Detta examensarbetet har gått ut på att utifrån en förbestämd geografisk begränsning undersöka hur kulturhistoriska värden och antikvariska arbetsmetoder kan integreras i en designprocess och produktutveckling, för att utveckla en platsspecifik parkmöblering som baseras på-, och kommunicerar lokalsamhällets kulturhistoriska värden. Kulturhistoria är ett viktigt begrepp, som tillåter såväl historisk representation och förståelse, liksom kulturellt deltagande - vilka båda är värdefulla delar för ens identitet. Det handlar även om demokratisk representation, och möjligheten till förståelse för tidigare generationer och skeenden. Rapporten behandlar övergripande metoder för kulturhistoriskt arbete, hur dessa kan integreras med en designprocess, liksom en redogörelse och bedömning för flera av de olika kulturhistoriska ämnen som utgjort övergripande kultur och historieskrivning för lokalsamhället i fråga. Arbetet har genom integration av kulturhistoriska metoder och en produktutvecklande designprocess konstaterat de kulturhistoriska egenskaper som i detta arbetet varit bäst lämpade att skildra och kommunicera en kulturhistorisk kontext i en offentlig miljö. Detta har resulterat i utveckling av en parkbänk, som baserats på dessa värden och är anpassad efter platsen. Arbetet har därför utforskat och konstaterat nya medel och arbetssätt att integrera med design och formgivning, men även hur antikvariska arbetsmetoder kan appliceras inom andra forskningsämnen och arbeten för att uppnå dess syfte i andra kontexter. Nyckelord: Kulturhistoria, Möbeldesign, Lokal design, Offentlig miljö, Antikvariskt arbete, Produktutveckling

Offentliga rum är en konstant i urbana miljöer och också därför en stor del av människors liv. Att det ska vara tryggt att vistas i dessa offentliga miljöer är således kanske en självklarhet. Trygghet i offentliga miljöer är en central fråga för att skapa en trivsam och säker omgivning för alla människor. Det handlar om att känna sig säker och skyddad när man vistas på platser som parker, torg, gator, kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. En hög nivå av trygghet i dessa miljöer främjar både individens och samhällets välbefinnande. För att uppnå trygghet i offentliga miljöer är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer och implementera lämpliga åtgärder. Dessa faktorer är ibland inte helt självklara och genom vetenskaplig litteratur kan samhällsplanerare bättre förstå och utforma miljöer som människor kan bruka till sin fulla potential.  Undersökningen bygger därför på en komparativ fallstudie av tre offentliga miljöer av olika karaktär. Genom platsanalys och observation har dessa miljöer undersökts för att skapa en fysisk och verklig koppling mellan teori och fysisk planering. Av den kvalitativa textanalysen framkommer det att flera faktorer såsom exempelvis: arkitektonisk design och utformning, belysning, översikt och social kontroll bidrar till miljöns upplevda trygghet. Studering av de olika miljöerna har lett till slutsatsen att Karlskrona kommun har ett trygghetsperspektiv grundad i vetenskapliga teoretiska utgångspunkter vid planeringen av offentliga miljöer men att det finns en del brister i genomförandet. Det vill säga att en dissonans existerar mellan teorin och den fysiska planeringen där förbättringar och strategier för ökad trygghet kan göras.

