Studien syftar till att synliggöra åtta förskollärares perspektiv i hur de väljer ut barnlitteraturen i förskolan samt hur de beskriver sitt tillvägagångssätt för att den ska representera mångfald. Studien synliggör även hur förskollärare beskriver sitt användande av barnlitteraturen i samtal med barnen för att motverka reproducering av stereotyper utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatet visade att förskollärarna utgår ifrån barns erfarenheter och den rådande normen i barngruppen som kriterier när de väljer ut barnlitteratur. Ett tillvägagångssätt som förskollärarna använde sig av för att barnlitteraturen skulle innehålla mångfald var att se över vilka karaktärer som fanns representerade. Däremot framkom det att faktorer kunde begränsa barns möte av ett brett innehåll vilket berodde på fåtaliga utgåvor på biblioteket. Förskollärarna använde sig av boksamtal för att stötta barn i att ifrågasätta stereotypa normer. Slutsatsen i studien är att förskollärare bör se över innehållet i barnlitteraturen utifrån ett normkritiskt perspektiv för att se till att mångfalden representeras och att ingen blir exkluderad.

Syftet med studien är att belysa diskurser om genus och jämställdhet som framträder i förskollärares utsagor om deras arbete i förskolan. Frågorna som besvaras av studien är “Hur talar förskollärare om könsstereotypa val och fria val i förskolan utifrån ett förutbestämt fall?” och “Framkommer det könsstereotypa normer i förskollärarnas utsagor? I så fall, vilka?”. Studiens datainsamling genomfördes genom en semi-strukturerad fokusgrupp med tre förskollärare och sammanlagt sex enskilda intervjuer. Resultatet presenteras i de fem diskurser som vi identifierat utifrån det insamlade materialet, vilka är diskursen om den manliga normen, diskursen om könsstereotypa normer, diskursen om förskollärares strategier, diskursen om förskollärares förhållningssätt och diskursen om “små-ord”. Studiens resultat påvisar att killar ofta ges mer uppmärksamhet vilket leder till att den manliga normen förstärks. I vissa av förskollärarnas utsagor gick det att utläsa att det fortfarande råder stereotypa normer i förskolan. Ur förskollärarnas utsagor framkom en viss osäkerhet kring arbetet med genus och jämställdhet, för att arbeta vidare med detta ämne inom förskolan anses det däremot viktigt med närvarande, aktiva pedagoger.

Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.

Värderingar är naturliga i vårat samhälle och alla människor innehar dem. Ändå ärvärderingar ett svårdefinierat begrepp där synonymer som uppfattning, synsätt, åsikt, omdömeoch norm beskriver begreppet värderingar. Värderingar finns nästan överallt och de speglasäven i barnlitteraturen. Syftet med denna bilderboksanalys var att ta reda på vilka värderingarsom synliggörs i analysobjekten samt om det finns skillnader kring hur värderingar speglas iolika bilderböcker. Med hjälp av frågeställningarna ”Vilka värderingar förmedlarbilderböckerna?” och ” Finns det skillnader, beträffande hur synvinkeln ochberättarfunktionen porträtteras mellan de två normkritiska böckerna och de andra tvåböckerna?” kommer syftet att behandlas.Materialet som har utgjort analysobjekten är fyra samtida bilderböcker, varav två styckenkommer från normkritiska förlag. Analysmetoden för undersökningen är narratologisk, vilketinnebär att bilderbokens struktur och berättarteknik har analyserats. Uppsatsen har även ettkomparativt inslag på grund av att en utav frågeställningarna påvisar skillnader mellan olikabilderböcker. Metoden bygger på forskaren och litteraturvetaren Maria Nikolajevas kapitel 6 iboken Bilderbokens pusselbitar (2000) vilket innebär att jag avser analysera synvinkel- ochberättarperspektivet i bilderböckerna. De begrepp som Nikolajeva beskriver, har använts somredskap för att kunna genomföra analysen. Resultaten som framkommit av analysen är vilkavärderingar som författarna har förmedlat till läsaren i de fyra utvalda bilderböckerna. Det haräven visat sig att det finns skillnader kring hur synvinkeln porträtterats mellan de normkritiskaböckerna och de andra två böckerna. Det gick dock inte att utvinna ett resultat angåendeskillnader i berättarfunktionen mellan bilderböckerna.

Förskolans utveckling har speglat samhällets förändringar, och Skolinspektionen har noterat värdegrundsarbetet inom förskolan, där normkritik identifierats som en lösning på vissa problem. Men normkritikens tillämpning varierar, delvis beroende på förskollärarnas egna erfarenheter och livsåskådningar. Läroplanen, som är förskolans riktmärke, erbjuder tolkningsutrymme vilket kan leda till variationer i hur uppdraget utförs. Syftet med studien är att utforska förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritiskt arbete i förskolan. För att få en djupare upplevelsebaserad beskrivning av förskollärarna på syftet har följande tre följdfrågor använts: Hur tolkar förskollärarna arbetet med normer i förskolan? Vilka tolkningar har förskollärarna av det normkritiska arbetet? Hur upplever förskollärarna fenomenet? Metoden vi använt oss är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i analysen är livsvärldsteorin som fokuserar på att försöka förstå fenomenet normkritik och handlingsutrymmet utifrån människors upplevelser. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att förskollärarna har olika upplevelser och tolkningar av vad normkritik är. Resultatet visar på att upplevelserna med normkritik medför både möjligheter och utmaningar för såväl förskollärarna som för övriga aktörer i förskolan. Förskollärarna känner att de ständigt ska ifrågasätta sin livsvärld och att detta skapar en stress hos dem i såväl deras yrkesliv som i det privata.

