Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.

The present study deals with newly arrived young people’s perceptions of Physical Education and Health (PEH). Many in this group are not familiar with the culturally specific elements of Swedish PEH. The study highlights the meanings they attach to participation in PEH and the consequences on their participation in PEH. The study is based on qualitative interviews with six young immigrants in a medium sized city in Sweden. They have come from different countries, have different religions and are of different genders. The results have been interpreted using Dewey’s pragmatic transactional approach. Some results from the study are that school PEH is an important activity for the interviewees offering opportunities, new contacts, improvement of language and other skills. Their narratives indicate that their physical health does not constitute a limitation but rather an opportunity to participate in PEH. On the other hand, certain aspects of their psychological and social health may sometimes constitute limitations to their participation in PEH. The girls are affected both by the market forces norm that tells that they should be nice and sweet and of their own cultural norm that tells that they should not be too physically active. It is easier for the boys than the girls in the study to participate in sports both in school and during leisure time. On the basis of the results of the study and of previous research, the discussion suggests ways of facilitating this group’s participation in PEH, the important point being that they should be treated as individuals. / Andelen nyanlända ungdomar i Sverige ökar och prognoser visar att andelen kommer att öka framgent. Skolan är en viktig plats för dessa ungdomar och av betydelse för dem att inkluderas i det svenska samhället. Ungdomarnas inkludering i samhället är viktig att förhålla sig till där undervisningen är en viktig del. Undervisningen i Idrott och Hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att välkomna denna grupp. Fysisk aktivitet i olika former har en stor möjlighet att göra det på ett positivt sätt då rörelse och idrott är en global företeelse där språket är av mindre betydelse. Fysisk aktivitet är ett globalt språk som om det presenteras på ett tillgängligt sätt kan vara en brygga för denna grupp att inkluderas i samhället. När jag inom ramen för Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik fick chansen att skriva en licentiatuppsats blev valet naturligt. Jag har arbetat 40 år som idrottslärare och har under de senaste åren undervisat nyanlända ungdomar i åldern 16-20 år. Jag har under den tid jag undervisat gruppen funderat över hur jag ska planera och genomföra undervisningen för att underlätta gruppens möte med ämnet. Därför kändes det relevant att göra en praktiknära studie som belyser nyanländas möte med idrottsundervisningen. Jag har intervjuat sex stycken nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år gamla som har skilda uppväxtförhållanden. Deras berättelser tar upp tiden i hemlandet, deras flykt och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen. Jag har analyserat och tolkat deras berättelser som har fokus på deras tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet och undersöker på det sättet deras möte med idrottsundervisningen här i Sverige som är studiens huvudsyfte. Då det är ofrånkomligt att ungdomarna även berättar generellt hur det är att komma som nyanländ, redovisas även det i studien. Resultatet från studien visar att det finns några aktiviteter i ämnet som ungdomarna har svårare att förhålla sig till.  Det är framförallt friluftsaktiviteter, vinteraktiviteter, simning dans samt att förstå begreppet hälsa. Bollspel, lekar och styrketräning innebär sällan några begränsningar vad gäller deras deltagande. Flickorna ser en begränsning i att delta tillsammans med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå idrotta tillsammans med dem. Men med förbehållet att pojkarna ska viss större förståelse och att aktiviteterna ska organiseras så att alla känner sig trygga. Ungdomarna har inga fysiska begränsningar att delta men det finns psykiska och sociala faktorer som gör att det ibland kan vara svårt för dem att delta. Samtidigt ser ungdomarna en mängd möjligheter i sitt deltagande. En möjlighet till sociala kontakter, träna sitt språk, lära sig nya kroppsliga färdigheter, att sköta sin hälsa att få leva för ”stunden” och att få ett betyg som tillsammans med andra betyg kan rendera till möjligheter för vidare studier.    Praktiska konsekvenser av slutsatser. Utifrån slutsatserna kopplat till rådande kursplaner ger jag exempel på hur idrottsundervisningen för denna grupp kan organiseras och planeras för att om möjligt inkludera denna grupp av elever på ett ”välkomnande” sätt. Detta för att inte bara hantera begränsningarna utan också stärka möjligheterna. Konsekvenser i ett större perspektiv. Det finns olikhetar att ta hänsyn till men också likheter oavsett uppväxtmiljö som är väl värda att lyfta vid möten. Det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras ”röster”.

