Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in.  Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. / The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.

In educational research to date, many studies have tried to explain how to reduce the gap between theory and practice in science education. Parts of this research have been conducted through the medium of didactic models. Didactic models are frameworks which can help teachers make their didactic choices explicit for themselves as well as in communication with colleagues. Organizing purposes is one of these didactic models, a model which focuses on educational learning progression. In action research methodology we set out to find how a teacher’s learning progression practice could be affected by an implementation of organizing purposes. We used observations and interviews during a pilot study and three design cycles to collect out data. During our study we got to see how the didactic model organizing purposes could be useful for a teacher by giving structure to their work with learning progression in science education. We also saw what changed in the teacher’s teaching during the implementation of organizing purposes. Lastly, we found what factors the teacher saw as important and necessary for the didactic model to work. These were all linked to collaborative engagement. / I skolans värld har det gjorts flera undersökningar om hur man kan minska på gapet mellan teori och praktik i NO-undervisningen. Några av dessa undersökningar har gjorts med fokus på didaktiska modeller. Didaktiska modeller ger lärare en begreppsram som hen kan använda både när läraren strukturerar sin undervisning och när hen ska kommunicera sina didaktiska val i diskussion med kollegor. Organiserande syften är en didaktisk modell som är skapad så att läraren kan spetsa till sitt arbete med lärandeprogression. I denna undersökning användes aktionsforskning för att ta reda på hur en lärare kan använda sig av organiserande syften för att arbeta med lärandeprogression. Vi använder oss av observation och intervju för att under en pilotstudie samt tre designcykler samla data om hur läraren införlivar organiserande syften i sin undervisning. I resultat ser vi hur den didaktiska modellen organiserande syften hjälper läraren att få ett mer strukturerat arbetssätt för att uppnå lärandeprogression i NO-undervisningen. Vi har också sett vilka förändringar införlivningen av den didaktiska modellen i praktiken fått för lärarens undervisning. Slutligen har vi kunnat konstatera vilka faktorer läraren ser som viktiga för att den didaktiska modellen ska kunna fungera i praktiken.

Studien har sin bakgrund i ett nytt material som har börjat implementeras i förskolors verksamheter runt om i landet. Materialet heter NTA och handlar om teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares uppfattningar om NTA i förskolan. För att samla in data till studien har kvalitativa intervjuer använts. Studien vilar på tankar och åsikter från fem förskollärare på olika förskolor i Värmlands län. För att samla in och analysera materialet har den fenomenografiska metodansatsen använts. Resultatet visar att NTA är omtyckt hos förskollärarna där såväl de själva som barnen kommer i kontakt med nya begrepp. Förskollärarna beskriver att materialet är lättillgängligt där såväl läroplansmålen som nya kunskaper nås och utvecklas. Det beskrivs att NTA är ett roligt verktyg att arbeta med där materialet bjuder in barnen, vidare beskrivs hur arbetet med naturvetenskap och teknik förändrats sedan pedagogerna genomgått NTA-fortbildning. Slutsatsen är att en utbildning i NTA medför att förskollärare väljer att medvetandegöra naturvetenskap och teknik mer i förskolans verksamhet samt till att förskollärarna erövrar kunskaper och en självkänsla i att undervisa i ämnena. / The study has its background in the new material that has gradually begun to be implemented in preschool activities around the country. The material is called NTA and deals with natural science and technology. The purpose of this study is to gain insight into preschool teachers ́ perceptions of NTA in preschool. Qualitative interviews were used to collect data for the study and the study is based on thoughts and opinions from five preschool teachers ́ at different preschools in Värmland County. A phenomenographic approach has been used to collect and analyse the data. The results show that NTA is popular with preschool teachers ́, where both themselves and the children encounter new concepts. The preschool teachers ́ describe that the material is easily accessible where both the curriculum goals and new knowledge are reached and developed. It is described that NTA is a fun tool to work with where the material invites the children to explore. The result also shows how their work with science and technology has changed after they underwent in-service training and started to use NTA. The conclusion is that an education in NTA means that preschool teachers ́ choose to raise awareness of science and technology more in the preschools activities and that the preschool teachers ́ acquire knowledge and self-esteem in teaching the subjects.

