Global ETD Search

41	Där jag aldrig varit Westman, Therese January 2014 (has links) The sites I visit turned into routines a long time ago. Everywhere someone has decided what should be there and what will not fit. I retreat into my daydreams, away from everyday life. A longing for something different, something wonderful. I decided to go where I've never been, searching for something unknown. Sometimes the escape and search is similar, and with the same goal. This is a story about a journey to a new place, which is familiar in more ways than one. It's about everything that is designated, but by whom and for whom? About possibilities, to see what the world could be, potential, dreams and hope. The project aims to implement a fantasy, and show a different reality. I found a place on the border between urban buildings and vast nature. An end, a beginning and a passage. There is a tree, a symbol of knowledge and vegetation, a premonition of what's coming. The closest we come to untouched nature begins on the other side of the slope. But here, where I stand, everything is decided. I understand that my world is synthetic. My project is a site-specific design in Akalla, where I created a tree wig and a stone landscape. Akalla daydream public space design escape interior exterior facade realities layers mirage rainbow fantasy potential passage border designated synthetic Akalla dagdröm offentlig miljö design flykt interiör exteriör fasad verkligheter lager hägring regnbåge fantasi potential passage gräns designerad syntetisk
42	Gatuvåldet i nordöstra Göteborg Thorén, Tova, Tolsheden, Isabel January 2019 (has links) Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development. brottsprevention brottsutveckling gatuvåld gängkriminalitet särskilt utsatta områden våld i offentlig miljö våldsbrottsutveckling kriminologi crime prevention crime development development of violent crimes especially vulnerable areas gang crime public crime criminology Social Sciences Samhällsvetenskap
43	Den spontana resan : Vägledning genom taktilitet, färg & kontrast – för personer med ledsyn. Lövenhamn, Maria January 2022 (has links) Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning. Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability. Accessibility information design spatial design way showing wayfinding color coding visual impairment blindness public environment trails. Tillgänglighet informationsdesign rumslig gestaltning wayshowing wayfinding färgkodning synnedsättning blindhet offentlig miljö ledstråk. Design Design
44	Färgkodning för ett självständigt liv : Wayshowing för personer med demenssjukdom Persson, Eva January 2011 (has links) I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre. / This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer. Informationsdesign wayshowing wayfinding offentlig miljö färg demens självständig vägledning Skriv text wayshowing wayfinding space color dementia nursing home independent Informationsdesign wayshowing wayfinding rum färg demens äldreboende självständig vägledning
45	Trygghet i stadsmiljöer och offentliga toaletter : Feeling safe in public spaces and restrooms Thudén, Lisa January 2019 (has links) Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms. security urban environment public toilet restrooms public toilets equality safe human presence public environment urban environment physical environment spatiality design architecture urban planning feminist urban planning urban development urban space equality urban space women girls discrimination sustainable urbanization inclusion including urbanization gender sanitation hygiene gender equality. trygghet stadsmiljö offentlighet toalett toaletter offentliga toaletter jämställdhet säkerhet trygg mänsklig närvaro offentlig miljö urban miljö fysisk miljö rumslighet design arkitektur stadsplanering feministisk stadsplanering stadsutveckling stadsrum jämställt stadsrum kvinnor flickor diskriminering hållbar urbanisering inkludering inkluderande urbanisering kön sanitet hygien jämställd. Design Design

Page generated in 0.0662 seconds