Since the introduction of derivatives to the financial markets, volatility trading has emerged as a method for investors to make money in every market condition. In parallel with introducing derivatives to the financial markets, hedging methods have emerged and are today essential instruments for the liquidity providers active in the markets. The most commonly used hedging method is delta hedging which cancels out the directional risk in the option. Hedging the vega risk with dispersion trading seems to be both a profitable and accurate hedging method. This thesis examines the effectiveness of dispersion trading for reducing the vega risk in OMXS30 options. This is investigated by backtesting a strategy based on going short OMXS30 index volatility and long volatility on a tracking portfolio with a zero net vega. This investigation aims to determine if the dispersion trading strategy can be a reliable risk management tool. It was found that vega could accurately be hedged using dispersion trading. However, when considering the bid-ask spread, the strategy did not show profitability over the simulated period. Weighting the portfolio more in favour of companies with smaller bid-ask spreads did not show improved profitability. / Sedan introduktionen av derivat på de finansiella marknaderna har volatilitetshandel dykt upp som en metod för investerare att tjäna pengar i alla marknadsförhållanden. Parallellt med introduktionen av derivat på de finansiella marknaderna har säkringsmetoder vuxit fram och är idag väsentliga instrument för de likviditetsgivare som är verksamma på marknaderna. Den vanligaste säkringsmetoden är delta säkring som tar bort den riktade risken i optionen. Att säkra vegarisken med spridningshandel tycks vara både en lönsam och pålitlig säkringsmetod. Detta examensarbete syftar till att undersöka effektiviteten av att använda en spridningshandel för att minska vegarisken i OMXS30-optioner. Metoden involverar att simulera en strategi baserad på att vara kort volatilitet i OMXS30 och lång volatilitet på en spårningsportfölj på historisk data. Genom denna undersökning strävas det efter att avgöra om strategin för spridningshandel kan vara ett tillförlitligt verktyg för riskhantering. Det visade sig att vega kunde säkras med hjälp av spridningshandel. Strategin visade sig vara lönsam under den simulerade perioden men när köp- och sälj-spreadarna i de enskilda aktieoptioner inkluderades var det inte längre lönsamt att utföra metoden. Att vikta portföljen mer till förmån för företag med mindre köp- och sälj-spread visade inte på förbättrad lönsamhet.

The world is getting more and more globalized and more countries choose to make business abroad today compared to only ten years ago. To establish abroad involves a lot of risks for a company and one important risk a company need to pay attention to is thecurrency risk. A corporation can be exposed to different kinds of currency risks and there is a lot of derivates to use when hedging against those risks. Which strategy or method a company uses is regulated in its financial policy, which constitutes an important part in the work against currency exposure. The main purpose of this dissertation is to investigate which currency hedging methods and derivates Swedish export companies are using when trading on the international market. Another part of the purpose is to explore if there is a difference between large and small companies when it comes to currency hedging and if there is, why there is a difference. To get the answers of the purpose a qualitative study were used and three intervjues with three companies of different sizes in the energy industry were made. The study also included one interview with an expert in the area of currency hedging. Together with theory and earlier studies the dissertation came to a conclusion. The conclusion of this study was that companies are using different derivates to protect themselves against currency risks and there is a difference between small and large companies in the hedging, mainly in the number of different derivates. Another conclusion that can be drawn was that warrants and futures is the most common derivates among swedish export companies which also is supported by theory and earlier studies. / Världen blir allt mer globaliserad och fler och fler länder väljer att röra sig utanför de nationella gränserna och göra affärer internationellt. Att etablera sig utomlands innebär många risker för ett företag och en viktig risk ett företag måste beakta vid handel internationellt är valutarisken. Ett företag kan bli exponerade mot olika typer av valutarisker och det finns flera instrument att använda sig av för att skydda sig mot dessa. Vilken metod ett företag använder sig av finns reglerat i företagens finanspolicy, vilken utgör en viktig del i arbetet mot valutaexponering. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka valutasäkringsmetoder och instrument svenska exportföretag använder sig av vidinternationell handel för att säkra sig mot valutarisker, samt undersöka om det skiljer sig i hur företag av olika storlek hanterar dessa risker. För att besvara vår frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ studie där tre stycken energiföretaget av olika storlek intervjuades. I studien intervjuades även en expert inom området och genom en jämförelse av empirin samt tidigare forskning kunde det dras en slutsats. Undersökningens slutsats var att företagen använder sig av flera olika metoder och instrument vid hanteringen av valutarisker. Den typ avvalutarisk de främst är utsatta för är transaktionsexponeringar på samtliga företag. Studien visade också att det skiljde sig i hur företagen av olika storlek hanterar dessa risker, främst i form av antalet instrument företagen använde sig av. En annan slutsats som kunde göras med en jämförelse av tidigare teori är att swappar och terminer är vanliga instrument medan optioner är ett mindre använt instrument för företag vid valutasäkring.

