Synen på kroppar och kroppsideal har förändrats i det svenska samhället. Feta kroppar passar inte in i dagens kroppsideal som synliggörs främst genom media. Däremot har feta kroppar ansetts som ett problematiskt fenomen en relativ kort tid. Mycket av tidigare forskning om kroppsideal lägger större vikt på barn i högre årskurser vilket gör det relevant att undersöka ämnet även i mellanstadiet då förhållandet till den egna kroppen är en viktig del av en växande persons självbild. Lärare förmedlar oundvikligt normer i undervisningen och därför är det viktigt att vara medveten om sina explicita och implicita värderingar om hur en kropp ska se ut. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar om kroppsideal samt om sitt arbete med kroppsideal i undervisningen. Det undersöks även hur lärares svar kan tolkas ur ett normkritiskt perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var den normkritiska teorin och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fokus på lärarnas egna tankar och åsikter. Analysen av intervjuerna resulterade i åtta olika underteman. Det som framkom var att samhällets kroppsideal om en vältränad och/ eller smal kropp reflekteras i lärarnas syn på kroppsideal, och att de uppgav att kränkningar mot feta kroppar förekom på deras skolor. Lärarnas syn på orsaker till övervikt var att den huvudsakligen beror på kost- och träningsvanor och de uppfattade övervikt som något problematiskt och ohälsosamt. De flesta av de intervjuade lärarna försökte väva in innehållet kroppsideal i undervisningen men uttryckte en viss osäkerhet och problematik kring detta. Lärarna uppvisade även varierande åsikter om innehållets relevans i mellanstadiet trots att kroppsideal står med i läroplanens kunskapskrav för årskurs 4–6. Det var dock svårt att dra slutsatser från materialet rörande om lärarna gav uttryck för normkritiska förhållningssätt till kroppsideal, samt om de erbjöd eleverna en mer nyanserad bild av hur olika kroppar kan se ut i undervisningen.

The purpose of the study is to increase the knowledge of teachers' varied views about the assignment in the curriculum on the social gender and the biological gender. Through qualitative semi-structured interviews, different teachers' thoughts were highlighted which, together with a sociocultural perspective, which characterized both the method and the result, made it possible to answer the study's purpose. In the result, it became clear that norm-critical elements of teaching are something that rarely occurs consciously, but when it does occur it is mainly done from a social-gender perspective. LGBTQI issues relating to suxuality and gender identity are at risk of being excluded as teachers' own competence is not perceived to be sufficient to address such issues. The self-interest in the area also influences how the assignment is prioritized by teachers. The students who attend the school also influence the teaching. Schools that are made up of students whose identities are perceived to be within the heteronorm are rarely active in challenging and stimulating students' knowledge of LGBTQI issues. Instead, the need for such knowledge development is perceived to be greater in schools where students identify themselves outside the norm. / Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares varierade uppfattningar kring uppdraget i läroplanen om genus och kön. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer lyftes olika lärares tankar fram och som tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, som präglade såväl metoden som resultatet, bidrog till att kunna besvara studiens syfte. I resultatet framkom det att normkritiska inslag i undervisningen är något som sällan förekommer medvetet, men när det väl förekommer sker det främst utifrån ett genusperspektiv. HBTQI-frågor som handlar om sexuell läggning och könsidentitet riskerar att hamna utanför då lärares egen kompetens inte upplevs vara tillräcklig för att beröra sådana frågor. Det egna intresset för området påverkar också hur uppdraget prioriteras hos lärare. Även de elever som går på skolan påverkar undervisningen. Skolor som utgörs av elever vars identiteter uppfattas infinna sig inom heteronormen arbetar sällan aktivt för att utmana och stimulera elevers kunskap om HBTQI-frågor. Istället uppfattas behovet av en sådan kunskapsutveckling vara större hos skolor där elever identifierar sig utanför normen.

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd?  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

Studien syftar till att lyfta fram de normer som eleverna kan komma i kontakt med när de arbetar med engelsktextböcker. Genom att framhäva och synliggöra de normer som kan återfinnas i textböcker möjliggörs reflektioner och diskussioner gällande andra människors livstillvaro, kulturer och samhällsfrågor i andra delar av världen där det engelska språket utövas (Lgr11, Skolverket, 2019). I bakgrunden redogörs för begrepp såsom jämställdhet, jämlikhet och normer. Dessa begrepp kopplas sedan ihop med den tidigare forskningen som presenteras i bakgrunden gällande könstillhörighet och könsstereotypiska drag, mångfald, kultur och länder samt familjekonstellationer. Vidare avslutas bakgrunden med tankar om hur det går att arbeta med normer i skolan och i engelskämnet. Datamaterialet som består av fyra olika engelsktextböcker anpassade för årskurs fyra utgör grunden av det empiriska materialet. Med hjälp av analytiska överväganden analyserades datamaterialet både genom en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Resultatet visa att stereotypiska normer fortfarande är en del av engelskläromedel och att vissa kulturer värdesätts högre än andra. Detta visar på att eleverna fortfarande påverkas av normer som kan begränsa handlingsutrymmet för dem som hamnar utanför mallen för vad som anses vara normalt.

Syftet med denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar av introverta barn. Genom semistrukturerade intervjuer synliggjordes förskolepersonalens uppfattningar kring fenomenet. Resultatet visade att förskolepersonalen uppfattade exempelvis att en trygg anknytning kan främja de introverta barnen på förskolan samt att de kan behöva stöttning i olika sammanhang. Resultatet visar också att förskolepersonalen upplevde att det var en utmaning att uppmärksamma de introverta barnen i en stor barngrupp. Andra utmaningar som förskolepersonalen upplevde kunde påverka de introverta barnen var exempelvis samhällets extroverta norm. Studiens resultat har analyserats genom Meads interaktionistiska perspektiv samt ett normkritiskt perspektiv. Slutsatsen pekar på att förskolepersonalen bör vara medveten om de introverta barnets behov och vilka pedagogiska strategier som kan inkludera de introverta barnen i förskolans utbildning.

