This study has a multicultural and intercultural orientation. The aim of the study is to investigate the thoughts and experiences of newly arrived Afghan pupils in encountering history and cultural heritage in Sweden. The study is therefore based on a student ́s perspective. Interviews used as a method that are of a qualitative nature. It is a type of group interview, called focus interviews. The method allows the participants ́ collective and shared thoughts, feelings and experiences to be expressed. The material of the essay consists of recorded interviews with two student groups, primary school students and high school students. The theoretical concepts that used are historical consciousness, use of history and historical culture. The result shows that it is not easy for youths to live according to the norms and values of the new society. Learning about the country ́s history and culture becomes possible by knowing the language. In the light of their experiences from their homeland they appreciate diversity and freedom of religion. For these young people history is an important and exciting subject, but it becomes more interesting if it is about their original country and history. During the study it became obvious that the pupils belong to the folk group of hazara. The older generation had a crucial role in their historical culture to tell their children about a unique history: discrimination, persecution and genocide of hazara people. The collective story is reinforced and communicated through the new generation. The history of the genocide that exists in the world of youths is very significant for the hazara people ́s identity and community. / Den föreliggande undersökningen har en mångkulturell och interkulturell inriktning. Syftet med studien är att undersöka nyanlända afghanska elevers tankar och upplevelser i mötet med historia och kulturarv i Sverige. Som metod används intervju som är av kvalitativ karaktär. Den typ av intervju som används kallas för fokusgruppsintervju. Metoden låter deltagarnas kollektiva och gemensamma tankar, känslor och erfarenheter att komma till uttryck. Uppsatsens material utgörs av inspelade intervjuer med två elevgrupper, grundskoleelever respektive gymnasieelever. Studiens teoretiska begrepp är Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur. Av resultatet framgår det att det inte är lätt för ungdomarna att leva enligt det nya samhällets normer och värderingar. Att lära sig om landets historia och kultur blir möjligt genom att behärska språket. Mot bakgrunden av sina erfarenheter från hemlandet uppskattar de mångfalden och religionsfriheten. För ungdomarna är historia ett viktigt och spännande ämne men det blir mer intressant om det handlar om deras ursprungliga land och historia. Under undersökningen blev det tydligt att eleverna tillhör folkgruppen hazara. Den äldre generationen hade en avgörande roll i sin historiekultur att berätta för sina barn om en unik historia: diskriminering, förföljelse och folkmord mot hazarer. Den kollektiva berättelsen förstärks och förmedlas genom den nya generationen. Historien om folkmordet som existerar i ungdomarnas värld har stor relevans för hazarabefolkningens identitet och gemenskap.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar i skolan för elever med särskild begåvning och andraspråk utifrån några lärares uppfattningar och erfarenheter. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med två lärare i svenska som andraspråk och tre specialpedagoger. Båda grupperna hade lång erfarenhet av andraspråkselever. Studien visade att synsättet att ”smarta” elever klarade sig på egen hand levde kvar i svensk skola. Elever som ansågs att ha hög och särskild begåvning lämnades ofta till självstudier utanför det sociala samspelet i klassrummet. Elever med svenska som andraspråk och speciellt elever utan god skolbakgrund missgynnades i hög grad av det arbetssättet. Andraspråkselever riskerade att bli felbedömda samt under- och överdiagnostiserade på grund av svårigheter med bedömning när elevens svenska hade brister. Studien synliggjorde följande framgångsfaktorer för att öka medvetenheten om andraspråkselever med särskild begåvning: tydligare process för identifiering av begåvning exempelvis med hjälp av kartläggningar i litteracitet och numeracitet; olika typer av bedömning och dynamisk bedömning; samarbete med studiehandledare och modersmålslärare; mer kunskap om särskild begåvning och om andraspråksinlärning; samarbete med och vägledning från elevhälsan; mer flexibilitet inom organisationen samt öppna diskussioner om vad som gynnar den specifika eleven bäst. Utan de åtgärderna riskerade elever med