<p>Summary</p><p>The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective.</p><p>We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity.</p><p>The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability.</p><p>Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options</p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2.</p><p>Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring.</p><p>Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande.</p><p>Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar</p>

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ”hyrköparen”, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga. Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd. Bakgrunden till reglerna utgörs av att det från allmän synpunkt är angeläget att avtal inte förbinds med villkor, som medför osäkerhet och oreda i äganderättsförhållanden. Det fastighetsrättsliga formkravet har medfört att utfästelser om framtida försäljning av fast egendom sedan länge varit ogiltiga i svensk rätt. Vad gäller hyrköpet innebär den optionsrätt som avtalas i samband med hyresavtalet att bostadsbolaget gör en utfästelse om framtida försäljning. Eftersom sådana utfästelser generellt anses ogiltiga utreder denna uppsats rättsverkningarna av att sådan utfästelse de facto avtalas vid ett hyrköp. Författaren ställer sig sålunda frågan huruvida hyrköpet kan ges någon rättslig relevans, om inte inom fastighetsrätten men inom andra rättsområden som aktualiseras av hyrköpet? Bakgrunden till att författaren velat utredda nämnda frågeställning utgörs av att hyrköpet tillsynes ställer förfördelad part vid en tvist utan tillämpliga regelverk för utrönandet av en specifik rättsverkan. Författaren har sålunda velat utreda gällande rätt för hyrköpet utifrån ett ”tvisteperspektiv” för att påvisa den reella situation avtalsparterna står inför vid ett hyrköp. En empiri har genomförts för att låta bostadsbolag som erbjuder hyrköp belysa de anledningar till att hyrköpsmodeller lanseras och hur lanseringen till dags dato fungerat. Författarens omfattande rättsutredning av fastighetsrätt, optionsrätt, avtalsrätt och skadeståndsrätt har tillsammans med empirin lett fram till författarens slutsatser kring hyrköpet. Författaren anser att det krävs en översyn av gällande fastighetsrätt från lagstiftarens sida. I avvaktan på lagstiftarens respons bör vidare fastighetsbolag och privatpersoner, i framtiden avstå ifrån att tillämpa modellen då hyrköpet rättsligt utgör ett i hög grad osäkert fastighetsförvärv.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS.

<p>Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ”hyrköparen”, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.</p><p>Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd. Bakgrunden till reglerna utgörs av att det från allmän synpunkt är angeläget att avtal inte förbinds med villkor, som medför osäkerhet och oreda i äganderättsförhållanden.</p><p>Det fastighetsrättsliga formkravet har medfört att utfästelser om framtida försäljning av fast egendom sedan länge varit ogiltiga i svensk rätt. Vad gäller hyrköpet innebär den optionsrätt som avtalas i samband med hyresavtalet att bostadsbolaget gör en utfästelse om framtida försäljning. Eftersom sådana utfästelser generellt anses ogiltiga utreder denna uppsats rättsverkningarna av att sådan utfästelse de facto avtalas vid ett hyrköp. Författaren ställer sig sålunda frågan huruvida hyrköpet kan ges någon rättslig relevans, om inte inom fastighetsrätten men inom andra rättsområden som aktualiseras av hyrköpet? Bakgrunden till att författaren velat utredda nämnda frågeställning utgörs av att hyrköpet tillsynes ställer förfördelad part vid en tvist utan tillämpliga regelverk för utrönandet av en specifik rättsverkan. Författaren har sålunda velat utreda gällande rätt för hyrköpet utifrån ett ”tvisteperspektiv” för att påvisa den reella situation avtalsparterna står inför vid ett hyrköp.</p><p>En empiri har genomförts för att låta bostadsbolag som erbjuder hyrköp belysa de anledningar till att hyrköpsmodeller lanseras och hur lanseringen till dags dato fungerat.</p><p>Författarens omfattande rättsutredning av fastighetsrätt, optionsrätt, avtalsrätt och skadeståndsrätt har tillsammans med empirin lett fram till författarens slutsatser kring hyrköpet. Författaren anser att det krävs en översyn av gällande fastighetsrätt från lagstiftarens sida. I avvaktan på lagstiftarens respons bör vidare fastighetsbolag och privatpersoner, i framtiden avstå ifrån att tillämpa modellen då hyrköpet rättsligt utgör ett i hög grad osäkert fastighetsförvärv.</p>

