Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra. Fokusläggs på IFRS-punkten IAS 36 p. 134 som reglerar nedskrivningstest och mer specifiktredovisning av goodwill. Goodwill är i sig ett omdiskuterat redovisningsområde där mångastämmor uttrycker olika åsikter, vilket alltså gör punkten intressant vid undersökning avharmonisering; harmonisering torde vara svårast att uppnå i turbulenta forum.I uppsatsen utvärderas harmoniseringen genom jämförelse mellan goodwillredovisning i ländersom har olika redovisningstraditioner. Tyskland representerar den kontinentalaredovisningstraditionen, Storbritannien representerar den anglosaxiska och Kina undersöks pågrund av att landet inte har någon av dessa traditioner. Utifrån en tolkningsmodell utvärderasländernas enskilda förmåga att leva upp till IAS 36 p. 134, varefter en kvalitativ jämförelse görs.Slutligen undersöks kopplingar mellan resultatet av analyserna och ländernas respektiveredovisningstraditioner.Undersökningen resulterade i slutsatsen att IAS 36 p. 134 följs i högre grad av de två europeiskaländerna än av Kina, samt att jämförbarheten, till följd av detta, är högre mellan de europeiskaländernas redovisning. Redovisningstraditioner kunde även till stor del kopplas till utfallet, medundantag för tysk goodwillredovisning där kopplingen till den kontinentalaredovisningstraditionen var svag. I denna uppsats anses implikationen av slutsatserna vara attharmoniseringen verkligen kan infinna sig vid bruk av IFRS-standarder. I synnerhet är avvikelseni tysk goodwillredovisning från den kontinentala redovisningstraditionen en indikation påfungerande harmonisering. / Program: Civilekonomprogrammet

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill.</p><p>Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005. På somliga punkter har även utförligheten blivit allt bättre, dock kan vi inte generellt påstå att företagen blivit klart bättre i upplysningarna som IAS 36 kräver.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att göra en kvalitativ undersökning på hur nedskrivningstest praktiskt går till i olika företag. Detta för att jämföra olika metoder och tillvägagångssätt som kan tänkas användas av företagen, till exempel om företag i samma branscher använder samma metoder. Likaså om metoderna för nedskrivningstest ser olika ut i olika branscher.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser problemen med att företagen inte följer IASB:s regelverk fullt ut.</p>

Bakgrund: Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem. Syfte: Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36. Genomförande: Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar. Resultat: Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005. På somliga punkter har även utförligheten blivit allt bättre, dock kan vi inte generellt påstå att företagen blivit klart bättre i upplysningarna som IAS 36 kräver. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att göra en kvalitativ undersökning på hur nedskrivningstest praktiskt går till i olika företag. Detta för att jämföra olika metoder och tillvägagångssätt som kan tänkas användas av företagen, till exempel om företag i samma branscher använder samma metoder. Likaså om metoderna för nedskrivningstest ser olika ut i olika branscher. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser problemen med att företagen inte följer IASB:s regelverk fullt ut.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

År 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Dessa internationella redovisningsstandarder har som mål att skapa jämförbara, transparenta, relevanta, tillförlitliga och begripliga finansiella rapporter vilka behövs för att fatta ekonomiska beslut. Användandet av IFRS ökar inte bara inom EU utan också länder utanför EU, så som Kanada, Ryssland och Japan. Vid införandet av IFRS gick många bolag från att redovisa avskrivning av goodwill, till att göra nedskrivningstest enligt IAS 36 p. 134 och skriva ned goodwill vid behov. Användningen av nedskrivning av goodwill istället för avskrivning kan ge en klarare bild av företagen för intressenter. Det existerar dock kritik mot hur IAS 36 p. 134 och dess föreskrivningar för nedskrivningar tillämpas i redovisningspraxis. Tidigare studier i ämnet harmonisering, har visat att arbetet med att skapa jämförbarhet i praxis inte alltid lyckas. Samtidigt är differentieringen mellan anglosaxiska och kontinentala redovisningssystem inte lika tydliga idag som de varit i det förflutna. Detta gör det intressant att undersöka harmoniseringen och jämförbarheten i redovisningspraxis i företag, med länder som inte är medlemmar i EU. Genom en komparativ studie mellan länderna Kanada, Ryssland och Japan undersöks till vilken grad de tillämpar IFRS och vilken skillnad som existerar mellan de olika länderna.Studien använder sig av ett abduktivt förhållningssätt och syftar till att göra en komparativ studie över hur 85 företag redovisar nedskrivning av goodwill i länderna Kanada, Japan och Ryssland. En kvalitativ ansats, med en komparativ design används i första hand eftersom denna studie syftar till att undersöka harmoniseringsprocessen och dess kontinuerliga utveckling.Resultatet i studien visar att företagen i de tre länderna skiljer sig åt i vilken utsträckning som de redovisar enligt IAS 36 p. 134, som behandlar nedskrivning av goodwill. De kanadensiska företagen följer i genomsnitt paragraferna under IAS 36 p. 134 bättre än de andra länderna, medan resultatet för de företag som tillämpar nedskrivning av goodwill visar att de japanska företagen följer underparagraferna bäst.Slutsatsen som kan dras är att beroende på ett lands redovisningstradition samt vilka redovisningsprocesser som länderna använder, så kommer företagen följa internationella redovisningsprinciper i olika utsträckning. / In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to prepare their consolidated financial statements in accordance with IFRS. These international accounting standards aim at creating comparable, transparent, relevant, reliable and comprehensible financial statements that are needed to make financial decisions. The use of IFRS increases not only within the EU but also in countries outside the EU, such as Canada, Russia and Japan. When introducing IFRS, many companies failed to write impairment tests under IAS 36, p. 134, and write down goodwill if necessary. The use of goodwill write-downs instead of depreciation can provide a clearer picture of the companies for stakeholders. However, there is criticism of how IAS 36, p. 134, and its provisions for impairment are applied in accounting practice.Earlier studies in the subject of harmonization have shown that the work of creating comparability in practice does not always succeed. At the same time, the differentiation between Anglo-Saxon and Continental accounting systems is not as clear today as they have been in the past. This makes it interesting to investigate the harmonization and comparability of accounting practices in companies, with non-EU countries. A comparative study between Canada, Russia and Japan examines the extent to which they apply IFRS and the difference that exists between the different countries.The study uses an abductive approach and aims to make a comparative study of how 85 companies report goodwill impairment in the countries of Canada, Japan and Russia. A qualitative approach, with a comparative design, is used primarily because this study aims at examining the harmonization process and its continuous development.The result of the study shows that companies in the three countries differ to what extent they report in accordance with IAS 36, p. 134, which deals with write-downs of goodwill. Canadian companies, on average, follow the paragraphs of IAS 36, paragraph 134, better than the other countries, while the results of the goodwill impairment show that the Japanese companies comply best with the under-paragraphs.The conclusion that can be drawn is that depending on the country's accounting tradition and the accounting processes used by the countries, companies will comply with international accounting principles to a varying degree.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.