamt i Vilnius). Som respondenter deltog 123 studerande och av inlämnade enkäter kunde 100 användas som underlag. Samtliga respondenter är uppvuxna i Vitryssland. Resultatet av undersökningen redovisas och diskuteras i förhållande till arbetets syfte.

No description available.

At the time of this study the war in Ukraine has been going on for one year and three months. Russia invaded Ukraine on the 24th of February 2022 with the purpose of erasing the Ukrainian state and its national identity. The purpose of this study is to investigate how Ukrainian citizens view their national identity during an ongoing invasion of their country, and the war that followed that invasion. In addition to that, this study investigates if and how Ukrainian refugees in Sweden have acted to maintain their Ukrainian identity during the time they are staying in Sweden. The study is based on previous research about national identity, nationalism and identity. The study uses two main theoretical approaches: national identity as an imagined community and national identity in relation to ethno-symbolism. The study is a qualitative study that has used eight semi-structured interviews which were performed during a period of three weeks in April to May of 2023.After a thematical analysis of the collected information from the participants this study points to that the perceived national identity with Ukrainian refugees in Sweden is strong, and the participants feel that it has grown stronger since the Russian invasion of Ukraine. The participants also describe a strengthened unity between Ukrainians, both in their physical context in Sweden but also with Ukrainians who are spread out in the rest of the world. According to the participants in this study this unity will continue after the war has ended, and this will have a positive effect on Ukrainians within Ukraine. In contrast to what has happened after earlier conflicts between Ukraine and Russia, the result of this study indicates that the positive changes that has happened regarding the Ukrainian national identity and community since the invasion will be maintained after the war, and this thanks to the collective memory with Ukrainians.According to the participants of this study Ukraine as a nation and Ukrainians as a people will evolve and free themselves from the Russian propaganda that has, both internally and externally, shaped the Ukrainian national identity. This will be done by the Ukrainian people, joining to tell, spread and preserve Ukrainian history, culture and tradition as well as the Ukrainian language.