The final thesis is focused on a newly-built hotel with wellness in Luhačovice. Luhačovice is a spa town in the region of Zlín. The plot is situated on the outskirts of the town in a mildly built-up area. The terrain is sloping with a view of the town. The building is divided into three operating parts – wellness, restaurant with café and premises for temporary accomodation.The structure is a four-story building with a cellar. The building foundations are based on the reinforced concrete foundation slab. The load-bearing structures of the basement and the ground floor are formed by reinforced concrete walls complemented by reinforced concrete columns. Upper storeys are designed in the system of Porotherm. The floor structure is cast-in-place reinforced concrete. The building is roofed with green roof.

Background Acculturation has effects on mental health outcomes among young newly arrived migrants and refugees. Innovative methods, such as the Time Travel Method, can help understand cultural heritage, contribute to improved acculturation and subsequently lead to positive individual as well as societal outcomes.    Aim The aim was to explore the experiences, acceptability and use of the Time Travel Method, an educational method using applied cultural heritage education, among Finnish students and young migrants and refugees introduced to the method.  Methods Data was collected during 7 weeks of internship at the Ostrobothnian Children’s Cultural Network in Finland. Participant observations and letters written by participants during Time Travel events were coded and analysed using observational method and secondary analysis of qualitative data. Result The Time Travel Method was found to be appreciated by the participants by creating a safe space which allowed for cultural expressions, learning and social cohesion. A variance in narrative and perspective between Finnish and newly arrived students was observed. The Time Travel Method allowed for improved communication, reflection and expressions of feelings. The recognition of similarities between cultures was valuable to the participants. Conclusion The Time Travel Method functions as a bridge between cultures allowing for successful acculturation. Interprofessional joint actions on all societal levels are required. Further development and initiatives focusing on culture may increase awareness of the impact of cultural heritage.

Alla kommuner och städer i Sverige måste börja arbeta mot en hållbar stadsutveckling för att bland annat lösa problemen med den bostadsbrist som råder men också för att skapa platser för befolkningen att trivas i. Regeringens ambition om den hållbara stadsutvecklingen är att Sveriges kommuner och städer ska bli mer gröna, hälsosamma, inkluderande och klimatsmarta. Kommunerna har planmonopol som styr den fysiska planeringen och därigenom styr även hur bostadsbyggandet ska gå till, till exempel genom kommunala markanvisningar där kommunen ställer krav på hur byggnationen av en markbit får gå till. Kraven omfattar hållbarhetens tre dimensioner där fokus tenderar till att ligga mer på den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Dock börjar allt fler kommuner ställa mer krav på sociala åtagande vid kommunala markanvisningar och vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Den här studien är i samarbete med Derome och utgår därmed utifrån Derome som exploatör vid kommunala markanvisningar. Studien ska svara mot den problematik som Derome upplever i deras arbete med sociala åtagande vid bland annat kommunala markanvisningar. Studien utgår därmed från markanvisningsprocessen där Derome är exploatör. Studien ska ge en ökad kunskap om vad social hållbarhet är och hur det kopplas samman med byggandet av ett nytt bostadsområde. Målet är att ta reda på hur Derome arbetar med sociala åtagande idag (2020), vad för krav som en kommun ställer på sociala åtagande och hur en arkitekt arbetar med socialt hållbara bostadsområden. Studien tar även upp hur samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut vid kommunala markanvisningar. Studien är inspirerat av en intressentdialog enligt GRI som har genomförts med Deromes interna respektive externa intressenter i form av intervjuer. Studien utgår även från hållbarhetsredovisningens sociala åtagande och ett företags samhällsansvar, CSR. Deromes problematik framgår tydligt i studien där Derome har behövt en plan och