Previous research has shown that breastfeeding in public environment is not completely accepted, neither in Sweden nor internationally. Therefore, women feel restricted. Research indicates that the female body is sexualized and the woman is seen as an object. However, it is possible to change the norm concerning public breastfeeding, it’s done by people questioning, being educated about but also being exposed to breastfeeding. The aim of the study is to examine women's perceptions of breastfeeding in public space, their potential strategies and which societal changes they find are needed for safe breastfeeding in the public. This qualitative study is based on five semi-structured interviews with women who have experiences of breastfeeding in public environment. Thematic analysis method and abductive analytic strategy was used. The analysis is informed by feminist theories on gender and public space. The results indicate women’s perceived fear of receiving unwanted attention, gazes and insecurity. To be able to breastfeed in the public, the women created safety strategies such as covering up, planning and creating “an own private room”. The analysis shows that the women see both themselves and society as responsible for change and that normalization is required. / Tidigare forskning har visat att amning i offentlig miljö inte är helt accepterat, varken i Sverige eller internationellt. Vilket gör att kvinnor känner sig begränsade. Forskningen visar att kvinnokroppen är sexualiserad och kvinnan ses som ett objekt men det går att förändra normen kring offentlig amning genom att människor ifrågasätter, utbildas om samt exponeras för amning. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av amning i offentlig miljö, vilka potentiella strategier kvinnor skapar samt vilka samhällsförändringar de efterfrågar för att kunna amma tryggt i det offentliga. Denna kvalitativa studie baserar sig på fem semi-strukturerade intervjuer med kvinnor som hade ammat någon gång i livet. Studien utgår från tematisk analysmetod och abduktiv analysstrategi. Analysen tar avstamp i feministiska teorier om kön och offentlig miljö. Resultaten visar att kvinnor upplever rädsla för oönskad uppmärksamhet, blickar samt osäkerhet. För att ändå kunna amma i offentlig miljö skapade kvinnorna trygghetsstrategier så som skylning, planering eller skapande av ”en privat vrå”. Analysen visar att kvinnorna tillskriver både sig själva och samhället ansvar för förändring och att normalisering krävs. Kvinnor skapar strategier utifrån deras upplevda känslor som rädsla eller osäkerhet. Kvinnor påpekar också att amning i offentlig miljö måste bli mer normaliserat och accepterat.

Abstract I want to talk about tactile experiences, words that extend beyond touch. A full-body experience of space that begins with the senses, creating a collective understanding when everything is combined. We step in unbeknownst, activating our senses through the shapes and textures that enthral us. With our eyes, we access the dynamic of the room.  The foundation of my work is texture, so I explore the surface through it and textile is my chosen material because it allows me to do just that. By distorting, adding and pulling apart I can always get a new experience of it. In this project I work with three-dimensional patterns on the surface of the textile, and with subtle changes in volume I try to capture the light that falls on it and emphasis the texture to make the experience of it even richer.

This is a thesis in Information Design with an emphasis on Spatial Design. The purpose of the study is to create an active square that fullfills modern day expectations and requirements regarding function and aesthetics. The study investigates how Stora torget (English translation: “The Big Square”) in Västerås can be more inviting and how it should be designed to communicate that is is a meeting place for everyone. Through spatial analysis, observations, notation analysis, interviews and theories it has been established that the square does not live up to the requirements of a public space. Accessibility is poor and therefore excludes many people. The square does not communicate that it is a meeting place and people are generally only passing through it. This thesis has made use of theories, previous research and empirical evidence to create a design proposal that aims to encourage more people to chose to stay and spend more time in the square. The square would therefore become a meeting place and be seen as an important urban space within the city. / Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet är att skapa ett aktivt torg som möter dagens förväntningar och behov avseende funktion och estetik. I arbetet undersöks hur Stora torget i Västerås kan bli mer inbjudande och hur torget bör formges för att kommunicera en mötesplats för alla. Genom rumslig analys, observationer, notationsanalys, intervjuer och teorier har det framkommit att Stora torget inte uppfyller de krav som kan ställas på ett offentligt rum. Torget är inte tillgängligt för alla, vilket gör att många människor utesluts. Vidare kommunicerar inte platsen att det är en mötesplats, då människor endast passerar torget. Arbetet har med hjälp av teorier, tidigare forskning och empiri resulterat i ett gestaltningsförslag som ska göra att fler människor ska vilja stanna på torget. Platsen ska bli en mötesplats i staden och upplevas som ett viktigt stadsrum i city.