This diploma thesis deals with the integration of natural science lessons. It also deals with opinions and attitudes of 6th grade students and their parents/representatives about this type of education. First part describes history and present situation of integrated education, educational curriculums on national and school basis, subject didactics of science subjects and its didactic transformation in Czech Republic and abroad. Part of the diploma thesis forms a description of realization of integrated education on lower secondary school. There is also shown an example of educational topic with possible curriculum connection in one school grade. Second part is formed by a research which shows approach of students and their parents/representatives to integrated education. Interview method with further analysis was used for collecting results. In conclusion, results have shown that responders have very positive approach and opinions about integrated education. KEYWORDS Integrated Science, Integrated Curriculum, Natural Science lessons, earth atmosphere, structured interview

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden men dess överlevnad hotas. Det finns därav ett samhälleligt och vetenskapligt intresse av att undersöka vad som kan göras för att skapa en förändring. Ett första steg är att skapa en medvetenhet hos framtidens generationer. Syftet med studien är att synliggöra ett antal elevers medvetenhet kring biologisk mångfald och hur en lektionsaktivitet kan bidra till att främja den medvetenheten, samt vilken medvetenhet som synliggörs utifrån kritiska aspekter. Med hänvisning till de forskningsfrågor som studien avser att besvara har learning study som modell applicerats. Modellens funktion har möjliggjort praktiskt genomförande och insamling av empiri inom ramen för variationsteorin. Variationsteori har använts som teoretiskt ramverk, där de kritiska aspekter som framkommer i studien avser de teoretiska analysbegreppen. Studiens resultat visar att eleverna har en ökad medvetenhet kring biologisk mångfald och kunskaper om vilka arter som är beroende av varandra i elevernas närmiljö efter genomförd lektionsaktivitet. Den medvetenhet om biologisk mångfald som synliggörs hos ett antal elever är att de diskuterar kring artkännedom och samtalar på ett djupare plan. Studiens resultat visar emellertid att eleverna har svårt att urskilja sin egen betydelse i den biologiska mångfalden samt att elever har en bristande användning av ett naturvetenskapligt språk som stöd till sina förklaringar. Lärare som får vetskap om studiens forskningsresultat avseende biologisk mångfald samt vilken undervisningsmetod som främjar den medvetenheten hos elever kan utveckla sin undervisning och därmed elevernas lärande. / The biodiversity is essential for all life on Earth, but its survival is threatened. There is therefore a societal and scientific interest in investigating what changes can be done in order to affect its survival. Raising awareness is the first step, especially within future generations. The purpose of this study is to highlight a group of students' awareness of biodiversity as a subject and how a classroom activity can contribute to promote that awareness and also which awareness that is made visible based on critical aspects. With reference to the research questions that the study aims to answer, the learning study model has been applied. The function of the model has enabled practical implementation and collection of empirical data within the framework of variation theory. Variation theory has been applied as a theoretical framework, where the critical aspects that emerge in the studie becomes theoretical analysis concepts. The results of the study showcase that students have increased their awareness of biodiversity and gained knowledge about interdependence of species in their local environment after completing the lesson. The awareness of biodiversity demonstrated by a group of students is evident in their discussions that shows deeper insight about recognition of species. However, the study´s results also present that certain students struggle to discern their own part in biodiversity and utilize scientific terms to support their explanation. Teachers who take part of the research´s results regarding biodiversity and instructional methods that promote student awareness, can develop their teaching methods and therefore enhance student's learning abilities.

