This report describes the work of developing a specification of requirements for Waste Heat Recovery Units. The main part of the paper describes how the work with the specification of requirements has been performed. One specific question to be answered is: What are the customer’s demands in case of properties for the Waste Heat Recovery Units and how is that information collected as an order documentation to suit the business area Oil & Gas? The report begins with a description of the assignment and continues with the aim and background. A theoretical part describes the different areas and methods that have been important during the process. Work on the specification has been carried out on site at the company where interviews of staff and the study of internal documents has been a significant part of the implementation. The result is delivered to the company in the form of a specification of requirements for the Waste Heat Recovery Unit. This specification fulfills the requirements set initially and is a good starting point for the company to proceed with in contact with subcontractors. The conclusion of the work is that the establishment of a good specification of requirements is really important and that has been obvious during the work and progress of this project. The difficulty lied in getting the right information and to keep it simple and at same time durable.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten. Trots detta gav företaget aldrig ekonomisk avkastning och hade också svårt att nå upp till den förväntade produktionsmängden. Uppsatsen syfte är att försöka ge förståelse för varför ett företag av SSABs karaktär drevs vidare under så lång tid trots de stora kostnaderna för staten. Från uppstarten 1941 fram till beslutet om nedläggning 1961 ändrades argumentation kring fortsatta satsningar på SSAB. Från början var försörjningen av marinens grundläggande behov av drivmedel och smörjolja behov det viktigaste. Detta vidgades till att efter några år se SSABs då mer diversifierade produktion som nödvändig för beredskapen på fler varuområden. Mot slutet anfördes att den inhemsk oljeproduktion skulle kunna minska importbehovet och därmed bättra på handelsbalansen. I slutsatsen för uppsatsen argumenteras för att investeringar för SSABs utbyggnad och fortlevnad i första hand motiverades med att säkra beredskapen för drivmedel, men att investeringarna villkorades av att det fanns potential för framtida avkastning. Genom att använda forskning kring modernitetsmyten och myten om neutralitet kommer uppsatsen dra slutsatsen att den svenska neutralitetspolitiken och tron på den tekniska utvecklingen, samt att de investerade intressena var faktorer som var viktiga i SSABs fortlevnad.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.

Starting an engine in low temperatures creates unnecessary wear on components due to the insufficient lubrication of cold engine oil. A cold engine produces more emissions and consumes more fuel. Not all cars are equipped with engine heaters and installing an aftermarket heater is both expensive and time consuming. The aim with this project is to develop a universal engine heater with the ability to heat engine oil efficiently. Installing the engine heater should not require any special tools or expertise. To create a universal engine heater the construction is flexible similar to an electric cable and the length can be modified. The lower part, in contact with the engine oil, contains a resistor with an outside cover of steel to efficiently transfer heat. The challenge is to create an engine heater that is efficient in heating the engine oil while being small enough to fit in most cars. The surface area of the heater plays a large role when it comes to transfer heat efficiently. To heat 6 liters of engine oil from - 20 ° to -6° C takes roughly 2 hours with conventional surface area. By doubling the area by using another design, the same temperature can be reached in about 30 minutes. / Att starta en motor i minusgrader sliter mycket på invändiga komponenter. Detta då motoroljan på grund av högre viskositet inte smörjer lika bra, vilket i sin tur leder till att oljan inte kan cirkulera i motorn. Dessutom släpper en kall motor ut större mängder föroreningar i luften och förbrukar mer bränsle. Alla bilar är inte utrustade med motorvärmare och att eftermontera är både kostsamt och tidskrävande. Målet med projektet är att ta fram en universell motorvärmare med kapacitet att värma upp motoroljan i en personbil på ett effektivt sätt. Motorvärmaren ska inte kräva några speciella verktyg för att monteras och den ska vara lika lätt att montera som den ordinarie oljestickan. Motorvärmaren är konstruerad av ett elastiskt material likt en elsladd för att vara universellt passande. Den nedre delen i kontakt med motoroljan omsluter en resistor och har ett yttre hölje av stål för att ha god värmeöverföringsförmåga. Utmaningen är att konstruera en sticka som kan värma motoroljan tillräckligt snabbt och som är tunn nog att föras in i oljetråget utan hinder. En stor påverkande faktor gällande motorvärmarens prestanda är kontaktytan mellan motorvärmare och motorolja. Att värma upp 6 liter motorolja från -20 till -6° C tar drygt två timmar med oljestickans geometri. Med dubbla kontaktytan kan samma temperatur nås på drygt 30 minuter och denna areaändring kan ske genom att ändra motorvärmarens design.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning. Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna. Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen. Fordonsbranschen uppvisade samband vid ett av de sex eventen och oljebranschen vid två utav de studerade eventen. Reaktionen på aktieavkastningen för bolagen med en koppling till svenskt näringsliv var i linje med de övriga internationella bolagen i branschen. Undantag visades för oljebranschen. Resultatet är en indikation på att andra variabler påverkade aktieavkastningen och detta skapar svårigheter för aktieinnehavare att förespå framtida avkastning.