Introduction: Study supervision in the mother tongue aims to support newly arrived and multilingual students in primary and secondary school, where study supervisors and teachers work together for the learning and development of newly arrived and multilingual students. Despite the importance of study supervision, collaboration between study supervisors and teachers was described as not functioning in several researches. That study focuses on investigating which basic mechanisms explain the collaboration between study supervisors and teachers. Purpose: The purpose of the study is, by using critical realism as an approach, to explain the collaboration between study supervisors and teachers in the teaching of multilingual Arabic-speaking students in 5 municipalities from the perspective of study supervisors, to explain which mechanisms make the cooperation possible. Method: The study used a qualitative method based on qualitative interviews. The analysis used qualitative content analysis with critical realism as an approach. Results: The results of the study constitute the following mechanisms for cooperation between study supervisors and teachers, structuring and organization of study supervision, 1)- The study supervisor's experience with teachers' planning, 2)- Experience and knowledge of study supervision, and 3)- Time and place. These results can be helpful in practice to improve cooperation between study supervisors and teachers, by structuring and organizing study supervision via school, study supervisors and teachers get better conditions in cooperation around multilingual students, and provide the opportunity to improve communication between study supervisors and teachers where both work in the same place, as well as making time for continuous collaboration. / Inledning: Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet, där samverkar studiehandledare och lärare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och utveckling. Trots vikten av studiehandledning beskrevs samverkan mellan studiehandledare och lärare icke fungerande i flera forskningar. Den studien har fokus att undersöka vilka grundläggande mekanismer som karaktäriserar samverkan mellan studiehandledare och lärare. Syfte: Studiens syfte är genom att använda kritisk realism som ansats förklarar samverkan mellan studiehandledare och lärare i undervisningen för flerspråkiga arabisktalande elever i fem kommuner utifrån studiehandledares perspektiv, för att förklara vilka mekanismer som gör samverkan möjlig. Metod: I studien användes kvalitativ metod som baserade på kvalitativa intervjuer. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med kritiska realism som ansats. Resultat: I studiens resultat konstituerar följande tre mekanismer samverkan mellan studiehandledare och lärare 1) Strukturering och organisering av studiehandledning, 2) Studiehandledarens uppfattning om lärares planering, erfarenhet och kunskap kring studiehandledning, 3) Studiehandledarens kännedom om eleverna, tid och plats. Dessa resultat kan vara till hjälp i praktiken för att förbättra samverkan mellan studiehandledare och lärare, genom att strukturera och organisera studiehandledning via skola får studiehandledare och lärare bättre förutsättning i samverkan kring flerspråkiga elever, och ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan studiehandledare och lärare där arbetar båda på samma plats, samt att lägga tid för kontinuerlig samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-08-29</p>

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.

Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete. / Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work.

The purpose of this study is to examine the challenges and support for newly graduated social workers during their first two years of professional practice and how this relates to work introduction and professional organization. Previous research indicates that the transition from social work education to becoming a social worker within social services is challenging. Newly graduated social workers require careful introduction and support from experienced colleagues to feel confident in their role. Improved introduction and more tailored support can facilitate the transition to the work. This study focuses on the experiences of newly graduated social workers during the initial professional period. In this study, the theories of symbolic interactionism "I" and "Me", dynamic development process, and reflective practice are used to understand the interaction and socialization within the professional role as social worker. The method used in this study is a qualitative approach to understand the experiences of newly graduated social workers in their professional life. The results of this study indicate a significant change and an overwhelming sense of responsibility compared to the time spent in education. Furthermore, shortcomings in educational preparation for practical work, especially in authority exercises, are highlighted. Practical experience, including internships within social services, facilitates the transition and boosts the confidence of newly graduated social workers. Challenges identified in this study include high workload, uncertainty in client work, and managing prejudices and expectations from clients. The results also show that support from colleagues, supervisors, and training is crucial for professional development. Requests for longer, more structured introductions and reduced workload are emphasized to improve the transition to professional life and promote well-being.

The transition from studies to professional work is a critical period for newly graduated social workers. The development of new public management collides with the moral desire to do good for the clients. The following study is based on eight qualitative interviews with social workers who graduated between the years 2019-2024 and who left their employment in social services. The results show that high expectations of oneself and insufficient support constitute a vulnerability to burnout and/or sickness absence. The results also indicate, according to Hochschild's theory, that social services have many and complex feeling rules to manage, while feelings of shame and pride have been shown to play a significant role in relation to these feeling rules. The study's conclusion indicates that there is an unattainable image of how social workers in the establishment phase should handle the emotional work that the professional role requires. Reduced engagement has been found necessary to succeed in distancing oneself from work and reducing the risk of burnout, but the role of a social worker also entails high expectations of demonstrated engagement in social work to fulfill a good social work. Based on the study’s results, we also advocate that a more comprehensive study on the emotional work of social workers in the establishment phase be conducted, as it could contribute to preventing burnout in the form of intervention strategies within the professional field.