The purpos of the present study is to, based on a thematic analysis, illustrate preschool teachers starting points in planning content in science teaching, including how children´s experiences are utilized and how they are challenged and stimulated through teaching. To acheve the purpose of this study, experiences from professional preschool teachers were collected through semistructured interviews. The result indicates the most central aspects of planning educational content is the curriculum, the group of children and the staff´s individual conditions. The result also displays that the children´s interests relative to their experinces are considered when planning. Although preschool teahers might consider it both challenging and time-consuming to disclose the childrens´s previous experience, as the children´s experiences are individual and varible. Theachers try to stimulate and challenge the children´s learning of natural sciences during the spontaneous teaching, through askingthe children productive questions based on experinces the theachers have registered. To broaden the learning, theachers try to stimulate the children´s learning through planned activities by offering a diverse content for the children to experience with different materials and senses. One conclusion from the result is the need of balence between the experiences and intrests of the children as starning points for planning. Meanwhile there is an need notices for educating teachers to consider child´s perspective, to create and build on experinces for deeper understanding of the subject. The discussion about child´s perspective takes support from developmental pedagogy, to highlight the importance of considering children´s experinces. / Syftet med föreliggande studie är att utifrån en tematisk analys belysa förskollärare utgångspukter i planering av innehåll i naturvetenskapsundervisning, däribland hur barns erfarenheter tillvaratas och hur de utmanas och stimuleras genom undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer inhämtades erfarenheter och uppfattningar från yrkesverksamma flrskollärare för studiens syfte. Resultatet visar att de mest centrala utnångspunkterna för planering av undervisningsinnehåll i naturvetenskap är förskolans läroplan, aktuell barngrupp, utemiljön och personalens individuella förutsättningar för att undervisa i ämnet. Resultatet visar även att barnens intressen i förhållande till deras erfarenheter tas betydligt oftare som utgångspunkt i planering. Förskollärarna upplever det båda svårt och tidskrävande att ta reda på barns erfarenheter och utgå ifrån dem, erftersom de är så individuella och föränderliga. Förskollärarna försöker stimulera och utmana barns naturvetenskapliga erfarenheter i den spontana undervisningen, genom att ställa produktiva frågor till barnen utifrån erfarenheter förskolläranrna uppfattat. I planerad aktivitetsinnehåll försöker personalen stimulera och utmana barns lärande genom att erbjuda olika innehåll och material att erfara med sina sinnen, för att sålunda försöka bredda och fördjupa lärandet hos barnen. En slutsats som kan förstås utifrån studiens resultat är ett behov av balans mellan barns erfarenheter och inressen som utgångspunkter för planering av undervisningsinnehåll. Samtidigt uppfattas förskollärares behov av tillvarantagandet av barns perspektiv i naturvetenskapsundervisning och dokumenationsuppdraget, för att nå erfarenheter och kunna bygga vidare på dem för individernas utveckling och fördjupad förståelse i ämnet. Resultatsdiskussionen om barns perspektiv tar stöd i utvecklingspedagogiken, för att synliggöra vikten av att ta hänsyn till barns erfarenheter för deras lärande och utveckling.

Using materials in preschool is nothing new, however, the preschool teachers' choice of material can result in different possibilities. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of preschool teachers' perceptions of using different materials in the work with chemistry in the preschool learning environment, to make visible the purposes behind the preschool teachers' choices. Our theoretical starting points are phenomenography as a methodological approach and the didactic model of scientific knowledge interests. The result is based on data collected using semi-structured interviews with 10 preschool teachers. The results of the study show that the preschool teachers' use of materials is varied in the work with chemistry in preschool and they have different purposes for their use. The results also show how preschool teachers view their role is of importance, for what purpose they have behind the choice of materials and how they choose to work with chemistry.  Based on this, conclusions are drawn that materials are used in different ways where educators have different purposes for this. Something that affects is how the educators see themselves and what role they take. The study shows that regardless of the purpose behind the teachers' use of materials, knowledge acquisition about chemistry can be experienced. The recommendations are to use materials that are available in the preschool learning environment. And that the interests of scientific knowledge can lead to an understanding that knowledge in the natural sciences can be experienced, based on different interests. / Att använda material i förskolan är inget nytt, däremot kan förskollärarnas val av material resultera i olika möjligheter. Studiens syfte är att få en djupare kunskap angående förskollärares uppfattningar av att använda olika material i arbetet med kemi i förskolans lärmiljö, detta för att synliggöra vilka syften som ligger bakom förskollärarnas val. Våra teoretiska utgångspunkter är fenomenografi som metodansats samt den didaktiska modellen naturvetenskapliga kunskapsintressen. Resultatet bygger på data som är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet i studien visar på att förskollärarnas användande av material varieras i arbetet med kemi i förskolan och de har olika syften med användandet. Resultatet visar också på hur förskollärarna ser på sin roll är av betydelse, för vilket syfte de har bakom materialvalet samt hur de väljer att arbeta med kemi. Utifrån detta dras slutsatser att material används på varierande sätt där pedagoger har olika syften med detta. Något som påverkar är hur pedagogerna ser på sig själva och vilken roll de tar. Studien visar på att oavsett syfte bakom pedagogernas användning av material kan kunskapsinhämtning om kemi erfaras. Rekommendationer för verksamheten är att använda material som finns tillgängliga i förskolans lärmiljö. Samt att de naturvetenskapliga kunskapsintressena kan leda till en förståelse för att kunskap inom naturvetenskap kan erfaras, utifrån olika intressen.