The work focuses on the current Russian-language theatre writing, more precisely on its strongest and best-known fraction known as the “New Drama” movement. It questions the usage of the term itself as well as it outlines the historical development of Russian theatre, of drama of last twenty-five years and related events of the collapse of the Soviet Union and reflects the change of social paradigm. It describes the emergence of the phenomenon of "New Drama". It presents the names, institutions, general tendencies and its typology. In the second part, it puts emphasis on the production of four selected authors of the movement: Olya Mukhina, Ivan Vyrypayeva, Mikhail Durnyenkov and Yaroslava Pulinovich, whose works are analysed in detail. The analysis of the work of the four chosen authors and the context of its creation confirms the initial thesis of the gradual convergence of the original subcultural phenomenon with the mainstream. In conclusion, the thesis attempts to name the circumstances that led to the change of the authors’ strategies and thus generally to the transformation of the mainstream subculture.

Research on the relationship between the oil market and the stock market has been a frequently discussed topic. Regarding the connection between oil and the stock market, there are different opinions about whether there is a relationship or not, therefore there is still room left for further research on the subject matter. In addition, none of the studies we could identify researched the Swedish stock market with the effect on different sectors separately at the stock market. The purpose of this paper is to study the relationship between the return- and volatility of the oil and how it affects the Swedish stock market. We will partly analyze the relationship between oil return and the specific sectors on the Swedish stock market while also studying the relationship with the stock market as a whole. Furthermore, we will also look at the connection between the oil volatility index (OVX) with regards to how it affects both the sectors and the Swedish stock market.  The method used in the study is quantitative consisting of two linear regression models which will be redesigned into two multiple regression models containing our control variables. The data which were used in the study was compiled into time-series data and the estimates were performed with OLS-estimations.  The result of the study was that no statistically significant relationship could be found between the Swedish stock market and oil return- and volatility. Furthermore, in the sectoral analysis, five sectors became statistically significant given their relationship to oil return. When examining the relationship between the oil volatility and the sectors on the Swedish stock market the result gained was three statistically significant sectors. Thus, there is no evidence for a statistically significant relationship between the Swedish stock market and the oil return- and volatility. However, we conclude that the oil return- and volatility have a sectoral effect on the Swedish stock market. / Forskning om relationen mellan oljans pris och aktiemarknaden har varit ett väl diskuterat ämne. Beträffande sambandet mellan oljan och aktiemarknaden råder det skilda meningar om huruvida det finns ett samband eller inte, därav finns det fortfarande utrymme för vidare forskning. Dessutom undersöker ingen av studierna vi identifierat den svenska aktiemarknaden och hur olika sektorer på marknaden påverkas enskilt.  Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan avkastningen- och volatiliteten i oljan och hur det påverkar avkastningen på den svenska aktiemarknaden. Dels kommer vi att undersöka förhållandet mellan oljans avkastning och enskilda sektorer på Stockholmsbörsen, såväl som vi undersöker börsen i helhet. Vi kommer också att studera hur oljevolatilitetsindex (OVX) påverkar avkastningen för dessa sektorer och Stockholmsbörsen som helhet.  Studien använder sig av en kvantitativ metod bestående av två initiala linjära regressionsmodeller som sedan omkonstrueras till två multipla regressionsmodeller innehållande kontrollvariabler. Studiens data har sammanställts till tidsseriedata och skattningarna utfördes med OLS-estimeringar.  Resultatet av studien blev att inget statistiskt säkerställt samband kunde hittas mellan Stockholmsbörsen och oljans avkastning respektive volatilitet. Vidare i den sektoriella analysen blev fem sektorer signifikanta vid undersökning av oljans avkastning. Fortsättningsvis undersöktes oljans volatilitet mot sektorerna vilket resulterade i tre signifikanta sektorer. Slutsatsen blir således att det inte finns ett signifikant samband mellan Stockholmsbörsen som helhet och oljans avkastning- samt volatilitet. Däremot kan vi konstatera att oljans avkastning såväl som volatilitet har en sektoriell påverkan.