särskild begåvning och andraspråk att förbli ”vår mest dolda behovsgrupp”. / The purpose of the present study was to contribute with knowledge about the school conditions for gifted pupils with Swedish as a second language based on some teachers’ perceptions and experiences. Five semi-structured interviews were conducted with two teachers of Swedish as a second language and three special education teachers. Both groups had long experience of teaching second language pupils. The study showed that the tradition that smart students were supposed to manage on their own still existed in the Swedish school. Pupils, who were considered to have higher intellectual abilities, were often left on their own for self-studies, outside the social interaction in the classroom. Swedish learners, especially those without good school background, were greatly disadvantaged by this working method. Besides, Swedish learners risked being incorrectly assessed as well as misdiagnosed because of the assessment difficulties when their second language was under development. The results showed the following success factors for gifted second language pupils: clearer process for identifying giftedness, for example, using tests in literacy and numeracy; different types of assessment and dynamic assessment; more cooperation with native language; more knowledge about giftedness and about second language acquisition among the school staff; cooperation with and guidance from the student health service; more flexible organisation structure; open discussions about what would benefit the specific student in the best way. Without these measures, gifted students with Swedish as a second language risk remaining “our most hidden pupil category”.

A number of studies have found that pupils, both newly arrived and other pupils who speak Swedish as a second language, have difficulties with mathematical tasks that consist of a few or more lines of text. It often seems to be a matter of mainly linguistic problems that are related to word and reading comprehension, that is, understanding and interpretation of formal concepts and words in the second language. Multilingual pupils who have recently migrated to Sweden from their home countries, but also pupils with foreign backgrounds who have lived in Sweden for several years - or in some cases, their entire lives - show lack of recognition in terms of cultural and traditional contexts. This study examines the difficulties and possibilities that were created when eight different multilingual pupils were being presented with text-rich mathematical tasks (word problems), but also focuses on examining the resources used during said process where the pupils read, interpreted and tried to solve given tasks. As the study is based on qualitative research, semi-structured interviews were conducted. The basis of the interviews consists of six word problems with related questions where the students had to think, reason and reflect upon the language being used in the tasks as well as the content, context and mathematical problems presented. The study has a theoretical approach based in both the social semiotics and the Language as Resource-model, of which both have been used to analyze the empirical material obtained from the interviews. In social semiotics, meaning-making is explained as a social practice that is created through interaction with the surrounding social and cultural contexts. While gathering and analyzing material, the so called “semiotic resources” were thus being observed, that is, the resources being used to communicate, interpret and create meaning of, for example, in this case, mathematical word problems. The results indicate that multilingual pupils use a variety of resources such as code-switching, translanguaging, drawing pictures, marking numbers and more while working with word problems. In addition to this, they also utilize the interviewer/teacher as a resource to, for example, read out information to them, explain concepts and words they do not understand et cetera. Multilingual pupils thus create bridges in several dynamic ways to overcome their difficulties and rather turn them into possibilities.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

