Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Vi har genomfört en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl på ett infrastrukturprojekt i Norrköpings kommun som heter Framtidens resor i Norrköping. Projektet har initierats på grund av att kommunen förväntar sig en kraftig befolkningstillväxt samt ett ökat resande inom tätorten när höghastighetsjärnvägen Ostlänken tas i drift år 2035. Syftet med projektet är att förbättra infrastrukturen för de hållbara transportslagen. I kalkylen utvärderas två olika utredningsalternativ med inriktningar på olika trafikslag gentemot ett jämförelsealternativ. Kvantifieringen av effekter baseras på data från trafikprognosmodellen VISUM. Dessa effekter har sedan värderats med hjälp av olika kalkyl- och schablonvärden från Trafikverkets rekommendationer i ASEK (2016). Våra resultat visar att UA Litet trendbrott genererar ett nettonuvärde på -11,5 miljoner kronor medan UA Stort trendbrott visar ett nettonuvärde på 3 810 miljoner kronor och en nettonuvärdeskvot på 1,53. Utifrån ett samhällsekonomiskt lönsamhetsperspektiv rekommenderar vi att genomföra UA Stort trendbrott. Dock gör vi antagandet att även UA Litet trendbrott skulle visa ett positivt nettonuvärde om det vore möjligt att kvantifiera samtliga effekter. / In our master thesis we have, in collaboration with the municipality of Norrköping, done a cost-benefit analysis to analyse their project Framtidens resor i Norrköping. The aim of the project is to improve the mobility for the citizens and to make it easier to use public transports. The project was initiated because of the large expected increase in the population which in turn would put a lot of pressure on the public transport. By the year of 2035 the planned high-speed rail project, The East Link Project, is expected to be in use making it even more important that the municipality’s public transport is high-functioning. Two different scenarios, UA Litet trendbrott and UA Stort trendbrott, have been analysed and both have been compared to how the infrastructure is today. To quantify the effects of the project the software VISUM has been used. To our help we have used the ASEK Guidelines as well as the recommended principles and prices in the report. Our results indicate that UA Litet trendbrott will generate a net present value (NPV) of –11,5 million SEK. As for UA Stort trendbrott, our conclusion is that the scenario will generate a positive NPV, a conclusion which our sensitivity analysis validates. The NPV shows a benefit of more than 3 810 million SEK and the Ratio of NPV and public-sector support (NNK) shows a value of 1,53. We therefor recommend to follow through with the plans stated in UA Stort trendbrott. / Framtidens Resor i Norrköping

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.

<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

<p>Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.</p>

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.

Uppsatsen undersöker hur socialt arbetsintegrerande företag påverkar samhällets ekonomi genom att identifiera hur kommun, landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkas av verksamheten. Använd metod är ett socioekonomiskt bokslut över ett av de största socialt arbetsintegrerande företagen i Norrköping; Prosanitas AB. Djupintervjuer med deltagarna på det socialt arbetsintegrerande företaget genomförs med målet att ta reda på hur relationen med de identifierade aktörerna har förändrats före och efter de började i företaget. Medelvärden från intervjustudien analyseras tillsammans med offentliga prislistor från de identifierade aktörerna för att omvandla de externa effekterna till monetära enheter. Resultatet visar att samhällsvinsten är 18 gånger högre än den företagsekonomiska vinsten samt att samhällsvinsten per deltagare är ungefär 83 000 kronor årligen. Slutsatsen är att socialt arbetsintegrerande företag är samhällsekonomiskt lönsamma, dock förlorar kommunen marginellt på verksamheten. Policyimplikationen som kan dras av studien är att ett regelverk eller en klassificering behövs för att kunna urskilja seriösa från oseriösa aktörer på marknaden. Vilket skulle minska agentkostnaden för olika myndigheter och företag och på så sätt även få dem att våga investera i socialt arbetsintegrerande företag, något som i sin tur ökar samhällsnyttan. Nyckelord: Socialt Arbetsintegrerande Företag, Socioekonomiskt Bokslut, Norrköpings Kommun, Samhällskalkyl, / This study investigates how social enterprises affect the national economy by identifying the influence of the country council, the municipality, the health insurance office and the employment bureau. The method used is a cost benefit analysis, applied on one of the largest social enterprises in Norrköping; Prosanitas AB. In-depth interviews with enterprise participants are performed in order to investigate how their relationship with the identified actors has changed before and after they entered the enterprise. The mean values that emerged from the interviews are analyzed with public price lists from the identified external actors, in order to transform the effects into monetary units. The analysis shows that social profit is 18 times higher than the business profit and that the social profit per participant is approximately 83 000 SEK a year. The conclusion states that social enterprises are economically profitable, however, the municipality loses marginally. The policy implication indicates that a set of rules or classification is needed to distinguish serious from unserious companies. This would reduce agent costs for agencies and companies, providing them opportunity to invest in social enterprises. Key words: Social Enterprises, Cost Benefit Analysis, Norrköping, Sweden, National Economy, Prosanitas

<p>En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.</p><p>Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.</p><p>Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag.</p><p>I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.</p>