In this thesis the analysis of the oil and gas industry was carried out in terms of possibilities of improving its energy efficiency and carbon emission reduction potential. The largest potential is concentrated in pipeline transportation and petroleum extraction (upstream) sectors. Different possibilities of improving energy efficiency in upstream sector were analyzed, as this sector has large energy saving and energy efficiency improving potential due to effective associated petroleum gas (APG) utilization. Calculation model of application of different as novel, as already existing APG utilization methods for remote oil fields was proposed, as remote oil fields especially face to the problem of absence of infrastructure, reliable energy supply and effective APG utilization methods. Calculation was conducted for three APG utilization methods on the remote oil fields: INFRA GTL conversion of APG into synthetic oil, the use of Capstone turbines for APG utilization, and comparison of these two effective methods with APG flaring. Developed calculation model can be used to give fast initial estimate of economic viability of using particular APG utilization energy supply method and carbon emission reduction potential, depending on oil field parameters (gas/oil ratio, energy supply, etc.) and / I denna avhandling analysen av olje- och gasindustrin genomfördes i form av möjligheter att förbättra sin energieffektivitet och koldioxid utsläppsminskning potential. Den största potentialen är koncentrerad till transport pipeline och petroleumutvinning (uppströms) sektorer. Olika möjligheter att förbättra energieffektiviteten i uppströms sektorn analyserades, eftersom denna sektor har stor energibesparing och energieffektivitet förbättra potential på grund av effektiv associerad petroleumgas (APG) utnyttjande. Beräkningsmodell för tillämpning av olika som roman, såsom redan existerande APG utnyttjandemetoder för fjärroljefält slogs, som avlägsna oljefält speciellt ansikte mot problemet med frånvaron av infrastruktur, tillförlitlig energiförsörjning och effektiva APG utnyttjandemetoder. Beräkning utfördes under tre APG utnyttjandemetoder på de avlägsna oljefält: INFRA GTL omvandling av APG till syntetisk olja, användning av Capstone turbiner för APG utnyttjande, och jämförelse av dessa två effektiva metoder med APG fackling. Utvecklade beräkningsmodell kan användas för att ge snabb initial uppskattning av ekonomiska bärkraften för användning särskilt APG utnyttjande och energiförsörjning metod och kol potential att minska utsläppen, beroende på oljefältsparametrar (gas / oljeförhållande, energiförsörjnings, etc.)

ESG risks, which stands for environmental, social, and governance, has in recent years exploded as a conversational topic. Including ESG efforts in company reports, and being transparent about operations is not as foreign as before. However, companies operating in controversial sectors and areas, known to have great environmental impact, face increased pressure to comply with the ESG values. One sector would be the oil sector, which is known as one of the most controversial sectors in regards to social and environmental issues. Disastrous events, such as spills and deaths following operations, have spread fast and sometimes hit hard on stock prices. The report will assess changes in stock prices in relation to changes in ESG-risk scores and ESG news for a selected number of companies, as well as a few macro variables. For this, a multiple regression analysis will be carried through. The thesis concludes in a model in which the ESG variables cannot explain overall stock movements; the variables that are shown statistically significant are mainly macro variables. However, certain stock movements that are marked as influential points by the model, which in this case all were rapid stock movements, seem to be reflected better on the changes of the ESG variables, which paves the way for further research. / ESG-risker, som står för miljö (enviromental), sociala (social) och styrning (governance), har under senare år blivit ett återkommande konversationsämne både på arbetsplatser och i undervisning. Transparens i årsredovisningar och tydliga ställningstaganden i miljömässiga och etiska frågor är inte längre lika främmande. Företag som verkar inom kontroversiella sektorer och områden, som är kända för att ha stor miljöpåverkan, står inför ett ökat tryck att bejaka dessa växande ESG värderingar. Den sektor som behandlas här är oljesektorn, känd som en av de mest kritiserade sektorerna när det gäller sociala och miljömässiga frågor. Katastrofhändelser, såsom oljespill, sprider sig i dag snabbt och påstås påverka aktiekursändringar. Rapporten kommer att bedöma förändringar i aktiekurserna i förhållande till förändringar i så kallade ESG-riskpoäng för ett antal utvalda företag, genom att utföra en multipel regressionsanalys. Makrovariabler som bedöms relevanta tas även hänsyn till. Avhandlingen avslutas i en modell där ESG-variablerna inte kan förklara de totala aktiekursrörelserna. De variabler som visar statistisk signifikans är huvudsakligen makrovariabler. Snabba aktierörelser som i huvudsak inte följer regressionsmodellen verkar däremot emellertid bättre förklaras av ESG-variabler eller händelser, vilket banar väg för ytterligare undersökningar.