Abstrakt     Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande. Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna. Deltagarna beskriver hur de önskade en planerad inskolning med möjlighet till individuell anpassning. Erfarna och hjälpsamma kollegor upplevdes ge ökad trygghet och stöd från en kollega som det fanns förtroende för ansågs vara viktigt. Det framställdes hur betydelsefull självinsikten var över den egna kunskapen samt att ansvaret för kunskapsinhämtning låg på dem själva. Deltagarna menade också att det var viktigt att acceptera rollen som novis och därmed bristen på erfarenhet. Slutsats: Att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin situation gör det möjligt att sträva efter en öppen och tillåtande arbetsmiljö. Detta ökar förutsättningarna för god inskolning av nyutexaminerade operationssjuksköterskor, vilket kan bidra till en mer patientsäker vård.   Nyckelord: Handledning, Innehållsanalys, Inskolning, Nyutexaminerade operationssjuksköterskor, Upplevelser. / Abstract     Introduction: To be new at work is challenging and involves increased stress. Earlier studies show that many experienced that their knowledge was limited and wished for more practical experiences and where in need of a good introduction. Good teamwork with good relationships and a permissive environment was important for work at the surgical department to perform satisfactorily. Aim: The purpose of the study was to highlight newly graduated surgical nurses experiences of their first professional career. Method: The study had a qualitative approach where data collection was carried out through semi-structured interviews. The transcript was analyzed with a latent content analysis. Results: The analysis revealed three themes: Perceived factors influencing the development of skills, the ability to recognize their intrinsic value and ambient effects on the perception of the Översätt från: svenskaSkriv text, ange adressen till en webbplatöversätt ett dokument.AvbrytExempel på hur "" kan användas:automatiskt översatt av Googlesense of security, and need for control and support in the lack of control. The result shows how graduates surgical nurses experienced a feeling of being not enough prepared for their new jobs. Participants describe how they wanted a planned induction with the possibility of individual adaptation. Experienced and helpful colleagues felt to provide greater security and support from a colleague that there was confidence was considered important. It was made how important self-realization was over their knowledge and that the responsibility for the acquisition of knowledge lay on them. Participants also felt that it was important to accept the role of a novice and thus the lack of experience. Conclusion: To highlight newly graduated surgical nurses' perceptions of their situation makes it possible to pursue an open and tolerant environment. This increases the chances of a good induction of newly graduated surgical nurses, which can contribute to a more patient-safe care.   Keywords: Content Analysis, Experiences, Induction, Newly graduates surgical nurses, Tutorial.

Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses. Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal. Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom. Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation. Nackdelar var bland annat att det av vissa ansågs stressigt och att personalen kunde uppleva sämre kontroll. Slutsats: På effektivitetssalarna tycks det råda ett högre tempo, som av operationssjuksköterskorna kan upplevas som både stimulerande och stressigt och med arbetet finns både för- och nackdelar. Klinisk betydelse: Genom resultatet framkommer vad som redan fungerar bra i arbetet på effektivitetssal och även var möjligheter till förbättringar finns, förbättringar som kan göra arbetet än mer effektivt. / Background: Costs of healthcare are increasing and so is the amount of admissions to the hospitals as well as the burden of care in the wards, and therefore demands for more efficiency in the healthcare system is required. While healthcare needs to become more efficient there is also a demand that the quality on healthcare is met. Aim: To investigate and describe operating room nurses experiences of working in an efficiency OR unit. Method: The study was conducted using a descriptive qualitative approach and a purposeful sampling strategy was used. Ten operating room nurses, with experience of working in an efficiency OR unit, answered six beforehand designed questions through individual interviews that were recorded on audiotape. The data was transcribed and then analyzed by content analysis, where two main categories and several sub-categories emerged. Result: There are advantages and disadvantages of working in an efficiency OR unit and there is also some experience that can’t be interpreted as solely positive or negative. Advantages were that the work was found stimulating, there was better teamwork and better communication. Disadvantages were, among other things, that work could be found stressful by some of the staff and staff could also experience loss of control. Conclusion: It seems to be a faster pace in efficiency OR units, which can be perceived as both stimulating and stressful among operating room nurses and there are also both advantages and disadvantages with the work. Clinical relevancy: The result shows what already works well in the efficiency OR units and also where opportunities for improvement exist, improvements that could make work more efficient.