Detta arbete handlar om utforskande av karaktärsdesign i spel och om hur normer begränsar kreativiteten under utvecklandet av dem. Jag har velat utmana maskulina normer som råder i spelvärlden och undersöka den förlegade synen på spel som något för bara män och pojkar. Jag har också velat undersöka de normer som begränsar karaktärsdesignen av kvinnliga karaktärer och reflektera kring hur alternativa kroppar och kroppsaktivism kan appliceras på karaktärsdesign. Tack vare en avsaknad av mångfald bland utbudet av spelkaraktärer, underrepresenteras många grupper av människor som frångår normen på olika sätt och det i sin tur påverkar vilka som spelar. Med fokus på normer kring kön och genus samt kroppsideal syftar detta arbete till att utmana de stereotyper och normer som råder i spel idag genom visualiseringen av en normkreativ spelkaraktär som också designats för att betraktaren ska vilja spela som henne.  Mina frågeställningar är;  Hur arbetar man normkreativt med en spelkaraktär?  Hur kan concept art användas för att förstärka karaktären? / This project focuses on exploration around character design for games and how norms limit the creativity during the development of the characters. I want to challange the masculine norms that surrounds the world of gaming and examine the outdated notion that games are just for men and boys. I also want to examine the norms that limits character design of female characters and ponder how alternative bodies and bodyactivism could be applied to their design. Because of a lack of diversity among the game characters, groups of people that don´t fit the norm gets underrepresented and that have an affect on who plays. With focus on norms surrounding gender and body ideal, this project aims to challenge stereotypes and norms of todays games through visualisation of a norm creative game character who is also designed to make the observer want to play as her. My main questions are: How can I work norm creative with a game character? How can concept art be used to strenghten the caracter?

Syftet med det här arbetet var att, genom en kvalitativ textanalys, undersöka hur funktionsnedsättningen adhd framställs i tre skönlitterära barnböcker. Jag ville dels undersöka hur adhd framställdes i böckerna relaterat till adhd-forskningens bild av diagnosen, dels se hur karaktärernas självbild och vänskapsrelationer såg ut och dels undersöka vilket budskap jag kunde tolka i böckerna. Arbetets teoretiska utgångspunkt är normkritik. Genom denna teori kunde jag se hur synen på barn med adhd är och hur denna syn påverkar både karaktärerna som har adhd i böckerna såväl som de barn som läser och lyssnar på dessa böcker. Analysen visade att karaktärerna följer normen och är stereotypiska för att de följer samhällets och adhd-forskningens bild av diagnosen. Karaktärernas självbild är ambivalent då de ser sin diagnos som både positiv och negativ. De brottas alla med att förstå sin adhd. De tre barnböckerna skriver fram vänskapsrelationer på olika sätt och belyser både positiva och negativa aspekter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Kön som beskrivs som socialt konstruerat medför en diskussion om könsneutralitet. Förskollärare kan stötta barn i att upptäcka och motsätta könsnormer som föreskrivs flickor och pojkar genom skönlitteratur där de får upptäcka olika sätt att vara på. När könsneutralitet blir normen är det då viktigt att definiera vad jämställdhet innebär. Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivning av sitt jämställdhetsuppdrag och hur de använder skönlitteratur för att bearbeta jämställdhet. Detta är en kvalitativ metod som gjorts genom åtta intervjuer och nio deltagare på sex förskolor där samtliga är utbildade förskollärare aktiva i tjänst. Resultatet för studiens första punkt om att undersöka förskollärares beskrivningar av jämställdhetsuppdraget visade att förskollärare kopplar uppdraget till att arbeta jämlikt efter “allas lika värde” och få gjorde distinktionen jämlikhet mellan flickor och pojkar. Resultatets andra punkt om hur förskollärare beskriver att de använder skönlitteratur för arbetet med jämställdhet visar att de genom läsning och boksamtal samtalar med barnen om “allas lika värde”. Flera fokuserar på könsneutralt material och en balans i representationen av kön i skönlitteraturen.

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.

Det är ett faktum att normer och föreställningar kring de nationella gymnasieprogrammen existerar bland dagens högstadieelever, vårdnadshavare och i samhället i stort. Det finns framför allt normer relaterade till yrkesprogrammens låga status. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares roll i grundskolan gällande arbetet med att främja gymnasieprograms likvärdighet. Syftet med studien är att belysa hur studie- och yrkesvägledare i nuläget arbetar för att främja gymnasieprogrammens likvärdighet, samt hur de hade kunnat utveckla detta arbete utifrån deras egen uppfattning. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Empirin har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas Career Construction Theory, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Lotta Björkman och Janne Bromseths normkritiska synsätt. Vårt resultat bekräftar i högsta grad att normer och föreställningar om gymnasieprogram framkommer hos högstadieelever, men även hos vårdnadshavare och skolpersonal. Tidigare forskning visar på att det finns ett dilemma för dagens studie- och yrkesvägledare i hur de ska arbeta. Detta dilemma är även något som framkommer i vårt resultat. Det finns ingen entydig uppfattning gällande hur vägledning ska utföras och resultatet av detta är distinkta svårigheter i yrkesrollen. Vägledarna i vår studie arbetar i dagsläget i viss mån med eleverna, vårdnadshavarna och lärarna. Det är märkbart att vägledarna är villiga och skulle kunna utföra ett omfattande arbete med att minska normer och föreställningar. För att möjliggöra detta behövs tid och ett större ansvarstagande från ledning och övrig skolpersonal.