Preschool is seen as an important integration arena for newly arrived families with young children. The reception of newly arrived families has for a long time been unevenly distributed in the country with a strong concentration on metropolitan areas and larger cities. Consequently, previous research on integration of newly arrived families in Swedish preschools has been conducted in multicultural urban areas. However, since 2015, the number of newly arrived children in rural municipalities has increased. For that reason, it is relevant to also pay attention to how integration is achieved (or challenged) in a rural context. In this study, I examine how preschool practitioners at three rural preschools experienced receiving newly arrived families in 2015/2016. For many of these practitioners, working with linguistic and cultural diversity was at the time a new experience. Therefore, I have been able to study practitioners' narratives about the first steps towards integration and inclusion. Data was generated through focus-group interviews. With integration (Penninx 2019) and inclusion (Petriwskyj 2014) as theoretical starting points, the narratives were analyzed through Bakhtin's theory of dialogism. The findings are presented in two research papers: one that explores integration processes in relation to the migrant parents, and one that focus on the children's inclusion in preschool. The results show that the practitioners describe a change in terms of moving from a monologic to a dialogic stance in relation to the parents and the children. As regards the parents, the dialogic stance meant that the practitioners acknowledged the importance of meeting and discussing differences in experiences and perspectives with the parents. The dialogic encounters, in turn, led to enhanced confidence among the practitioners in facing "otherness", at the same time as they resulted in cultural reflexivity regarding the practitioner’s own practices and values. As regards the children, the dialogic stance resulted in a critical examination of existing practices, and led the practitioners to reformulate their sense of preschool "normality". This, in turn, enhanced their flexibility in adjusting preschool’s daily routines and practices in accordance with the needs of the children. In sum, the study demonstrates that a dialogical approach is a prerequisite for integration. / Förskolan ses som en viktig integrationsarena för nyanlända familjer med små barn. Mottagandet av nyanlända familjer har under lång tid varit ojämnt fördelat i landet med en starkt koncentration till storstadsområden och större städer. Följaktligen har tidigare forskning om integration av nyanlända familjer i den svenska förskolan genomförts i urbana områden som präglats av språklig och kulturell mångfald sedan länge. Sedan 2015 har dock antalet nyanlända barn i landsbygdskommuner ökat. Därför är det relevant att även uppmärksamma hur integration åstadkoms (eller utmanas) i en landsbygdskontext. Det gör jag i denna studie genom att undersöka hur pedagoger på tre landsbygdsförskolor har erfarit att ta emot nyanlända familjer under 2015/2016 och därefter. För många av pedagogerna var det en ny erfarenhet att under denna period ta emot och arbeta med barn och föräldrar som migrerat till Sverige. Jag har därför kunnat studera pedagogernas berättelser över de första stegen mot integration och inkludering. Berättelserna samlades in genom fokusgruppsintervjuer. I studien kombineras olika teoretiska ingångar. Studien utgår från Penninx (2019) teori om integration men knyts även till teorier om inkludering i utbildningssammanhang (Petriwskyj 2014). Därutöver används Bakhtins (1981) dialogism-teori för att synliggöra integrations- och inkluderingsprocesser som kommer till uttryck i pedagogernas berättelser. Resultaten presenteras i två forskningsartiklar: en som utforskar integrationsprocesser i relation till de nyanlända föräldrarna och en som fokuserar på barnens inkludering i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna beskriver en process som kan tolkas som en rörelse från ett monologiskt till ett dialogiskt förhållningssätt i relation till föräldrarna och barnen. När det gäller föräldrarna, innebar det dialogiska förhållningssättet att pedagogerna insåg vikten av att mötas och diskutera skillnader i erfarenheter och perspektiv med föräldrarna. De dialogiska möten som utvecklades ledde i sin tur till en ökad säkerhet hos pedagogerna att möta det "okända" som föräldrarna representerade, samtidigt som det resulterade i ökad kulturell reflexivitet avseende pedagogernas egna praktiker och värderingar. När det gäller barnen, resulterade det dialogiska förhållningssättet i att pedagogerna började kritiskt granska befintliga praktiker och omformulera sin känsla för förskolans "normalitet", vilket i sin tur ökade deras flexibilitet att anpassa förskolans rutiner och praktik i enlighet med barnens behov. Sammanfattningsvis visar resultatet att ett dialogiskt förhållningssätt är en förutsättning för integration.