Bakgrund: I Sverige inträffar cirka 110 000 vårdskador varje år där 45% av fallen innebär en förlängd sjukhusvistelse för patienten. Tidigare forskning har visat att teammedlemmarna i en operationssal har olika uppfattningar när det gäller teamarbete på sal. Samverkan i team är en viktig aspekt där alla olika yrkesprofessioner behövs för att kunna säkerställa att patienten erhåller en god och säker vård. Ett samarbete som fungerar väl och en god kommunikation leder till att misstag och felsteg kan elimineras och kan främja patientsäkerheten.  Motiv: Författarna till föreliggande studie har under den verksamhetsförlagda utbildningen observerat hur brister i teamarbetet kan få förödande konsekvenser. Genom att genomföra intervjuer med fokus på operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete skapas en ökad kunskap hos teammedlemmarna vilket kan leda till förbättrat teamarbete i operationssalen. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i operationssalen. Metod: Studien har utförts i kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor vid tre operationsavdelningar i Sverige. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal redovisas i huvudkategorierna Strategier för att skapa ett positivt arbetsklimat, Tillvägagångssätt för kommunikation i teamet och Attityder i teamet med underliggande subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att kommunikationen hade betydelse för ett fungerande teamarbete. Vikten av en god kommunikation i teamet kunde påverka patientsäkerheten vilket kan ha betydelse för patientens liv. Att uppmärksamma operationssjuksköterskor om teamarbetets betydelse för patientsäkerheten, tror författarna är av vikt för att minimera antalet allvarliga händelser vilket kan leda till vårdskada. / Background: Approximately 110 000 healthcare injuries occur every year in Sweden, where 45% of the cases involve an extended hospital stay for the patient. Previous research has shown that team members in an operating room have different views of teamwork. Collaboration in the team is an important aspect where all different professions are needed to be able to ensure that the patient receives good and safe care. A collaboration that works well and good communication is required so that mistakes can be eliminated and promote patient safety. Motive: The authors have observed how deficiencies in the teamwork can have devastating consequences. By conducting interviews with a focus on the operating theatre nurses’ experiences of teamwork, increased knowledge is created among team members, which can improve teamwork in the operating room. Aim: The aim of the study was to illustrate operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room. Methods: The study was conducted in a qualitative design with semi-structured interviews with eight operating theatre nurses from three operating wards in Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: Operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room are presented in the main categories Strategies for creating a positive work climate, Approaches to communication in the team and Attitudes in the team with underlying subcategories. Conclusion: The operating theatre nurses experienced that communication was of importance for a functioning teamwork. The importance of good communication in the operating team could affect patient safety which can have an impact on the patient’s life. The authors believe it is important to make operating theatre nurses aware of the importance of teamwork for patient safety, to minimize the number of serious incidents that can lead to a healthcare injury.

Bakgrund: Arbetsmiljön består av fyra delar: fysiska, psykiska, organisatoriska och psykosociala. Delarna i arbetsmiljön påverkar personalen olika mycket. Den organisatoriska delen är stor på operationsavdelningar, där fokus ligger på planering av operationsprogrammet för att inte behöva stryka patienter och att patienter med mest behov ska få vård först. Det gör att snabba förändringar behöver göras och att operationssjuksköterskan inte alltid hinner med att förbereda sig. Motiv: Föreliggande studie kommer att kunna leda till kunskap om operationssjuksköterskans hantering av förändringar i operationsprogrammet. Den informationen kan vara värdefull för mindre erfarna operationssjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter bland operationssjuksköterskor gällande hanteringen av kortsiktiga förändringar i operationsprogrammet. Metod: Studien är kvalitativ där deltagarna var operationssjuksköterskor och arbetade vid ett länssjukhus i Norrland. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data, med en respondent i taget. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan för att analysera materialet. Resultat: För hantering av kortsiktiga förändringar har deltagarna olika sätt att förbereda sig, de beskrev vad som var avgörande för att räcka till och vilket sorts inflytande operationssjuksköterskorna har. Dessa tre delar har delats in i kategorier: att hinna förbereda sig, att räcka till och att ha inflytande. Konklusion: Operationssjuksköterskorna beskrev en förståelse av förändringarna som sker i operationsprogrammet. Irritation och frustration kan däremot uppkomma vid sena ändringar och vid ovana ingrepp. Erfarenhet är en tillgång när det gäller förändringar, då de kan jämföra ingrepp med tidigare operationer. Ovana ingrepp kan annars lösas genom byte med kollega eller förlita sig på övrig personal på salen. Antalet förändringar i operationsprogrammet upplevs ha minskat något över tid. / Background:The work environment consists of four parts: physical, mental, organizational and psychosocial. The parts of the work environment affect the staff differently. The organizational part is large in operating wards, where the focus is on planning the operating program so as not to have to cancel patients and that patients with the most needs should receive care first. This means that rapid changes need to be made and that the operating room nurse