Offentliga toaletter kan ofta vara ofräscha, tråkiga och utformade med kalla material och utan intresse för att skapa en trevlig miljö utöver att strikt tillgodose nödvändigheter. I mitt examensarbete har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Här vill jag låta färg, form och lekfullhet ta plats i funktionen. Vare sig du kom- mer för att ensam pausa en stund, eller om du passerar i all hast och bara söker en vanlig (men bra!) toalett, ska du finna en plats gjord med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på be- hov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö, t.ex genom att planera barntoaletter och amningsrum. Toaletten har jag placerat i Slussens tunnelbanestation, eftersom det där idag inte finns en gratis offentlig toalett, trots att tusentals passerar här dagligen. Slussens kakel, konstutsmyckningar och estetik har påverkat toalettens uttryck, i sammanflätning med känslan och arkitekturen i antika bad, hammam och japansk bad- kultur. Färgglada, udda och omsorgsfullt utformade toaletter jag stött på, i många fall utomlands och gjorda under tidigare delen av 1900-talet, har inspirerat mitt designförslag, men också lagt grunden för mitt val av tema i detta examensprojekt. / Public toilets are often unclean, dull and designed with cold materials with no interest in creating a pleasant environment other than strictly satisfying needs. In my degree project, I have tried to bring life to the public toilet. Here, I want to let colour, form and playfulness be a part of the functionality. Whether you come to pause alone for a moment, or if you are in a hurry and just looking for an ordinary (but good!) toilet, you should find a place made with care. Based on feminist urban planning, I have tried to provide for needs that are not always included in the design of the public environment, for example by planning children’s toilets and a breastfeeding room. I have placed the toilet in Slussen’s metro station, where today there is no free public toilet, even though thousands of people pass here daily. Slussen’s tiles, art decorations and aesthetics have influenced the expression of the restroom, intertwined with the feeling and architecture of antique baths, hammams and Japanese bathing culture. The colourful, odd and carefully designed toilets I have come across, in many cases abroad and made during the early part of the 20th century, have inspired my design proposal, and also laid the foundation for my choice of theme in this degree project.

Brott mot person i offentlig miljö är en av de brottskategorier som skapar störst otrygghet i det svenska samhället. Under 2018 anmäldes totalt 5101 brott mot person i offentlig miljö i Malmö, vilket är cirka 10% av de totalt anmälda brotten i Malmö. För att minska brott i offentlig miljö krävs det att polisen arbetar effektivt och på rätt platser. Tidigare forskning visar på att arbete med ”hot spot” är en effektiv metod inom det polisiära brottspreventiva arbetet och ”harm spot” kan vara ett bra alternativ till att förbättra arbetet ytterligare. I denna uppsats är syftet att ge polisen ytterligare information om var den allvarligaste brottsligheten i Malmö sker. Detta genom att undersöka och presentera ”hot & harm spot”-kartor som jämför brottsligheten i Malmös delområden. Studien ämnar delvis att visa var brotten med högt skadevärde sker och om det verkligen sker i de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (NOA 2017), eller om det sker över hela Malmö. Studien ämnar även att undersöka om ”hot spots” och ”harm spots” stämmer överens gällande var brottsligheten i offentlig miljö begås. Resultaten i studien tyder på att brott i offentlig miljö framförallt sker i de centrala delarna i Malmö och att de platser som beräknas ha högst skadevärde finns i Lindängen och i centrum. Det vill säga enbart i ett av tre särskilt utsatta områden. / The public crime is the type of crime that makes people feel most unsafe in the Swedish society. During 2018 there was a total of 5101 criminal notifications of crimes against people in public spaces in the city of Malmö, which is approximately 10% of all reported crimes in Malmö. It is important for the police to work efficiently and with precision to reduce the public crime. ”Hot spot policing”, as an method for the police, is shown to have good results in making their work in reducing crime more efficient and ”harm spot policing” could be an alternative to make their work even more efficient. The main goal of this study is to give the Malmö police more knowledge about where the most serious crime in Malmö occur, by using the ”Swedish Crime Harm Index” made by Rinaldo (2015). The aim is to compare and to present the public crimes in particularly deprived areas and the remaining Malmö by using ”hot-” and ”harm spot” maps. According to the “Nationella operativa avdelningen” (2017) there are three particularly deprived areas in Malmö, which is Lindängen, Seved and Rosengård. The study will also look into if the ”hot spots” and ”harm spots” will differ in the places where the crimes is commited. The result in this study mainly show that the most crimes occur in the central parts of Malmö and the crimes with highest harm value occur in Lindängen and the central areas. Which means in only one out of three of the particularly deprived areas.