Utomhuspedagogik kan berika undervisningen i de naturorienterande ämnena genom att ge elever möjligheten att utveckla sin kunskap genom olika erfarenheter. Trots att tidigare forskningsresultat pekat på att utomhuspedagogik ger en positiv inverkan på elevers lärande väljer lärare att frångå pedagogiken. Därav syftar denna studie till att framhäva lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik.   Denna kvalitativa studie utforskar lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik inom naturvetenskapliga ämnen i de tidiga skolåren, F-3, i Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre kommuner undersöker studien både fördelar och utmaningar med utomhuspedagogik inom NO-ämnen. Empirin analyserades utifrån tematisk innehållsanalys där det framkom kategorier utifrån lärarnas gemensamma svar. Därefter analyseras framkomna teman utifrån Kolbs (2015) upplevelsebaserade teori och Vygotskys koncept ”Zone of proximal development”. Resultatet och slutsatsen av studien visade att lärarna ser mestadels mervärden med utomhuspedagogik men även några få utmaningar. / Outdoor education can enrich the teaching of natural sciences by giving students the opportunity to develop their knowledge through hands-on experiences. Despite previous research that highlights the positive impact outdoor education has on students' learning, teachers choose not to utilize this pedagogic technique. This study aims to highlight teachers' experiences and perceptions of outdoor education in order to understand the utility and challenges of its implementation. This qualitative study specifically explores teachers' experiences and perceptions of outdoor education in natural science subjects during the early school years, F-3, in Skåne. Through semi-structured interviews with five teachers from three different municipalities, this study examines both the benefits and challenges of outdoor education in natural science subjects. The teachers’ experiences were analyzed based on thematic content, where categorical themes emerged based on the teachers' common responses. These themes were then analyzed based on Kolb's (2015) experience-based theory and Vygotsky's concept "Zone of proximal development". The results of this study demonstrate that teachers view outdoor education as an added benefit but they also identify some challenges to its implementation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.

Syftet med den här studien är att beskriva rektorers och förskollärares uppfattningar av vad som krävs för naturvetenskaplig utbildning i förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Totalt var det tre förskolor i en och samma kommun som deltog i studien. Förskolorna som deltog i undersökningen jobbar aktivt med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Respondenterna som deltog i den studien är tre rektorer och tre förskollärare.  I resultatet framkom det att båda rektorerna och förskollärarna uppfattade NTA-utbildning och NTA-lådor som användbara verktyg för att stödja undervisningen i naturvetenskap. Förskollärarna och rektorerna ansåg att genom kompetensutveckling ökar deras möjligheter att främja barns utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. / The aim of this study is to describe principals' and preschool teachers' perceptions of what is required for science education in preschool. Qualitative semi-structured interviews were conducted in this study, utilizing the phenomenographic theory and approach for support. A total of three preschools in the same municipality participated in the study. The preschools involved in the research have focused on NTA (Natural Science and Technology for All). The participants in this study include tree principals and tree preschool teachers.  The results revealed that both principals and preschool teachers emphasized the usefulness of NTA education and NTA kits as tools to support science education. Preschool teachers believed that through professional development, their opportunities to promote children's development in science education are enhanced. The results also indicated that both principals and preschool teachers shared the perception that professional development is crucial to promote children's understanding, allowing them to develop an early grasp of science