hjälp med att komma loss i deras arbete med sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Resultatet är svaret mot problematiken som tydliggörs i förslaget vilket kommer att kunna fungera som en vägledning i Deromes arbete framöver. Förslaget har bland annat tagit fram hur ett socialt hållbart bostadsområde definieras och det är genom: att möta livets olika faser, skapa en blandning, skapa trygga och säkra boendemiljöer, skapa attraktiva platser där människor möter varandra, skapa en tillgänglig och stark mobilitet, främja fysisk aktivitet, ta tillvara på kulturvärden och vara ett område där alla ha råd att bo i. Det framkommer även tydligt att Derome behöver skapa förutsättningar för social hållbarhet i sina bostadsområden redan tidigt i planeringsprocessen, innan och/ eller under detaljplaneringen. Det är dock viktigt att understryka vikten av att ett bostadsområde aldrigiiblir socialt hållbart om inte den sociala närvaron tas i beaktning i förvaltningen och under dess livslängd. / All municipalities and cities in Sweden must start working towards sustainable urban development in order to, among other things, come to terms with the housing shortage prevailing but also to create places for the population to thrive in. The government's ambition for sustainable urban development is that Sweden's municipalities and cities should become more greener, healthier, inclusive and climate smart. The municipality has a planning monopoly that controls the physical planning and thereby also controls how housing construction should go. Therefore, the municipality makes demands on how the construction of a piece of land may go. The requirements cover the three dimensions of sustainability where the focus tends to be more on ecological and economic sustainability. However, the municipality is beginning to make more and more demands on social commitments in the construction of newly produced residential areas. This study is in collaboration with Derome and is therefore based on Derome as an operator for municipal land directions. The study will answer the problems that Derome experiences in their work with social commitment at municipal land directions. The work is based on the land allocation process where Derome is an operator. The study will provide an increased knowledge of what social sustainability is and how it is linked to the construction of a new residential area. The goal is to find out how Derome works with social commitments today (2020), what requirements a municipality places on social commitments and how an architect works with socially sustainable housing areas. The study also addresses how the cooperation between the various actors looks at municipal land directions. The study is inspired by a GRI stakeholder dialogue conducted with Derome's internal and external stakeholders, respectively. The study also starts from the sustainability report's social commitment and a corporate social responsibility, CSR. Derome's problems are clear in the study where Derome has the need for a plan and help to get rid of their work with social commitment in the construction of newly produced residential areas. The result is the answer to the problem that is clarified in the proposal, which will serve as a guide in Derome's work going forward. The proposal has, among other things, developed how a socially sustainable housing area is defined and it is through: meeting life's different phases, mixing, security, meeting places, mobility, promoting physical activity, cultural values and that everyone should be able to afford to live in the area. It also emerges that Derome needs to create conditions for social sustainability in its residential areas early in the planning process, before and/ or during the detailed planning. However, it is important to emphasize the importance of a residential area never being socially sustainable unless the social presence is taken into account in the administration and during its life.

