Books are a well-used learning tool in preschool and therefore it is important to make visible how children can be influenced by them both positively and negatively. In this essay I perform a qualitative analysis where the selection consists of five popular children's books that I compare using images and text in a discourse analysis. In the discourse analysis, I make an interpretation of the images and texts and what they convey from an intersectional and norm-critical perspective. As an adult, I then put myself in the perspective of children during the course of the analysis. I use the intersectional perspective to see power structures and inequalities that are made visible in the books. The intersectional perspective will also make visible different social categories and identity categories. I myself have chosen in my analysis to stick to the categories of gender, ethnicity and religion. With the help of the intersectional perspective, I also get a view of power systems and how these work together in different contexts. Based on them, I can then see exclusions and inclusions in, for example, the category of ethnicity. With the help of the representations of the categories based on image and text, I will be able to see stereotypical patterns in books as well as discriminatory factors. I will use the norm-critical perspective in the analysis as I will make visible norms that appear in the books and interpret how these can affect the children's identity formation positively and negatively. The aim is to make visible how these factors together with the categories are made visible in the books and how it can affect young children's self-image and identity formation. The conclusion chapter clarifies the results of the analysis.

Syftet med kunskapsöversikten är att utforska om och hur det arbetas med värdegrunden i skolan och inom bildundervisningen. Frågeställningarna gällande hur det arbetas med värdegrunden i skolan och inom bildundervisningen samt förslag på implementering ämnar jag att besvara och diskutera i detta arbete. Genom en systematisk sökprocess valdes sju avhandlingar samt tre artiklar ut som är relevanta för det valda temat. Resultatet beskriver varför och hur man arbeta med värdegrunden i skolan och att den ska implementeras i samtliga ämnen.  Avslutningsvis diskuteras hur det kan vara problematiskt att föra samtal och diskussion om normer och värden. Alla lärare och elever bär med sig sin syn på värden och normer in i en skolkontext. Det gäller även att inta ett kritiskt synsätt till vems normer och värden som ska följas och premieras. När lärare behöver skapa sina egna varianter av vad värdegrunden ska innefatta kan det leda till diffusa samtal. Det framgår även att ämnesundervisningen fokuserar främst på kunskaper än att på ett direkt sätt undervisa i värden. I den valda forskningen framkom det även att styrdokumenten begränsar lärarna att implementera värdegrundsarbete i den dagliga skolpraktiken. Samtidigt framkommer det att värdegrundsfrågor är viktiga för lärare och de är ständigt närvarande.

This report will guide you through a journey of a socio-technological research where questions evolved from the intertwining of technology and social structures will be answered. During spring 2019, this research project has taken part as a pilot study of a research project called Gendered sustainability: Norm-Critical explorations of energy practices for everyday transitions. The research project has the purpose to show the understanding of climate, energy and equality issues as interlinked, and to explore power structures embedded in present relations between practices, products and environments. Both the UN’s global sustainability goal, and Swedish national goal regarding energy politics and equality, explicitly mention a need to raise social and ecological perspectives as integrated. The chosen focus for this pilot study is a practice that is a human right but has become a luxury – this study will focus on practices related to hygiene. The purpose of this study is to create a new narrative of practices related to hygiene, thus encouraging a more sustainable manner to perform these practices. To create a new narrative, a design process has been performed to generate discursive design artefacts which tells the new story. These artefacts are a part of the research method and aims to explore, not explain a problem definition or become of commercial interest. By understanding that present narratives need to be questioned, not only from a material perspective, but also from a conventional and temporal perspective – a change could be possible with design. To explore and visualise norms, behaviours and social structures behind the practice, the research and design process is based on theories of practice as a unit of design and norm-critical design. These theories highlight the importance of empirical user insights, which is explored with human centred design methods, interviews, and user analysis. Based on the insights gained a generative design process took place to create the discursive design objects. The objects aim to be means of communication and to trig discussions of how the new narrative takes place. The new narrative consists of three artefacts contributing to the story telling; the Mistwall challenges the cleanliness norm by providing a concept without flowing water; the Skinbrush that challenges the norm of gendered products by putting the human body as genderless in focus; and the Meter that takes advantage of norms related to the high beliefs in science and technology to question how cleanliness is estimated. Together they tell a new, more sustainable, narrative of performing hygiene practices / Följande rapport tar dig med på en resa igenom en socio-teknologisk forskning, där frågor kring hur teknologi och sociala strukturer som sammanlänkande besvaras. Under våren 2019 utfördes detta forskningsarbete som en pilotstudie till forskningsprojektet Könad Hållbarhet. Forskningen har som syfte att visa förståelse kring hur klimat, energi och jämställdhet är sammanlänkande, och undersöka hur maktstrukturer är inbäddade i nuvarande relationer mellan praktiker, produkter och miljöer. Både FN:s globala hållbarhetsmål och svenska nationella mål gällande energipolitik och jämställdhet nämner ett behov av att lyfta sociala och ekologiska perspektiv som integrerade. Det valda fokuset för denna pilotstudie är en praktik som är en mänsklig rättighet, men som har kommit att bli en lyx. Denna studie kommer fokusera på praktiker relaterade till hygien. Syftet med projektet är att skapa en ny berättelse om praktiker relaterade till hygien, detta för att uppmuntra ett mer hållbart sätt att utföra dessa praktiker på. För att skapa en ny berättelse utförs en designprocess som genererar diskursiva designartefakter som ska kunna bidra till den nya berättelsen. Dessa artefakt är en del av forskningen och har i syfte att undersöka och utforska, de har inte i syfte att svara mot en problemdefinition och bli kommersiella. Genom att förstå att nuvarande berättelser måste ifrågasättas, inte bara från ett materiellt perspektiv utan också från ett konventionellt och progressivt perspektiv, så skapas möjlighet för förändring genom design. Forskningen och designprocessen baseras på teorier som Praktiker som designenheter och normkritisk design då de ger möjlighet att utforska och visualisera normer, beteenden och sociala strukturer bakom praktikerna. Det betyder att empiriska insikter, samt insikter från användare är av stor vikt i arbetet, därför utforskas detta genom litteraturstudier, användarcentrerade designmetoder, intervjuer och användaranalyser. Med förståelsen från dessa insikter så påbörjas en generativ designprocess för att skapa diskursiva designobjekt. Objekten har i syfte att vara verktyg för kommunikation och trigga diskussioner om hur den nya berättelsen kan berättas. Den nya berättelsen består av tre artefakter; en mist-vägg som utmanar renlighetsnormer genom att skapa en duschmiljö utan rinnande vatten; en hudborste som utmanar könade normer relaterade till hygienprodukter genom att fokusera på den mänskliga kroppen som könslös; samt en mätare som utnyttjar normer relaterade till tron på vetenskap och teknologi genom att ifrågasätta hur renhet kan värderas. Tillsammans formar de tre artefakten nya, mer hållbara, beteenden i badrummet.

