Syftet med denna studie är att normkritiskt granska litteraturläsning i förskolan, samt det litterära materialet, ur ett genusperspektiv. Studien belyser, med hjälp av ett poststrukturellt perspektiv, vilka möjligheter till normkritik och normkreativitet som förekommer i högläsningsaktiviteter på förskolan, genom att analysera diskursen i såväl litteratur som pedagogens bemötande och förhållningssätt. Studiens metod är kvalitativ och utgörs av observationer med fältanteckningar samt videoobservationer. Studiens data kommer från två olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att det finns material för såväl normkritiska som normkreativa diskussioner i förskolornas litterära utbud men att denna litteratur kräver en diskussion för att fungera normbrytande. Därtill synliggör resultatet att normkritiska och normkreativa diskussioner relaterat till genus och kön, normbrytande reflektioner eller andra reflektioner är ett ovanligt inslag förskolornas lässtunder. Resultatet påvisar därtill subtila, men ändå synliga, skillnader mellan hur pedagoger bemöter flickor och pojkar vilket tolkat ur ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv positionerar barnen och styr vilka identiteter som kan konstrueras och vilket subjektsskapande som kan ske. Förhoppningen är att studien kan bidra med ytterligare kunskap till det viktiga men outforskade området normkritik vid litteraturläsning ur ett genusperspektiv. Nyckelord: Genus, Kön, Litteraturläsning, Normkritik, Normkreativitet

Förskolans styrdokument är överens om att de grundläggande demokratiska värderingarna ska vara grunden i förskolans verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen säger att det ska finnas en plan för att skapa främjande insatser och förebygga diskriminering och kränkande behandling, planen utgår från diskrimineringsgrunderna. Genom normkritik ges förskolläraren kunskap och detta beskrivs som en grund i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Genom normalisering utvecklar förskolläraren ett normkreativt förhållningssätt. Förhållningssättet hos förskolläraren påverkar barnens roll i likabehandlingsarbetet. Barnen ges inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet, det är förskollärarens ansvar. Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskolläraren implementerar likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Implementering av likabehandlingsplanen kräver medvetenhet.  Studien utgick från intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna undersökte betydelsen av likabehandlingsplanen, barnens delaktighet och hur den systematiska dokumentationen genomförs. Förhållningssätt och arbetssätt blev kärnan i resultatet. Likabehandlingsarbetet kräver kunskap om samhällets utveckling, stöd från förskolechef, planering, kreativitet och vidgande av normer. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.

Detta arbete är en fallstudie av IKEAs reklamkampanj “Där livet händer”. Arbetet har tvåsyften: att utforska tekniska aspekter på reklamproduktion och skapa sig en bild avmottagarnas uppfattning av reklamfilmerna i den nämnda kampanjen. Det andra syftet är attundersöka i vilken mån IKEAs identitet återspeglas i reklamkampanjen när det gällermänniskors representation. I detta arbete besvaras följande frågeställningar: -Hur påverkar det tekniska utformandet av reklamfilmerna mottagarens uppfattningom dem? -Hur kommunicerar företaget sin identitet så att den stämmer överens med dess vision? -Hur påverkar människors representation kundernas uppfattning om reklamfilmerna? Till detta uppsatsarbete valde vi den kvalitativa undersökningsmetoden. Det genomfördes tiosemistrukturerade intervjuer med respondenter samt en mejlintervju med Leila Widgren,byråproducent på Åkestam Holst. Genom att analysera den insamlade datan med de valdateorierna kunde vi forska djupare och besvara våra frågeställningar. Resultatet visade att dentekniska delen spelar en viktig roll i mottagarnas uppfattning av reklamfilmer. Därför är detcentralt för hur de tekniska verktygen såsom kameror, redigeringsprogram, ljus- samtljudsättning används vid både skapandet och utformandet av reklamfilmer.Reklamkampanjen ​“Där livet händer” ​fick en positiv respons från de intervjuade personernasamt ökade deras kännedom om IKEA. Det visade sig att bryta normer i reklam upplevdessom något positivt av de flesta respondenterna och hjälper företaget att sticka ut.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka attityder och möjligheter till representation av marginaliserade grupper i arkiven. Våra arkiv förvaltar vårt gemensamma kulturarv och anses utgöra vårt kollektiva minne. Problemet är dock att många grupper inte finns representerade i arkiven då materialet i arkiven bygger på normer och värderingar om vems historia som ansetts viktig att bevara samt vem som har haft makten att sätta avtryck. Marginaliserade grupper som befinner sig utanför normen och som saknar makt hamnar således utanför arkiven. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är postmodern arkivteori och normkritik. Detta baserat på att det är normer som styr representationen i arkiven och att de grupper som syns och tar plats i arkiven är de grupper med makt. Postmodern arkivteori hävdar att arkivarien besitter en maktposition där hen kan exkludera eller inkludera vissa grupper men för att förhindra detta måste arkivarien acceptera sin egen roll och påverkan i skapandet av det kollektiva minnet. Jag har intervjuat sex arkivarier vid sex arkivinstitutioner. Målet med intervjuerna var att undersöka deras attityder kring representation, hur de eventuellt arbetar med representation i sina arkiv samt vilka möjligheter de har att faktiskt påverka representationen i arkiven. Jag har också studerat arkivlagen, rapporter och arkivutredningar med målet att undersöka huruvida de tar upp representation och inkludering samt vilka möjligheter som ges arkivinstitutioner att aktivt arbeta med inkludering och en bredare representation. Min slutsats är att det verkar finnas en medvetenhet och en vilja hos arkivarierna att förändra ojämlikheten i arkiven. Samtidigt känner de sig begränsade av styrningen och lagstiftningen. Jag föreslår därför att åtgärder behöver ske både på arkivnivå men också på en beslutfattande nivå för att arkiven aktivt ska kunna arbeta för en bredare representation. Arkiven bör själva göra en intersektionell analys av sitt arkivmaterial för att skapa en medvetenhet om ojämlikheten och ur en sådan analys arbeta vidare för ett mer normkritiskt arbete med normkritiska processer. På en beslutfattande nivå vore det av värde om de enskilda arkiven kunde få en mer erkänd position som en viktig del av kulturarvet, en mer reglerad finansiering till de enskilda arkiven samt att det ska ingå i de offentliga arkivens uppdrag att också sköta och värna om de enskilda arkiven. Det vore även av värde att de offentliga arkiven hade större möjlighet att arbeta med aktivt insamlande för att fylla de arkivluckor som finns i de enskilda arkiven.

