<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.</p><p>Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.</p><p>Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.</p><p>Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.</p>

Le présent mémoire porte sur l'emprise maternelle et l'absence de frontières qu'on observe dans les relations mère-fille conflictuelles dépeintes par certaines auteures francophones contemporaines. Ainsi, il sera question des romans Paradis, clef en main et Crève, maman! des Québécoises Nelly Arcan et Mô Singh, ainsi que du recueil de nouvelles Insecte, de la Française Claire Castillon. Nous verrons d'abord les mécanismes par lesquels s'instaure l'emprise maternelle, notamment par l'absence de frontières ou de limites adéquates entre mère et fille, ensuite les façons dont les filles tentent de se sortir de cette fusion avec la mère et, enfin, les manières dont l'écriture, voire la structure des textes, est travaillée par cette situation entre les deux femmes. Pour cela, nous nous appuierons sur des études psychanalytiques, littéraires et féministes. Il sera également question de travaux sur l'injure, puisqu'il s'agit de l'arme privilégiée par les protagonistes dans ce qui devient une guerre pour « sauver sa peau ». Nous concluons en effet que l'enjeu de cette emprise est majoritairement la peau puisque mère et fille se retrouvent à n'en posséder qu'une seule pour elles deux, dont la mère détient la plus grande part. La fille, victime d'emprise, perd son impression de cohésion et les frontières symboliques de son corps deviennent poreuses, en raison de cette peau partagée. Le comportement d'une mère qui refuse de respecter certaines limites avec sa fille mène celle-ci à basculer vers l'animalité, car elle n'est jamais une femme à part entière. Entre elles, toute réconciliation est impossible tant qu'elles doivent se partager cette peau puisqu'elles ne sont pas entièrement séparées. Se parler d'égale à égale, dans cette situation, est impossible. C'est souvent la mort qui effectue la séparation nécessaire entre les deux femmes et qui empêche ainsi la relation de se modifier. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Relation mère-fille, maternité, emprise maternelle, inceste, peau, injure.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran. Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga. Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna. Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.

My dissertation, Writing and Ethics in The Southern Cone: Literature between the Singular and The Specific, reads a series of examples from the last dictatorship and the current post-dictatorship period in the Southern Cone--novels and essays from Argentina, Chile, and Paraguay (including works by Augusto Roa Bastos, Roberto Bolaño and Horacio Verbitsky), and a critical debate between artists and intellectuals in Chile (Nelly Richard and Willy Thayer). My goal is to expose their ways of conceiving how communities and individuals are structured by language that organizes subjects according to logics of belonging and rejection according to political values and practices. I take as my point of departure the work of philosopher Peter Hallward on individuation and the formation of groups and communities, from his book Absolutely Postcolonial: Writing Between the Singular and the Specific (2002). I read my textual examples through the terms developed by Hallward, the Singular, the Specified, and the Specific. The Singular describes a way of imagining community identity as a self-creating and self-reinforcing unity where the only members are those who are innate to the singular concept that self-defines it. The Specified refers to a method by which subjects individuated themselves over and against a particular cause or people and thus define themselves by means of this difference. Lastly, the Specific describes a community that is radically indifferent to difference, arguing instead for a form of membership where any subject belongs. My dissertation shows how these three concepts are present in the historical and cultural ideas used by a contemporary generation of thinkers and artists to define the effects of the cultures of dictatorship and post-dictatorship in the Southern Cone. Understanding these concepts helps to elucidate how the cultural discourses during this period were structured and executed in relation to communitarian formation. In short, by reading my Southern Cone case studies through the optic of logics of individuation, I am able to produce a new way of seeing how the region’s intellectuals read the intersections of history, culture, politics, and community in the wake of Latin American dictatorships. / text

Ce mémoire a pour but de s’intéresser au traitement du corps dans les créations littéraires et cinématographiques de Nelly Kaplan, à la manière dont il est perçu et aux normes (sociales, historiques, politiques) qui le façonnent. À travers l’analyse de trois œuvres significatives de Kaplan, soit le recueil de nouvelles Le Réservoir des sens, le film culte La Fiancée du pirate ainsi que le récit Un manteau de fou rire, l’étude cherche à faire connaître la démarche de l’auteure-artiste qui met en œuvre des modes de vie où règnent les libertés sexuelle et morale, au grand bonheur des personnages littéraires et cinématographiques. L’auteure-artiste met effectivement à distance certaines idées reçues sur les corps féminin et masculin grâce notamment à des stratégies d’humour et d’ironie, ce qui la conduit à remettre en cause le système traditionnel des identités sexuées et sexuelles, basé sur des binarismes (masculin/féminin ; bien/mal ; intellectuel/sentimental ; clair/obscur ; etc.). Ses créations sont empreintes d’un désir de libération qui se manifeste à travers la révolte (érotique) que portent en eux les personnages et qui les amène à s’émanciper des idéaux petit-bourgeois, dont la morale catholique. Kaplan se livre ainsi à la déconstruction des règles morales et politiques et propose une nouvelle organisation du monde basée sur le respect des pulsions et des désirs individuels. / This master’s thesis concentrates on the human body ; how it is perceived in the context of social, historical and political norms that shape it. The thesis focuses on the approach of Nelly Kaplan who introduces lifestyles where sexual and moral freedom reigns, to the delight of the protagonists featured in her work. This is accomplished through analysis of three significant works by Kaplan : a collection of short stories called Le Réservoir des sens ; the cult-movie La Fiancée du pirate ; and the narrative Un manteau de fou rire. Kaplan attacks preconceived and historical prejudices about the male and female body through humour and irony, which leads to Kaplan questioning an outdated paradigm that is the binarity of sexual identities. Her creations are marked by the desire for liberation, which is expressed through an (erotic) revolt carried out by her characters. This act leads them to emancipate themselves from the petite bourgeoisie catholic ideal. Kaplan thus engages in the deconstruction of moral and political rules and proposes a new organization of the world based on respect for individual impulses and desires.