Spekulationsköp i nyproduktion av bostadsrätter förekommer i allt större utsträckning och antalet spekulationsköpare har ökat under senare år. Genom litteraturstudier samt intervjuer och enkäter med såväl byggherrar som spekulationsköpare och mäklare verksamma i nyproduktion har spekulationsmarknaden av nyproducerade bostadsrätter i Stockholms län utretts och kartlagts. Den generella spekulationsköparen är en man mellan 25-35 år med varierande kapitalstyrka som vill tjäna snabba pengar. Områden som är mest attraktiva för spekulationsköpare att investera i är centrala Stockholm och närförorter. Byggherrarna är samstämmiga i att spekulationsköp idag utgör ett problem främst med avseende på företagets affärsrisk. Mäklarna upplever inte spekulationsköp som ett problem. Både byggherrarna och mäklarna ser dock svårigheter i att förhindra spekulationsköp av nyproduktion eftersom det är svårt att identifiera vem som är spekulationsköpare. För att komma tillrätta med problematiken skulle samverkan mellan olika byggherrar och deras kundregister behöva komma till stånd, vilket strider mot befintlig lagstiftning. Efter granskning av köpprocessen i nyproduktion anser författarna att de mest riskfyllda spekulationsköparna kan förhindras genom att senarelägga upplåtelsen till tillträdet och då även låta köparen betala hela köpeskillingen som upplåtelseavgift. Idag betalas omkring 10 procent av den totala köpeskillingen som upplåtelseavgift upp till 6 månader innan tillträdet. Detta innebär att dagens köpare av nyproduktion inte behöver erlägga hela köpesumman förrän tillträde men kan ändå överlåta bostadsrätten till annan från upplåtelsen innan tillträde. Detta öppnar upp för handel med hög avkastning till låg insats. / Speculative buying of newly constructed condominiums has turned to be more common and the number of speculative buyers has increased in recent years. Through literature studies, surveys and interviews with developers as well as speculative buyers and real estate brokers within sales of new housing development, the speculation market of newly built condominiums in Stockholm have been investigated. In general, the most frequent speculation buyer is a man between 25-35 years with variable capital strength who want to make quick and easy money. Areas that are most attractive for speculative buyers to invest in are central Stockholm and the inner suburbs. The developers are unanimous in that speculative buying today is a problem mainly with respect to the company's business risk. The brokers do not experience speculative buying as a problem. Both developers and brokers see, however, difficulties in preventing speculative buying of new construction due to that it is difficult to identify who is a speculative buyer. To deal with the problem the developers would have to interact and share customer records, which is contrary to existing law. After examination of the buying process of new construction, the authors consider that the most risky speculative buyers can be prevented by delaying the concession and at that point also allow the buyer to pay the full purchase price fee. Today, buyers pay around 10 percent of the total purchase price as a concession fee up to 6 months before access. This means that today's buyers of new construction does not need to pay the entire purchase price until the access but can still sell the apartment to another person after the concession and before the access. This opens up for trade of high yield with a low effort.

Dans le système de santé québécois, il est attendu des infirmières qu’elles développent et démontrent un niveau élevé de leadership clinique infirmier [LCI] dans leur pratique. En effet, des auteurs soutiennent que le développement de cette compétence est primordial à l’optimisation de la qualité des soins et de la sécurité des patients (Goudreau, Pepin, et al., 2015; Stanley et Stanley, 2018). D’autres soutiennent que l’exercice du LCI présente un important défi pour les infirmières nouvellement diplômées [IND] qui continuent d’apprendre à prioriser, à organiser les soins et à déléguer (Benner, 2001; Ekström et Idvall, 2015). Une recension des écrits sur le LCI des IND n’a permis d’identifier que cinq recherches-clés. Elles portent sur le processus de développement du LCI (Pepin et al., 2011), ainsi que sur les moyens de soutenir ce développement et l’exercice de cette compétence en milieux cliniques (Chappell, & Richards, 2015 ; Ekström et Idvall, 2015 ; Larue et al., 2013 ; Won, 2015). À notre connaissance, seules une recension systématique (Chappell et Richards, 2015) et quatre études qualitatives (Ekström et Idvall, 2015 ; Larue et al., 2013 ; Pepin et al., 2011 ; Won, 2015) se seraient intéressées à l’exercice du LCI spécifiquement chez des IND. Ces articles illustrent les difficultés rencontrées très tôt dans la pratique des IND. Le