Normer finns överallt och vi människor anpassar våra tankesätt och viljor efter dessa. En av de mest omtalade normerna är könsnormen, som avspeglar vilken roll de olika könen förväntas ha i samhället. Enligt forskning kan rådande normer förstärkas genom bland annat böcker, det blir därför angeläget att undersöka hur barns favoritböcker förhåller sig till dessa. Syftet med föreliggande studie var att kunna sprida medvetenhet, inspirera till ett normkritiskt förhållningssätt och undersöka om dessa barnböcker följer läroplanens strävan efter att motverka könsstereotyper, eller om de istället reproducerar dessa normer. Detta genom att analysera ett urval av favoritböcker som barnen på fyra förskoleavdelningar valt att dela med sig av. Resultatet av studien visar att merparten av böckerna som analyserats har ett normkritiskt förhållningssätt, men fortsätter ändå reproducera stereotypa könsmönster genom karaktärernas gestaltning.

Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur barnlitteraturen på fyra olika förskolor valdes ut, om en medvetenhet kring val av normkritiska barnböcker gällande kön och genus finns samt att synliggöra hur kön och genus gestaltas i de fyra populäraste barnböcker på dessa förskolor. Studien genomfördes genom intervjuer, litteratursociologiska kartläggningar och text-och bildanalyser utifrån ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att det inte fanns tydliga rutiner i hur barnlitteraturen väljs ut och att medvetenheten kring normkritiska barnböcker varierade. Det framkom även att pojkar oftare än flickor gestaltades i barnlitteraturen och att de populäraste böckerna skildrade sina karaktärer på ett könsneutralt eller könsöverskridande sätt. Studiens slutsats är att det behövs en större medvetenhet kring barnlitteraturens påverkan på barnens skapande av könsnormer samt att fler böcker som skildrar flickor behöver väljas in. Avslutningsvis behöver även barnböcker som skildrar karaktärer på ett normutvidgande sätt eller könsöverskridande sätt få större plats på förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka några vanligt förekommande barnlitterära verk i undervisningen i årskurs F-3 ur ett normkritiskt perspektiv. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning riktad till verksamma lärare i de aktuella årskurserna, samt en textanalys av de fyra mest frekventa verken som framkom i enkätundersökningen. Sammanfattningsvis visar studien att många lärare använder sig av verk som på något sätt utmanar normerna som finns i vårt samhälle. Studien visar dock ett behov av en ökad medvetenhet över vilka verk som faktiskt används samt vilka normer som förmedlas i dessa verk. Slutsatsen blir att verken till viss del utmanar normer kring genus, men fortfarande behöver eleverna få ta del av mer normkritiska verk som även utmanar normer kring etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer.

This study has examined reader reviews that focuses on the novel Fifty shades of Grey. Through discourse analysis and the theories of Magnus Persson and Judith Butler the study has answered the question about why the readers read romance and erotica from their own point of view. The study aims to add tot he librarians ”critical look” based in gender theory and criticaltheory about literary taste when it comes to making selection choices. This study shows that the readers mainly verifies Butler`s heterosexual matrix by appealing to a heteronormative discourse and Perssons explanations as to why women read romance, i.e in a way more focused on feelings opposed to the more male and academically coded intellectual perspective, although there are some exceptions, for example interpretations that allows for a more disruptive gender reading. There are also examples of readers who have a more distanced and intellectual reading.