<p>Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.</p><p>Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.</p><p>Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.</p><p>Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.</p><p>Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen.</p> / <p>The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010.</p><p>Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations.</p><p>Method. Review of scientific articles found in four different databases.</p><p>Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance.</p><p>Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.</p>

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010. Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning. Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser. Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande. Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen. / The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010. Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations. Method. Review of scientific articles found in four different databases. Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance. Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.

Mitt examensarbete är genomfört som en undersökande designprocess, vars syfte är att undersöka vilka krav en VR-upplevelse, med hög immersion, ställer på den fysiska miljön för att sedan omsätta dessa krav i ett färdigt koncept av ett fysiskt rum som ska fungera självgående. Med det fysiska rummet syftar jag till det verkliga rummet i vilket det virtuella rummet finns tillgängligt att uppleva via VR-utrustning. Det fysiska rummet är i detta fall också platsspecifikt då jag har jobbat med beställarna Länsmuseet Gävleborg samt Region Gävleborg, men konceptet går att anpassa till andra miljöer, utefter kraven som dessa ställer.  Detta rum kommer främst att användas för visning av olika världsarv i VR, och världsarvet som inviger rummet är Hälsingegården Bortom Åa, även kallad Fågelsjö Gammelgård. Det virtuella innehållet har delvis påverkat rummets utformning, främst i valen av grafisk utsmyckning.  Designprocessen har bestått av ett kontinuerligt researcharbete, problemanalys, användarobservationer, idégenerering som innefattar workshop, deltagarobservationer, prototypbygge, konceptutveckling och sammanställande samt visualiserande av färdigt koncept.  Jag har under processen arbetat med det fysiska rummet i dessa fem problemområden: planlösning, säkerhet, inbjudande och inkluderande, utrustning samt instruerande. Något som har präglat min process mycket är kravet om att rummet ska fungera självgående, det vill säga att ingen extra instruktör eller övervakare ska behövas för användning av rummet. Detta är ett krav från Länsmuseet Gävleborg och är av ekonomiska och praktiska skäl. En viktig poäng med mitt arbete har varit att tillgängliggöra kulturella upplevelser för de som inte har möjlighet att ta sig till den verkliga platsen. Av den anledningen har jag jobbat mot att rummet bör vara tillgängligt för så många som möjligt. Genom att presentera ett världsarv via en modern och spännande teknik kan det bidra till ökat intresse av historia och kultur bland unga samt generera fler besökare till museet och i förlängningen ekonomiskt gynna kulturutvecklingen i Gävle. Det kan även minska klimatpåverkan genom att resor till platser långt bort inte behöver genomföras, så som studiebesök.  Mitt examensarbete har resulterat i ett innovativt koncept av ett rum tillägnat offentliga utställningar i VR, med vissa plats- och situationsspecifika detaljer, så som storlek och val av vissa grafiska detaljer. Det fysiska rummet består i sin helhet av två mindre delrum. I de rummen finns både rent tekniska, visuella och sensoriska lösningar som behandlar de olika problemområdena.  Detta rum har presenterats med renderingar, illustrationer samt skalmodell. I skrivande stund har konceptet i sin helhet redan förverkligats på Länsmuseet Gävleborg och finns där att besöka, men det jag presenterar i denna uppsats är arbetet som ledde fram till konceptet.