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om bosättningslagens möjligheter och brister, detta genom att undersöka hur yrkesverksamma under lagen upplever sitt arbete. Vi har i studien utgått ifrån ett kommunalt perspektiv i form av en fallstudie där vi studerade en kommun på djupet. Propositionen för bosättningslagen tillkom mitt i flyktingkrisen i slutet av år 2015, detta då regeringen menade att många kommunala verksamheter, exempelvis socialtjänsten, var hårt ansträngda eller stod inför stora prövningar. Propositionen lagstiftades hastigt och många kommuner runt om i landet menade på att det fanns brister och otydligheter gällande lagens riktlinjer. Vi genomförde studien med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med anställda inom kommunens sektion som arbetar under lagen. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie har varit en kombination av två teorier, Lundquists implementeringsteori gällande begreppen: förstå, kan och vill, som fungerar som en generell teori. Samt Qvists forskning gällande samverkan inom integration. Qvists forskning fungerar som en operativ teori om hur det fungerar i praktiken, och har hjälpt oss se implementeringsteorin kring bosättningslagen ur ett samverkansperspektiv. Vårt empiriska material visade att individerna vi intervjuade menade på att det fanns ett stort tomrum i bosättningslagen i form av riktlinjer av mottaget och introduktionsstödet för en av målgrupperna, ett bristande barnperspektiv, brist på resurser, en bristande samverkan mellan kommun och statlig myndighet, samt att lagen hade ett för stort tolkningsutrymme. Vilket de menade lämnade tolkningen av lagen till kommunerna. Det framkom även att kommunen i studien inte visste vad de ska göra år 2020 då deras första anvisade nyanlända familjer som bosattes år 2016 i kommunen, kommer ha nått max antal år av bosättning enligt lagens bestämmelser. Intervjupersonernas berättelser visade på en vilja inom kommunen då de berättade om vilka möjligheter det fanns i deras arbete, de har inom kommunen själva startat projekt med frivilligorganisationer, för att sammanknyta människor och arbeta utifrån barnets bästa utifrån deras resurser. / The Purpose of our study is to investigate the possibilities and deficits of the law (2016:38) of settlements, this by examining how professionals under the law experience their work. We based the study out of a municipal perspective in the form of a case study where we have studied a municipality in depth. The bill for the law of settlement came into act in the middle of the refugee crisis at the end of 2015, when the government believed that many municipal activities such as the social services, were severely strained or were facing major trials. The bill was swiftly legislated and many municipalities around the country believed that there were deficits and ambiguities regarding the law´s guidelines. In the study, we implemented a qualitative method in the form of semi- structured interviews with employees in the municipal section working under the law. The theoretical starting point in our study has been a combination of two theories, Lundquist´s implementation theory concerning the concepts: understanding, can and will, which functions as a general theory. As well as Qvist´s research on the importance of collaboration between different parts of the government for a more effective integration- process. Qvist´s research serves as an operational theory of how it works in practice and has helped us see the implementation theory around the law of settlement from a collaborative perspective. Our empirical material showed that the individuals we interviewed, meant that there was a large void in the law of settlement in the form of guidelines for the reception and introduction support for one of the two target groups. A lack of children´s perspective, a lack of resources, a lack of cooperation between the municipality and the state authority, and the law had an excessive scope of interpretation, which they believed left the interpretation of the law to the municipality itself. It also emerged that the municipality in the study, did not know what to do in 2020 when their first assigned newly arrived families who settled in the municipality in 2016, will have reached the maximum number of years of residence in accordance with the law´s directions. The interviewees told stories of a desire within the municipality when they talked about the opportunities that existed in their work, within the municipality they have started projects with voluntary organizations to connect people and work based on the best interests of the child according to their resources they have at their disposal.