Summary The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective. We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity. The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability. Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2. Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring. Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande. Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar

Bostadsinvesteringarna har tagit fart de senaste åren i Sverige. Den gynnsammaprisutvecklingen har resulterat i fler nybyggnadsinvesteringar och antaletproducerade lägenheter har varit stort. I detta marknadsläge blev det allt merattraktivt att teckna förhandsavtal på nyproducerade bostäder. När prisfallet sedankom under hösten 2017 för att därefter stagnera, har det uppstått en ökad osäkerhetpå den svenska bostadsmarknaden. I den stagnerade marknaden harbostadsutvecklarnas finansieringsmodell avseende förhandsavtalen fått störremedial uppmärksamhet. Oftast handlar det om den kritik och de brister vad gäller deförhandsavtal som tecknats och som har uppenbarat sig allt mer när marknadensvängde. Detta har gett upphov till ett ökat antal tvister mellan bostadsutvecklare ochköpare såsom konsumenter, i ett försök att häva dessa avtal. Mot denna bakgrundhar idag allt fler hushåll avvaktat med att teckna förhandsavtal, framför allt påbostadsrätter där tillträdesdatum ligger långt fram i tiden.I uppsatsen har intervjuer hållits med bostadsutvecklare i Stockholm, finansiärer ochjuridiska ombud för konsumenter för att sammanställa synen på marknaden idag vadgäller förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter hos olika aktörer. Vidare har enfallstudie genomförts genom en djupdykning i två olika bostadsutvecklaresaffärsmodeller och styrprocesser, för att kunna granska underliggande orsaker till atttvister med köpare har uppstått. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera definansiella orsaker som ligger till grund för de problem som idag uppstått påmarknaden, samt ge förslag på lösningar som vidare skulle kunna undersökas iämnet. / Residential investments have increased over the past years in Sweden. Thefavorable price trend has resulted in more investments in new-construction, and thenumber of new-built apartments has been large. During this market situation, itbecame increasingly attractive to sign pre-sale agreements on newly producedcondominiums. Since the prices subsequently fell in Autumn 2017 and thereafterstagnated, there has been an increased uncertainty in the Swedish housing market.In this stagnated market, the residential housing developers’ financing models for thepre-sale agreements has received greater medial attention. Most of this attention hasbeen about criticism and shortcomings regarding the pre-sale agreements that havebeen signed and which have become increasingly appeared when the marketswung. This has led to enhanced numbers of disputes between residentialdevelopers and buyers, as an attempt to lift these agreements. Today an increasingnumber of households have been waiting to sign pre-sale agreements, especially oncondominiums where access dates are well ahead.In the paper, interviews were carried out with housing developers in Stockholm,financiers and legal representatives for consumers in order to compile the view of themarket today regarding pre-sale agreements for newly produced condominiums,from various players. In addition, a case study has been conducted to get a deepdive into two different housing developers' business models and control processes,in order to be able to examine the underlying reasons why any disputes with buyershave arisen. The purpose of the thesis has been to identify the financial causes thatunderlie the problems that have arisen in the market today, and to give suggestionsfor solutions that could further be investigated on the subject.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.