sometimes does not have enough time to prepare. Motive: The present study will be able to lead to knowledge about the operating room nurse's handling of changes in the operating program. That information can be valuable for less experienced operating room nurses. Aim: The purpose of this study was to describe experiences among operating room nurses regarding the management of short-term changes in the operating program. Methods: The study has a qualitative approach where the participants were operating room nurses and worked at a county hospital in northern Sweden. Semi-structured interviews were used to collect data, with one respondent at a time. Qualitative content analysis was then used to analyze the material. Result: To manage short-term changes, the participants have different ways of preparing, they described what was crucial to suffice and what kind of influence the operating room nurses have. These three parts have been divided into categories: to have time to prepare, to suffice and to have influence. Conclusion: The operating room nurses described an understanding of the changes that are taking place in the surgical program. Irritation and frustration can, however, occur at late changes and the unfamiliar procedures. Experience is an asset when it comes to changes, as they can compare procedures with previous operations. Unusual interventions can otherwise be solved by changing with a colleague or relying on other staff in the hall. The changes in the operating program are perceived to have decreased.

Bakgrund: Alla vårdprofessioner i operationsteamet ska arbeta utifrån sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Perioperativ omvårdnad i en högteknologisk vårdmiljö, där patienten erbjuds säker vård som bygger på trygghet och välbefinnande, är det som kännetecknar operationssjuksköterskans profession. Anestesisjuksköterskan har flertal liknande uppgifter som operationssjuksköterskan, exempelvis positionering av patienten och att förebygga och identifiera risker perioperativt. Kommunikation och teamwork behövs för att kunna erbjuda patienten en säker vård. Motiv: Få studier beskriver kommunikationen i operationsteamet med fokus på specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. Därför valde författarna i föreliggande studie att undersöka detta område ytterligare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av kommunikation mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor i perioperativ omvårdnad. Metod: Den använda data samlades in via semistrukturerade intervjuer från två olika Norrlandssjukhus i Sverige och bestod av nio deltagare, fyra anestesisjuksköterskor och fem operationssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade data.   Resultat: 11 underkategorier identifierades: ”Att prata ihop sig”, ”Att ha relation”, ”Att vara lyhörd och respektera varandra”, ”Att inte höra varandra”, ”Att inte få kontakt”, ”Att hamna i tidspress”, ”Att kommunikationen förändrades över tid”, ”Att vara erfaren”, ”Att vara novis”, ”Att vara förankrad i sin person” och ”Att ta ansvar” som svarade mot studiens syfte. Dessa underkategorier bildade i sin tur tre kategorier, ”Samspel med den andra professionen”, ”Påverkan av yttre faktorer” och ”Inre faktorer”.   Konklusion: I resultatet framkom det att deltagarna kände stort behov av att prata ihop sig innan operationerna. Deltagarna beskrev påverkan av yttre och inre faktorer som kunde främja eller hindra kommunikationen och att ta ansvar för att föra fram information beskrevs vara viktigt i operationsmiljön. Denna studies författare ser behov av fortsatt forskning kring kommunikationsverktyg för specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. / Background: All care professionals in the operating team must work based on six core competencies: person-centered care, collaboration in teams, evidence-based care, knowledge of improvement and quality development, safe care and informatics. Perioperative care in a high-tech care environment, where the patient is offered safe care based on safety and well-being, is what characterizes the profession of the surgical nurse. The anesthetic nurse has many similar tasks to the operating room nurse, for example positioning the patient and preventing and identifying risks perioperatively. Communication and teamwork are needed to be able to offer the patient safe care.  Motive: Few studies describe the communication in the surgical team with a focus on the specialist nurses in the surgical team. Therefore, the authors of the present study chose to investigate this area furthermore.  Purpose: The purpose of the study was to describe experiences of communication between operating room nurses and anesthesia nurses in perioperative nursing.   Method: The data used were collected via semi-structured interviews from two different Norrland hospitals in Sweden and consisted of nine participants, four anesthesia nurses and five operating room nurses. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data.  Result: 11 subcategories were identified: "Talking to each other", "Having a relationship", "Being responsive and respecting each other", "Not hearing each other", "Not getting in touch", "To be under time pressure", "That communication changed over time", "To be experienced", "To be a novice", "To be anchored in one's person" and "To take responsibility" which responded to the purpose of the study. These subcategories in turn formed three categories, "Interaction with the other profession", "Influence of external factors" and "Internal factors".  Conclusion: The results showed that the participants felt a great need to talk to each other before the operations. The participants described the influence of external and internal factors that could promote or hinder communication and being responsible for bringing information forward was described as important in the operating environment. The authors of this study see a need for continued research into communication tools for the specialist nurses in the operating team.