Objet de forts débats, la scolarisation des enfants immigrés en Europe est un défi pour tous les acteurs impliqués. L’objectif de cette thèse est de comparer, d’une part, les attitudes des enfants immigrés et, d’autre part, l’implémentation des systèmes éducatifs à Paris et à Bruxelles (Communauté francophone). La méthodologie s’appuie sur une enquête de terrain dans une perspective ethnographique avec des observations participantes et des entretiens dans quatre écoles élémentaires de chaque ville.Deux hypothèses sont formulées. La première suppose que ces enfants sont des acteurs sociaux actifs dans la gestion de situations de conflits et dans leur processus de socialisation en général. La seconde suggère que leurs expériences en tant qu’enfants immigrés mettent en cause le statu quo scolaire car elles dévoilent les contradictions des systèmes éducatifs par rapport à leurs principes de base. Le résultat le plus important est qu’il n’y a pas de différences significatives entre les écoles parisiennes et bruxelloises. La présence d’enfants immigrés exige de nouvelles réponses de la part des acteurs impliqués. L’École souffre ainsi d’une remise en cause de ses principes de base de normalisation et de discipline. Les difficultés à prendre en compte les immigrés et travailler avec eux, le décalage entre les cultures scolaire et non scolaire, les efforts vains pour soutenir la fiction de l’égalité, le manque de professionnalisation du personnel, génèrent des symptômes d’évitement, d’ennui collectif et individuel, et parfois même la peur chez certains adultes vis-à-vis des élèves immigrés – autant de symptômes qui contribuent à renforcer les phénomènes de ségrégation scolaire. / Object of strong debates, migrant children’s schooling is a challenge for all social actors involved.The objective of this thesis is to compare, on the one hand, migrant children’s attitudes, and, on the other hand, the implementation of programmes within primary school educational systems in Paris and Brussels (French community). Methodology includes fieldwork with an ethnographical perspective involving participant observations and interviews in four primary schools in each city.I make two hypotheses. First, migrant children are active social actors embedded in conflictual situations and in their socialisation process in general. Second, their experiences as migrant children challenge the status quo of the existing school system because they reveal the contradictions of educational systems in relation to their basic principles. The main result is that there are not many differences between primary schools in Paris and Brussels. The presence of migrant children shows that School which is sees its core principles of normalisation, discipline and formation challenged. Their presence requires new answers from all adults involved. Difficulties to acknowledge migrants and to work with them, gaps between schooling and extra-schooling culture, efforts to maintain the fiction of equality (égalité), the lack of professionalization of staff; all generate symptoms such as avoidance, collective and individual boredom, and even fear amongst some adults towards their migrant pupils. In turn, these symptoms tend to further increase the phenomenon of segregation in schooling.

Det här är en kvalitativ studie som riktar in sig på rektorers uppfattning av sin roll i skolansarbete i samband med inkludering av nyanlända elever. Studien har en kvalitativ ansats ochhar en grundad teori som metod och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer.Studiens tidigare forskning lyfter fram både nationella och internationellainkluderingsmodeller. Varje inkluderingsmodell har sina för- och nackdelar när det gäller hurnyanlända elever inkluderas på skolan. Idag finns två inkluderingsmodeller som är vanligast iSverige, antingen att nyanlända elever placeras direkt i en skolklass eller i enförberedelseklass. När det gäller skolans arbete i samband med inkludering av nyanländaelever har rektorn en central roll. Rektorns roll är komplex vilket visar sig i studiens resultat,framför allt i arbetet med att ge nyanlända elever rätt stöd. En slutsats som dras i den härstudien är att skolor kanske i större utsträckning borde använda sig av inkluderingsmodellenförberedelseklass för att kunna ge nyanlända elever rätt stöd. / This is a qualitative study that focuses on principals' perception of their role in the school'swork in the inclusion of newly arrived students. The study has a qualitative approach and hasa grounded theory that method and empirical have been collected with semi-structuredinterviews. The study's previous research highlights both national and international inclusionmodels. Each inclusion model has its pros and cons when it comes to how newly arrivedstudents are included at the school. Today, there are two inclusion models that are mostcommon in Sweden, either that newly arrived students are placed directly in a school class orin a preparation class. When it comes to the school's work in the inclusion of newly arrivedstudents, the principal has a central role. The principal's role is complex, as shown in thestudy's results, especially in the work to provide new arrivals with the right support. Oneconclusion drawn in this study is that schools should perhaps make greater use of theinclusion model preparation class in order to provide new arrivals with the right support.

No description available.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.