Dans plusieurs milieux on s’attend à ce que les infirmières récemment diplômées fassent du préceptorat (Cubit et Ryan, 2011). Ainsi, les infirmières sont fréquemment affectées à ce rôle tôt après leur intégration sur le marché du travail et souvent sans préparation adéquate (Debra, 2014; Elmers, 2010). Le but de la présente étude était d’explorer l’expérience de devenir infirmières préceptrices auprès de Candidates à l’exercice de la profession infirmière [CEPI], dans un délai de 0 à 3 ans après avoir elles-mêmes été CEPI. La théorie de la transition d’Afaf Ibrahim Meleis (2010) a servi de cadre de référence en guidant la formulation du but de cette étude qualitative interprétative. La théorie de Meleis (2010) a également accompagné la discussion des résultats de notre recherche. Cinq infirmières nouvellement préceptrices âgées de 24 à 27 ans ont participé à des entretiens semi-structurés. L’analyse des données a été conduite selon les étapes d’analyse thématique proposée par Benner (1994) et Paillé et Muchielli (2006). D’abord, il résulte de notre étude que l’expérience de devenir préceptrice suscite chez les jeunes infirmières l’occasion d’un engagement réflexif sur leur propre expérience d’infirmière et de préceptrice. Puis, elles font l’expérience du sens des responsabilités pour «façonner» la CEPI. Finalement, une proximité avec l’expérience de la CEPI influence l’expérience de devenir préceptrice. Devenir préceptrice tôt dans la carrière d’infirmière semble être le moment opportun. Toutefois, il importe d’essayer d’uniformiser et de standardiser la préparation de l’infirmière soignante à devenir préceptrice. Également, jumeler une infirmière préceptrice plus aînée pour guider la nouvelle préceptrice dans cette expérience serait un atout. Finalement, l’approfondissement du besoin de soutien dans l’accompagnement de l’infirmière dans son expérience de devenir préceptrices est une des pistes pour la future recherche. / In today’s reality, nurses start to precept soon in their career (Cubit and Ryan, 2011), and often without any prior notice or preparation (Debra, 2014; Elmers, 2010). The purpose of the present study is to explore the experience of nurses becoming a preceptor for a Candidate to the Profession of Nursing Practice [CPNP], within 0 to 3 years of being CPNP themselves. Five young nurses who were newly preceptors participated in semi-structured interviews. Participants were between 24 et 27 years of age. Data was analysed using Benner`s (1994) and Paillé et Muchielli’s (2006) thematic analysis. The theoretical framework of Transition theory by Afaf Ibrahim Meleis (2010) directed the formulation of the purpose of this qualitative interpretive study. Meleis’s theory also accompanied the discussion of the results of the present study. The results of the present study suggest that the young nurses who are newly preceptors are living through the sense of responsibility of shaping the CPNP, they find themselves situated close to the CPNP experience and their experience of becoming a preceptor leads them to reflect on their personal experience as a nurse and a preceptor. Becoming a nurse preceptor early in their career seems to be an opportune moment. However, it would be recommended to standardise the preparation of the nurses for this new responsibility which could ease their experience of becoming a preceptor. Also pairing a more experienced nurse preceptor to guide the new nurse in the process of acquiring the new role of a preceptor would be an asset. Finally a further research could explore the need for support during the experience of becoming a preceptor.

The body of literature clearly articulates the unique needs of newly qualified teachers and the challenges they experience during their early career years. In addition, literature advocates for implementation of induction programmes to enable a smooth transition of the beginners into the profession. This empirical phenomenological study explored the induction experiences of newly qualified primary school teachers in Zimbabwe in an attempt to gain insights into the everyday issues they contend with. Purposive sampling was employed to select twenty participants who comprised of ten newly qualified teachers, five beginners whose experience in the field ranged from one to three years and five mentors. Data were collected mainly through three semi-structured interviews with newly qualified teachers and mentors, reflective essays written by beginners who were not so new in the profession and a focus group discussion with selected beginners. The protocol used for data explication was a simplified version of Hycner’s (1985) framework for phenomenological analysis suggested by Groenewald (2004). The findings yielded six themes and revealed that: new teachers experienced adaptation challenges relating to forging of new relationships, location of schools and nature of host communities; induction was largely informal and incidental, and the induction supports experienced by the new teachers were limited; the beginners had various teaching and social concerns that needed to be addressed; and, while the new teachers had derived some lessons from their first year of teaching, these were outweighed by their concerns and might not have made a significant impact on their classroom practices. The data also revealed that the partnership between teacher education institutions and schools in providing for teacher professional development was weak. The study concluded that the absence of a policy on induction in the country has resulted in lack of appreciation of the centrality of induction on the teacher development continuum and the haphazard manner in which issues of induction are being handled. The main recommendations from the study were that a policy on induction should be put in place, that schools are empowered to provide induction and induction supports that are amenable to the country’s context be fully exploited. / Curriculum and Instructional Studies / D. Ed. (Didactics)

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.