Introduktion: Operationssjuksköterskor i den perioperativa vården möter ofta barn som ska genomgå en operation. Krav på produktion och rutiner styr att det första mötet sker med anestesisjuksköterskan och därmed blir operationssjuksköterskans möte med barnet mer begränsat. Detta kan medföra svårigheter att skapa en vårdrelation med barnet och att planera omvårdnaden utifrån barnets behov. Syfte: Studien syftade till att beskriva hur operationssjuksköterskor kunde uppleva omvårdnad riktat till barn i relation till den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och 13 verksamma operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier: Vikten av att anpassa vården utifrån krav på produktion, vikten av kommunikation och vikten av erfarenhet och kompetens. Kategorierna beskrev operationssjuksköterskors olika upplevelser av deras omvårdnad av barn i förhållande till rutiner anpassat till barns behov, samarbeten och erfarenheter inom perioperativ vård. Konklusion: Studien visade att operationssjuksköterskor upplevde att omvårdnaden styrdes av produktion, tid och resurser, vilket kunde leda till att barnets bästa och säkerhet äventyrades. De använde sig av kreativa lösningar, medmänsklighet, kompetens, samarbete och föräldrars stöd. De upplevde behov av utbildning och förbättringsarbeten. / Introduction: Theatre nurses in perioperative care often meet children who are to undergo surgery. Requirements for production and routines govern that the first meeting takes place with the anesthesia nurse and thus the theatre nurse meeting with the child becomes more limited. This can lead to difficulties in creating a care relationship with the child and in planning the care based on the child's needs. Aim: To describe theatre nurses experiences of nursing directed to children in relation to perioperative care. Method: A qualitative descriptive study was conducted based on a convenience sample and 13 active theatre nurses were interviewed. The interview material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The analysis of the interview material resulted in three categories: The importance of adapting care based on production requirements, the importance of communication and the importance of experience and competence. The categories described the theatre nurse´s different experiences of their care for children in relation to routines adapted to children's needs, collaborations and experiences in perioperative care. Conclusion: The study showed that theatre nurses felt that nursing was governed by production, time and resources, which could lead to the child's best interests and safety being jeopardized. They used creative solutions, compassion, competence, cooperation and parental support. They experienced a need for education and improvement work.

I samband med att en organdonation ska genomföras görs en uttagsoperation, där organen tas från donatorn. Inför detta ingrepp vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen och det finns god tillgång på forskningom hur personalen där upplever vårdandet av en tilltänkt donator. Däremot brister forskningen om hur den perioperativa personalen upplever sitt medverkande vid uttagsoperationen. Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation från en avliden inför organdonation. Studien genomfördes som en kvalitativ deskriptiv studie och kvalitativ innehållsanalys. Tre anestesi- och tre operationssjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus intervjuades. Resultatet visade att detta ingrepp följer rutinen för en operation, med en preoperativ, en intraoperativ och en postoperativ fas. Tre kategorier framkom: förberedelser inför operationen, teamarbete och återkoppling. Konklusionen blev att förberedelserna inför ingreppet behövde förbättras. Debriefingen efteråt fungerade bra, men kunde bli bättre. Genom att tala mer öppet om etiskt svårhanterliga situationer, såsom uttagsoperationer och den stress dessa kan framkalla ges möjligheterna till att skapa egna copingstrategier. / In according to organ transplantation, a tissue and organ procurement will be completed where organs will be removed from a donor. Prior to this intervention the patient will be taking care of in an intensive care unit, where there is excellent access to research regarding how the intensive care staff would experience their participation and caring of a potential donor. This though is in contrast to the lack of research into how the perioperative staff experiences their participation in the removal of organs from a donor. The aim of the study was to describe the perioperative nurses' experience when participating in the tissue and organ procurement of a deceased person prior to organ transplantation. The study was carried out as a qualitative, descriptive study and content analysis. Three nurse anesthetists and three theatre nurses at a west Swedish hospital were interviewed. The results showed that interventions of this type follow the routine for an operation with a pre- intra- and postoperative phase. Three categories emerged in the study: Preparation before the operation; Teamwork; and Processing of the experience. The conclusion was that the preparation for the procedure ought to be improved. Debriefing after the operation functions well, but could be improved. By discussing more openly about ethically difficult situations, such as tissue and organ procurement and the stress they induce, the perioperative nurses are hereby given opportunities to create their own coping strategies.

Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

Bakgrund: Den svenska Försvarsmakten har en lång tradition av att rekrytera sjukvårdspersonal till fredsbevarande insatser från den civila arbetsmarknaden. Sjukvårdspersonalen består exempelvis av specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård. Under insatserna så arbetar specialistsjuksköterskorna vid små rörliga enheter eller fasta baser. För att klara av de krav som ställs på dem så genomgår specialistsjuksköterskorna insatsspecifik utbildning inför insatsen.  Motiv: Inom den svenska sjukvården finns en grupp med specialistsjuksköterskor vars erfarenheter från fredsbevarande insatser ej anses väl utforskade enligt författarna. Genom att studera dessa erfarenheter kan specialistsjuksköterskornas kunnande om exempelvis traumaomhändertagande och deras ökade förmåga till självständighet tas till vara inom den civila sjukvården. Detta skulle sedermera kunna leda till ett förbättrat patientomhändertagande.   Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom svenska Försvarsmakten utomlands under pågående internationell insats.  Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer av anestesi- och operationssjuksköterskor genomfördes. Intervjudeltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och rekryteringen skedde digitalt över hela Sverige. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt användes för att analysera resultatet.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner: ”Att genomföra en insats”, ” Utbildning och utveckling”, ”Händelser under insats” och ”Mental och fysisk påfrestning”.  Konklusion: I studien framkommer det att specialistsjuksköterskorna valde att åka på en fredsbevarande insats för att utmana sig själva i en krävande miljö. De utbildningar de genomförde innan insatsen samt deras erfarenheter från insatserna ökade deras kompetens. Detta gjorde dem till bättre specialistsjuksköterskor i den civila sjukvården. Möjligheter till återhämtning fanns både under och efter insats. Dock så framhöll flertalet av specialistsjuksköterskorna den mentala påfrestning som det innebär att genomföra en fredsbevarande insats. / Background: The Swedish armed forces have a long tradition of recruiting medical personnel to peacekeeping missions from the civilian market. This personnel includes nurse anesthetists and surgical nurses. During the peace keeping missions the nurse specialists work in small moving units or at camps. To meet the military medical requirements, the nurse specialists undergo specific training prior to the peacekeeping mission.  Motive: In Swedish healthcare there is a group of specialist nurses whose experiences from peacekeeping missions are not considered well explored according to the authors. By studying these experiences, the specialist nurses’ knowledge of, for example, trauma care and their increased ability to work independently can be utilized by civilian healthcare. This could lead to improved patient care.    Aim: The aim of this study was to describe nurse anesthetists and surgical nurses’ experiences of working in the Swedish armed forces abroad during peacekeeping missions.  Methods: Twelve semi-structured interviews of nurse anesthetists and surgical nurses were conducted. The participants were selected through convenience selection and recruited digitally throughout Sweden. The interviews were transcribed, and qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyze the results.  Results: The analysis resulted in four domains: "To carry out a mission", "Education and development", "Events during a mission" and "Mental and physical stress".   Conclusion: This study shows that nurse specialists chose to go on a peacekeeping mission to challenge themselves in a demanding environment. The training they completed before the peacekeeping mission and the experiences they acquired during the missions increased their competence. This made them better specialist nurses in civilian healthcare. Opportunities for recovery were available both during and after the peacekeeping mission. However, most specialist nurses emphasized the mental strain involved in carrying out peacekeeping missions.