développement et l’exercice du LCI permettent aux infirmières de faire face à l’exercice de leur rôle professionnel et ultimement à l’amélioration de la qualité de la prestation de leurs soins. Afin de mieux comprendre comment les IND exercent cette compétence auprès des patients, ce mémoire de recherche, publié par article, s’intéresse au parcours expérientiel du LCI chez des IND. Grâce et à une posture épistémologique constructiviste (Guba et Lincoln, 1994), cette étude descriptive interprétative (Thorne, 2016) avait comme but de décrire le parcours expérientiel de l’exercice de cette compétence infirmière à travers la première année de pratique professionnelle. De plus cette étude avait comme autre objectif d’identifier les éléments du contexte de pratique qui facilitent ou contraignent l’exercice de cette compétence chez les infirmières bachelières nouvellement intégrées dans le milieu professionnel. Pour y arriver, le cadre de référence de cette étude reposait essentiellement sur le modèle de développement de l’expertise professionnelle (Benner, 2001), ainsi que sur la notion d’individuation au travers des parcours de vie, élaborée par Carpentier et White (2013) Grâce à un échantillonnage de convenance, huit infirmières ayant respectivement 1, 5 (n=2), 6 (n=3), 10 ou 11 mois de pratique clinique, ont été recrutées dans un centre hospitalier universitaire francophone. Des entretiens semi-dirigés d’une durée de 45 à 60 minutes ont été effectués. Une analyse de contenu thématique (Thorne, 2016) selon la méthode proposée par Paillé et Mucchielli (2016) a été réalisée. Les résultats indiquent que pour les IND le LCI est difficile à exercer durant les premiers mois de pratique clinique. Néanmoins, l’exercice de cette compétence s’avère évolutif et exponentiel à l’expérience clinique. Sur une trajectoire de 12 mois, les IND décrivent cinq manières cumulatives d’exercer leur LCI dans leur pratique clinique au chevet des patients, soit par 1) le maintien d’une qualité des soins optimale ; 2) la collaboration et la communication efficace avec les équipes inter et intra professionnelle 3) l’adoption du rôle de précepteur clinique ; 4) l’implication professionnelle au-delà des soins aux patients 5) la consultation des résultats scientifiques à des fins d’amélioration des pratiques. De plus, celles-ci identifient différents facteurs facilitants et contraignants l’exercice de cette compétence. Ces facteurs se regroupent dans trois grandes catégories, soit : 1) les équipes de soins, 2) les quarts de travail, ainsi que 3) les ressources. Cette étude contribue au développement des connaissances sur le LCI et fournit des pistes quant aux stratégies permettant d’appuyer l’exercice de cette compétence critique au sein de la pratique infirmière. Les IND sont une ressource précieuse « et tout devrait être mis en œuvre pour améliorer la rétention des effectifs et réduire le roulement de personnel de ce segment important de la main-d’œuvre infirmière » (Fallatah, Laschinger et Read, 2017, p. 173, traduction libre). Ainsi, de nombreuses pistes de réflexion ont été proposées pour la pratique, la recherche, ainsi que la formation. / In the Quebec health system, nurses are expected to develop and demonstrate high level of clinical nursing leadership (CNL) in their practice. In fact, researchers argue that the development of this competency is essential to optimizing the quality of patient care and patient safety (Goudreau, Pepin & al., 2015; Stanley & Stanley, 2017). Other researchers argue that the exercise of CNL presents a significant challenge for newly graduated nurses (NGN) who are still trying to learn how to prioritize, organize and delegate care (Benner, 2001; Ekström & Idvall, 2015). We found only five key research studies from our review of the CNL of new graduated nurses. They focus on the development process of this competency (Pepin & al., 2011), as well as ways to support this development and exercise it in clinical settings (Chappell & Richards, 2015, Ekström & Idvall, 2015, Larue & al., 2013, Won, 2015). To our knowledge, a systematic review (Chappell & Richards, 2015) and only four qualitative studies (Ekström & Idvall, 2015; Larue & al., 2013; Pepin & al., 2011; Won, 2015) have focused on CNL practice in NGNs specifically. The literature provides an understanding of the development of this nursing competency, with landmarks of its exercise, but remains