I denna studie görs en didaktisk läsakt med ett intersektionellt perspektiv av Emile Zolasroman Thérèse Raquin. Syftet är att undersöka vilken didaktisk potential dennaturalistiska romanen har att möta såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag. Ianalysen tillämpas intersektionell teori för att studera hur skärningspunkterna mellan deolika maktaxlarna kön, klass, etnicitet och sexualitet synliggörs i romanen. Sedan förs endidaktisk diskussion utifrån analysen. I denna undersökning framkommer att romaneninnefattar stereotypa framställningar av huvudkaraktären Thérèse och det går att se hurde undersökta intersektionella kategorierna samverkar och befäster hennes underordnademaktposition. Den didaktiska diskussionen problematiserar därför användningen avromanen i litteraturundervisningen, men argumenterar för att det föreligger en didaktiskpotential i romanen att genom en normkritisk litteraturundervisning möta skolanskunskaps- och värdegrundsuppdrag.

To use en (one) as a generic pronoun in subject position, instead of the more traditional man, became more widespread in Swedish language during the beginning of the 21st century. The predominant motif of the substitution is to influence the language in a trajectory of gender equality by replacing the pronoun man, which can be considered androcentric due to its resemblance with the noun man (man). According to linguistic authorities the use of en is grammatically correct, but man is more generally accepted.  This study uses discourse theory to research attitudes among teachers at high school and professors at college/university level towards en as a generic pronoun. The 89 participants have answered a web-based survey covering their attitudes and their actions when (and if) their students use en in written assignments. The results show that the attitudes and actions differ, more between individuals than between groups. Most participants do accept the usage among students, even if they do not use it themselves nor consider it a positive or necessary language reform. Further, the result of the discourse analysis shows somewhat contesting discourses of gender equality, dialect, and proficiency, within a discourse order of linguistic correctness.

Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and  self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers interaktioner i barns lek med fokus på makt och genus. Metoden som används är kvalitativ och empirin samlas in genom icke-deltagande observationer. De som deltar i studien är förskolebarn och deras pedagoger på fyra förskolor i två olika kommuner. Resultaten analyseras med hjälp av Foucaults maktteori samt Butlers genusteori med fokus på begreppen makt och genus. Observationerna visar att pedagogers interaktioner i den fria leken befäster traditionella könsnormer genom att pojkar och flickor bemöts olika. Pojkarna har haft större tillträde till olika bråklekar, och därmed även större möjligheter till makt och motstånd av förgivettagna normer. Flickor är mer övervakade och mer begränsade i sin lek. Detta visar att den fria leken inte är fri utan att vuxnas makt och perspektiv alltid är överordnat barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

This paper´s main purpose was to analyse textbooks used in religious studies in Sweden in upper secondary education to see how LGBTQ persons and information about norm breaking sexual identities is emphasized in these textbooks. To obtain that information a context analysis was used and five books were used during this specific analysis.The theoretical foundation of the analysis was based on queer theory and norm critical theory with an focus on norm critical pedagogy which was used to highlight, criticize and understand the previous research that has been done and give wider perspective when it comes to the text in the textbooks.What the analysis shows is that even if there is some information in the textbooks about LGBTQ people there is not enough information to execute a norm critical educational lesson and to achieve the central content of the course Religionskunskap 1 in upper secondary education in Sweden. There are huge varieties of information in the textbooks and usuallythey are under chapters such as ”marriage”, ”sexuality” and often not discussed in the context of religion and only as sexuality as a whole.

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.