Syftet med den här studien är att undersöka hur rörlig bild kan öka konsumentens förtroende för en produkt vid e-handel, och för att se om det eventuella ökandet av förtroende för produkter kan få fler kunder att vilja handla online. Målet med studien är att se hur påverkad användaren blir av rörlig bild när den handlar kläder på en webbplats. Den utvalda metoden för studien var en observation med sju kvinnor i form av ett användartest där respondenterna fick visualisera ett köp av en specifik produkt på två olika webbplatser, med en efterföljande intervju med tio öppna frågor. Resultatet av studien visade att majoriteten av de tillfrågade föredrog att handla på en webbplats som använde rörlig bild vid presentation av produkten, eftersom det gav en mer realistisk bild av klänningen. Slutsatsen resulterade i att rörlig bild visualiserade produkten mer verklighetstroget till skillnad från en e-handelsplats som endast använde produktbilder. Den rörliga bilden var det närmaste konsumenten kunde komma till verkligenheten och det ökade i sin tur förtroendet för produkten och har resulterat i att fler konsumenter ville handla produkten. Den rörliga bilden fungerade därmed som ett substitut för den fysiska kontakten konsumenten annars skulle haft med produkten i realiteten. Slutsatsen kan därför dras om att rörlig bild ökar förtroendet för en specifik produkt vid e-handel. / The purpose of the study is to research how moving images can increase the confidence for the customer in a specific product in e-commerce. Furthermore, the study aimed to see if moving images could increase the number of people wanting to shop online. The reason behind the study is to see how customers who are interested in buying clothes respond to moving images. The chosen method for the study was to observe seven women participating in a usability test to envision purchasing a chosen product on two separate websites. Following the usability test, each woman was interviewed with ten open questions.The results of the study showed that the majority of the respondents preferred to shop on awebsite that used moving images to present a product, as it presented the product in a morerealistic image. Because the respondents could not see the dress in reality, a catwalk video was the most effective way to present the dress to the customer. The catwalk video thus increased the confidence of the customer in the product, in which subsequently lead to an increased number of consumers wanting to purchase the product. The moving images served as a substitute for the physical contact the consumer would otherwise have with the product in reality. It is therefore appropriate to conclude that moving images can increase the confidence in a customer for a certain product in e-commerce.

Die Arbeit untersucht die Gestaltung von Trauer in den zwischen 1945 und etwa 1960 veröffentlichten Gedichten von Günter Eich, Marie Luise Kaschnitz und Nelly Sachs. Dazu wird ein differenziertes, systematisch erarbeitetes Analyseinstrumentarium vorgestellt und angewandt, das den vielfältigen Möglichkeiten der Emotionsgestaltung in lyrischen Texten Rechnung trägt. Das methodische Vorgehen der Untersuchung ist insofern exemplarisch, als es hier zwar auf die Analyse von Trauerdarstellungen beschränkt wird, sich aber prinzipiell auch für die Untersuchung der literarischen Gestaltung anderer Emotionen anbietet. Gleichzeitig verspricht die eingehende Perspektive auf das Werk einzelner Autoren die Identifizierung auch solcher Mittel der Emotionsgestaltung, die eine weniger differenzierte, in die Breite gehende Analyse nicht hinreichend erfassen kann. Die Texte von Eich, Kaschnitz und Sachs werden zunächst in Einzelkapiteln detailliert untersucht. Den bereits bestehenden Forschungsarbeiten wird damit eine differenzierte und umfassende emotionsbezogene Perspektive auf formale und inhaltliche Aspekte des jeweiligen Werkes hinzugefügt. Am Schluss wird der Blick auf die deutsche Nachkriegslyrik insgesamt gerichtet und danach gefragt, inwiefern aus der Untersuchung des lyrischen Werkes der drei hier untersuchten Dichter weiterreichende allgemeine Einsichten im Hinblick auf die Gestaltung von Trauer in der deutschsprachigen Nachkriegslyrik gewonnen werden können.