silent regarding the pathways of its exercise. In order to better understand and complement the existing research, this qualitative interpretive descriptive study (Thorne, 2016) based on a constructivist epistemological theory (Guba & Lincoln, 1994), described the experiential path of exercising CNL among NGNs in their first year of professional practice, including the identification of elements that facilitated or impeded its exercise, from their perspective. The conceptual framework guiding this study encompasses the development of clinical nursing expertise (Benner, 2001) and the notion of individuation through life courses (Carpentier & White, 2013). Through convenience sampling, eight nurses with respectively 1, 5 (n=2), 6 (n=3), 10 or 11 months of clinical practice, respectively, were recruited from a francophone university hospital center. Semi-structured interviews varying in length from 45 to 60 minutes were conducted with each of the nurses recruited. A content analysis based on themes (Thorne, 2016) according to the method proposed by Paillé & Mucchielli (2016) was carried out. The results indicate that for NGNs, it is difficult to exercise CNL during the first months of practice. However, the exercise of this nursing competency is evolutionary and exponential to clinical experience. We found that over a 12-month period, NGNs identified five cumulative ways of exercising their CNL in their bedside clinical practice, either by 1) maintaining an optimal level of quality of their patient care; 2) collaboration and effective communication with the care team; 3) adopting the role of clinical preceptor; 4) professional involvement beyond the patient care; 5) improving practices through consulting scientific evidence. In addition, we identified various factors facilitating and impeding the exercise of their CNL. In all, these advanced-beginner nurses identified four facilitating factors and five impeding factors. We conclude that the influence of organizational contexts and institutional cultures plays a role in the exercise of this particular leadership competency at the beginning of clinical practice is present. These factors are grouped into three main themes: 1) teams; 2) shifts and 3) resources. We believe that this study contributes greatly to the literature and provides insights into strategies to support the practice of this critical competency in nursing practice. In addition, we hope that this study will serve as a guide for health institutions in adopting strategies that support the exercise of CNL in the nursing field. NGNs are a valuable resource “and every effort should be made to improve retention and reduce turnover of this important segment of the nursing workforce” (Fallatah, Laschinger & Read, 2017, p. 173). Thus, many recommendations have been proposed for practice, research, as well as education.

In recent years Sweden has witnessed an increasing number of newcomers into its schools from an array of sociocultural and ethnic backgrounds. Rather than see this as a ‘burden’, this case study looks at ways teachers can embrace diversity, build upon students' prior knowledge and experiences and challenge traditional notions of how knowledge is produced in the classroom. Drawing on multicultural and critical pedagogies, 11 class teachers across four subject disciplines and working at 2 different schools, in a provincial town in the south of Sweden, were asked about their pedagogical practices teaching in mainstream classrooms with students of different ethnic backgrounds. The analysis focuses on whether the teachers are able to create spaces for inclusive learning. Findings suggest that while aspiring to a participatory model of teaching which welcomes students’ views and experiences newcomers are largely excluded from such practice further cementing their marginalised status. Furthermore, in navigating dominant discourse around race, ethnicity and cultural diversity teachers, for the most part, end up reproducing stereotypes or rely on common sense understandings of otherness which do not change the status quo. However, some of the teachers’ pedagogical practices demonstrate ways of moving beyond normative practice towards a more critical approach by providing students with alternative ways of knowing that aim to challenge stereotypes, avoid generalisations and disrupt the Western/Eurocentric ideal of the universality of truth.