No description available.

Syftet med denna studie är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera läromedel avsedda för religionskunskap 1 på gymnasiet. Genom studien undersöks det vilka normer som framträder i böckerna samt hur undersökningsgrupperna värderas. Genom Kevin K. Kumashiros teori om antiförtryckande undervisning undersöks ett flertal sätt vilka eleverna kan känna sig förtryckta på i läromedel, vilket sedan tittas på ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på att det finns en trend till en större normmedvetenhet i nyare läromedel men att de ofta fortfarande exkluderar grupper av individer och privilegierar andra.

Studiens syfte är att ta reda på förskollärares strategier samt möjligheter respektive utmaningar de stöter på i arbetet för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. I vår kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas perspektiv på deras arbete med genusfrågor. Studien har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv med dess tillhörande centrala begrepp. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av olika strategier i deras arbete för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. Strategierna som framkom var vikten av medvetenhet, neutralisera avdramatisera samt vikten av att agera som förebild. Resultatet visade även på deras möjligheter respektive utmaningar i arbetet med detta. Möjligheterna som presenterades var att kunna ge barnen värderingar som står för allas lika värde samt att kunna skapa en trygg tillvaro där barn inte begränsas på grund av sitt kön. Utmaningarna var enligt förskollärarna vårdnadshavare, hemmet och traditionella värderingar från kollegor.

<p>Med utgångspunkt i diskrimineringslagen och läroplanen analyseras i denna uppsats framställningen av kön och sexualitet i tre läroböcker för tyska för nybörjare. Analysen har ett normkritiskt och queerteoretiskt perspektiv och utgår ifrån att samhälleliga normer skapar makt och hierarkier mellan människor och grupper samt att det talade och skrivna språket spelar en betydande roll i norm(re)produktionen. Läroböckerna skapar en mycket heteronormativ bild av verkligheten, då figurerna ofta är stereotypt manliga och kvinnliga och då enbart heterosexuella kärleksrelationer och familjekonstellationer visas upp. I diskussionen ställs frågan om detta är förenligt med läroplanen, som bl.a. menar att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och normkritisk pedagogik diskuteras som ett sätt att göra undervisningen mer inkluderande.</p> / <p>Mit dem Diskriminierungsgesetz und dem Lehrplan als Ausgangspunkte, wird in dieser Arbeit die Darstellung von Geschlecht und Sexualität in drei Lehrbüchern für Deutsch als Fremdsprache analysiert. Die Analyse hat eine normkritische und eine queertheoretische Perspektive und geht davon aus, dass gesellschaftliche Normen Macht und Hierarchien zwischen Menschen und Gruppen herstellen und befestigen. Es wird auch vorausgesetzt, dass die gesprochene und geschriebene Sprache eine bedeutende Rolle an der Norm(re)produktion spielt. Die Lehrbücher zeigen ein sehr heteronormatives Weltbild auf, indem die Figuren oft stereotyp männlich und weiblich sind und weil ausschließlich heterosexuelle Liebesbeziehungen und Familienkonstellationen vorhanden sind. Es wird die Frage gestellt, ob diese Tatsache mit dem Lehrplan vereinbar ist, der u.a. meint, dass die Schule traditionelle Geschlechtsmuster beseitigen soll. Die normkritische Pädagogik wird als eine Lösung präsentiert, die den Unterricht inkludierender machen kann.</p>

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen och läroplanen analyseras i denna uppsats framställningen av kön och sexualitet i tre läroböcker för tyska för nybörjare. Analysen har ett normkritiskt och queerteoretiskt perspektiv och utgår ifrån att samhälleliga normer skapar makt och hierarkier mellan människor och grupper samt att det talade och skrivna språket spelar en betydande roll i norm(re)produktionen. Läroböckerna skapar en mycket heteronormativ bild av verkligheten, då figurerna ofta är stereotypt manliga och kvinnliga och då enbart heterosexuella kärleksrelationer och familjekonstellationer visas upp. I diskussionen ställs frågan om detta är förenligt med läroplanen, som bl.a. menar att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och normkritisk pedagogik diskuteras som ett sätt att göra undervisningen mer inkluderande. / Mit dem Diskriminierungsgesetz und dem Lehrplan als Ausgangspunkte, wird in dieser Arbeit die Darstellung von Geschlecht und Sexualität in drei Lehrbüchern für Deutsch als Fremdsprache analysiert. Die Analyse hat eine normkritische und eine queertheoretische Perspektive und geht davon aus, dass gesellschaftliche Normen Macht und Hierarchien zwischen Menschen und Gruppen herstellen und befestigen. Es wird auch vorausgesetzt, dass die gesprochene und geschriebene Sprache eine bedeutende Rolle an der Norm(re)produktion spielt. Die Lehrbücher zeigen ein sehr heteronormatives Weltbild auf, indem die Figuren oft stereotyp männlich und weiblich sind und weil ausschließlich heterosexuelle Liebesbeziehungen und Familienkonstellationen vorhanden sind. Es wird die Frage gestellt, ob diese Tatsache mit dem Lehrplan vereinbar ist, der u.a. meint, dass die Schule traditionelle Geschlechtsmuster beseitigen soll. Die normkritische Pädagogik wird als eine Lösung präsentiert, die den Unterricht inkludierender machen kann.