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

La transition du milieu académique au milieu clinique vécue difficilement par les infirmières nouvellement diplômées intégrées sur les unités de soins intensifs a été maintes fois documentée. La pratique professionnelle autonome est, notamment, une des difficultés partagées par les infirmières nouvellement diplômées intégrées sur ces unités. Cette étude a pour but d’explorer les perceptions d’infirmières nouvellement diplômées et de préceptrices quant au développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées dans un contexte d’intégration, ayant une structure de programme de résidence infirmier, sur une unité de soins intensifs. Les programmes de résidence infirmiers sont des programmes d’intégration développés pour faciliter les expériences de transition des infirmières nouvellement diplômées. Dans ces programmes, le profil de compétences cliniques qui permet d’évaluer le développement des compétences peut se baser principalement sur l’autonomie des infirmières nouvellement diplômées. Rares sont les études sur le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées. Comme cadre conceptuel, un modèle prenant appui à la fois sur le modèle des niveaux de développement de la compétence infirmière de Benner (1982), sur l’approche d’évaluation des compétences de Tardif (2006) et sur la définition de l’autonomie professionnelle telle que suggérée par Létourneau (2017) est proposé. Pour la réalisation de cette étude qualitative exploratoire descriptive, des entretiens individuels semi-structurés ont permis de collecter les données auprès d’infirmières nouvellement diplômées (n=6) alors que des préceptrices (n=4) ont partagé leurs perceptions au cours de groupes de discussion. L’analyse de contenu de Van der Maren (1996) a été utilisée pour l’analyse des données. Les résultats de cette étude réalisée dans un contexte de soins critiques portent sur le début de carrière difficile des infirmières nouvellement diplômées sur les unités de soins intensifs, une définition de l’autonomie professionnelle et les facteurs influençant le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées. Les facteurs influençant le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées et la définition de l’autonomie professionnelle ont été mis en relation dans une carte conceptuelle schématisant le concept à l’étude. En regard de ces résultats, des retombées sont proposées pour la pratique, la recherche, la formation et la gestion en sciences infirmières. / The barriers in transition-to-practice for newly graduated nurses on intensive care units has been well documented. Independent professional practice is, in particular, one of the barriers shared by newly graduated nurses integrating an intensive care unit. This research aims to explore the perceptions of newly graduated nurses and preceptors regarding the professional autonomy development of the newly graduated nurses in a nursing residency program on intensive care units. Nursing residency programs were developed in order to facilitate transition-to-practice of newly graduated nurses. In these programs, the evaluation that assesses clinical competence development can be primarily based on the newly graduated nurse’s autonomy. However, few studies focus on the development of professional autonomy of newly graduated nurses. As study framework, a model that includes Benner's stages of clinical competence (1982), Tardif's competency assessment approach (2006) and a definition of professional autonomy as suggested by Létourneau (2017) is proposed. By conducting a descriptive exploratory study, semi-structured individual interviews collected the data from newly graduated nurses (n=6), while preceptors (n= 4) shared their perceptions during focus groups. Content analysis by Van der Maren (1996) was used for data analysis. The results include the barriers encountered in the early career of the newly graduated nurses in critical care setting, a definition of professional autonomy and the influences of the newly graduated nurses’ professional autonomy development. The influences of the newly graduated nurses’ professional autonomy development and the definition of professional autonomy have been linked in a concept map. Considering these findings, implications for practice, research, education and management in nursing were made.

The question that I would like to visualize, rethink and reassess is the relationship between the theoretical and practical knowledge in my profession. I work as a guidance counselor in the subject of mother tongue with newly arrived pupils. The aim with my essay is to process and stigmatize literary researches as well as my own theoretical and practical knowledge, thoughts, experiences and reflections. I am analyzing the profession of a guidance counselor and the everyday life in my situation as a mother tongue teacher. I stress the knowledge and abilities that are needed for a guidance counselor to analyze my own teaching methods on a deeper level. I hope that my experience, practical and theoretical knowledge can benefit colleagues in the same profession as me, and especially those who work with newly arrived students in Sweden. I have chosen to write this essay on the basis of my self-perceived events to analyze my own teaching methods for a better understanding. In my research, I came to the conclusion that both theoretical and practical knowledge are both equally as important in my profession. / Relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap i mitt yrke som studiehandledare på modersmålet är fråga som jag vill synliggöra, ompröva och omvärdera. Syftet med min uppsats är att bearbeta och systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Jag synliggör de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare på modersmålet för att analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Min förhoppning är att min erfarenhet, de praktiska och teoretiska kunskaperna kan bidra till kollegornas nytta inom samma yrke och i synnerhet de som arbetar med nyanlända elever. Jag har valt att skriva min uppsats i essäform med utgångspunkten i egenupplevda händelser och analysera detta med reflektioner över min egen yrkespraktik för att nå bättre förståelse. I min undersökning kommer jag fram till att teoretiska och praktiska kunskaper är lika viktiga i mitt arbete.

Sverige har en historia präglad av invandring och har genom åren tagit emot en stor mängd nyanlända barn. Sverige har haft sina perioder med hög migration till landet och år 2015 var ett år som utmanade många offentliga verksamheter, bland dessa skolor. Detta har medfört nya förändringar och anpassningar för att de nyanlända ska få en god skolgång. Syftet med denna kandidatuppsats är att få en djupare inblick på de nyanlända elevernas upplevelser kring skolan och kunskapskraven, men även lärarnas uppfattningar och arbete med nyanlända elever. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram: Hur upplever nyanlända att de kan bemöta skolkraven i Göteborg? Hur upplever lärarna arbetet kring ny integrering av nyanlända elever på skolan? Forskningsmetoden som används för denna kandidatuppsats är en kvalitativ metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på plats i en skola i Göteborg. Studien fördjupar sig på ett studieområde och geografiskt område i stället för att jämföra olika skolor. Arbetet grundar sig även i vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Teoretiska ramverket i uppsatsen är mellanrumsteorin som handlar om att nyanlända individer hamnar i en position där de förväntas ta sig an den nya kulturen i landet men inte riktigt blir accepterade, samtidigt som de förlorar kontakt med sin gamla kultur. Således skapas det ett mellanrum där individen succesivt förlorar sin identitet. Resultaten visar på en god inkludering av nyanlända elever sett ur elevernas och lärarens perspektiv. Lärarna arbetar med inkludering genom att lära övriga elever hur omvärlden ser ut för att skapa en acceptans av olikheter. Övriga elever visade sig även vara mottagliga för att hjälpa nyanlända elever och skapa relationer. Studien kommer även fram till att det att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass kan skapa känsla av utanförskap. Vidare är språkbarriärer vanligt förekommande bland nyanlända elever och de kan uppleva att det kan utmana utvecklingen i skolan. Skolkraven är möjliga att uppnå och skolan arbetar aktivt med att specialanpassa undervisningen. Dock brister det i skolsystemet för att det inte finns tillräckligt med personal för att fullt stödja elevernas skolutveckling, både nyanlända och övriga elever. Det önskas en ökad personalstyrka och eventuella externa insatser för att kunna skapa bättre förutsättningar för en mer lyckad skolgång. / Sweden has a history marked by immigration and over the years has received a large number of newly arrived children. Sweden has had its periods of high migration to the country and the year 2015 was a year that challenged many public activities, among these schools. This has brought about new changes and adaptations so that the new arrivals will have a good schooling. The purpose of this master's thesis is to gain a deeper insight into the newly arrived students' experiences of school and the knowledge requirements, but also the teachers' perceptions and work for new arrivals. Based on the purpose of the study, two issues were raised: How do new arrivals feel that they can meet the school requirements in Gothenburg? How do the teachers experience the work around new integration of newly arrived students at the school? The research method used for this master's thesis is a qualitative method. We have conducted qualitative interviews with teachers and students on site in a school in Gothenburg. The study delves into a field of study and geographic area instead of comparing different schools. The work is also based on scientific articles and relevant literature. The theoretical framework in the essay is the gap theory which deals with newly arrived individuals ending up in a position where they are expected to take on the new culture in the country but are not really accepted, at the same time as they lose contact with their old culture. Thus, a gap is created where the individual gradually loses his identity. The results show a good inclusion of newly arrived students seen from the perspective of the students and the teacher. The teachers work with inclusion by teaching other students what the outside world looks like in order to create an acceptance of differences. Other students also proved to be receptive to helping newly arrived students and creating relationships. The study also concludes that the transition between preparatory class and regular class can create a feeling of exclusion. Furthermore, language barriers are common among newly arrived students and they may experience that this can challenge development at school. It is possible to achieve the school requirements and the school works actively to specially adapt the teaching. However, there is a flaw in the school system because there are not enough staff to fully support the students' school development, both newcomers and other students. An increased staff strength and possible external efforts are desired in order to create better conditions for successful schooling.