Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag. Varje individ är unik och livshistorien likaså men flera likheter finns såsom att individerna haft svårt att hantera friheten i det föränderliga samhället som innebär fler valmöjligheter än tidigare. Denna frihet kan leda till press och osäkerhetskänslor vilket den gjort för individerna som jag har intervjuat. Gällande teori så har jag använt Giddens (1993) begrepp om senmoderniteten som beskriver den avtraditionali-sering som skett efter andra världskriget. Samtliga jag intervjuat har mått dåligt och haft en dålig självkänsla under sin sjukdomstid, tyckt illa om sina kroppar och ofta haft en förvrängd kroppsuppfattning samt påverkats av media.Senmoderna drag såsom en inre kontroll, reflexivitet och individualisering, där individen idag ansvarar för sig själv och sitt utseende är återkommande drag i samtliga livshistorier oavsett ätstörning. Dock går det att särskilja en skillnad gällande begreppet kontroll, nämligen att personerna med anorexi och ortorexi dagligen har kontrollerat sitt matintag medan personer med bulimi ständigt tappat kontrollen när de hetsätit, trots att det varit kontroll de eftersträvat. Idag mår samtliga av de intervjuade bra och anser sig vara friska. Dock menar majoriteten att de fortfarande har en något stressad syn på kropp och mat, men att de idag kan kontrollera känslorna på ett helt annat sätt än tidigare. Samtliga intervjuade tror att ätstörningar kommer att öka i framtiden eller förekomma i samma mängd som idag eftersom att informationsflödet och mediemedvetandet har ökat. / The purpose of this essay is to provide a greater understanding of how eating disorders are affected by the overall development of society and the society we now live in. The questions I have intended to answer is how the life-stories are constructed for people with the eating disorders anorexia, bulimia and orthorexia, and how the different eating disorders may be linked to specific features of late modernity. I also wanted to give a picture of how the interviewees view the development of eating disorders in the future. To get my questions answered, I chose to use qualitative method and life-stories, involving interviews explaining the interviewee's life. The people I have interviewed have talked about their time before the disease, the time with the disease and how they feel today. Every individual is unique and the life-story as well but there are several similarities, such that the individuals has had difficulties dealing with freedom of choice in a changing society, which means more options than before. This freedom can lead to pressure and uncertainty feelings which it has done for the individuals I have interviewed. The theory that I have used is Giddens (1993) concept of late modernity that describes the detraditionalization that occurred after World War II. All I have interviewed have felt unwell and had poor self-esteem during their sickness. They have disliked their bodies and have often had a distorted body image and been influenced by media. Late modernity features such as an internal control, reflexivity and individualization, where the individual today cares for herself and her looks are recurring features in all the life stories regardless eating disorder. However, it is possible to distinguish a difference in the concept of control, namely that those with anorexia and orthorexia on a daily basis checked their food intake while people with bulimia are constantly out of control when they binge, even though it was control they pursued. Today all of the interviewed feel well and consider themselves to be healthy. However, the majority believes that they still have a somewhat stressful approach to body and food, but that they now can control the emotions in a completely different way than before. All interviewees believe that eating disorders will increase in the future or be in the same amount today as the flow of information and media awareness has increased.

Dagens skärmbundna generation lider av fetma och övervikt. Fler människor dör av fetma än av svält. Trots detta är träning och hälsa något som det läggs väldigt mycket fokus på i dagens samhälle. En vacker och vältränad kropp är ett sätt att uppnå prestige och status. Syftet med detta arbete är att undersöka personliga tränares syn på motionärers olika förhållningssätt till träning på gym. Genom att intervjua personliga tränare med hjälp av kvalitativa intervjuer har detta fenomen undersökts. Resultatet visar att det är problematiskt och att överdriven träning existerar. Det råder i allmänhet en stor okunskap om hur man ska träna. Detta leder till ohälosamma förhållningssätt till träning som exempelvis överträningssyndrom och ortorexi. Huvudorsaken till ett ohälsosamt förhållningssätt till träning var enligt resultatet en brist av distans till träning samt okunskap. Skiftet från hälsosam till ohälsosam träning sker när det inte längre är kul utan är ett tvång och ett måste att träna. Träningen är något som blir en identitet och det centrala i livet. Träningen blir allt. / The screen bound generation in today’s society is suffering from obesity. More people are dying from obesity than starvation, despite this fact training and health is a massive focus in today’s society. A beautiful and fit body is a way to acquire prestige and status. The purpose of this study is to examine how personal trainers view of trainer´s different approaches to training in gym´s. This phenomenon has been researched by doing qualitative interviews with personal trainers. The results indicate that there is a problem and excessive training exists. The common man has little to no knowledge on how they are supposed to train. This leads to unhealthy approaches to training like for example overtraining syndrome and orthorexia. The main reason to unhealthy approaches to training was a lack of distance to training and a lack of knowledge. The shift from healthy to unhealthy is when it isn’t fun anymore, it is a must and something you haft to do. Training is something that becomes an identity and the central part of life. Training becomes everything.

The aim of this study was to explore if young women aged 18-20 years experienced that Instagram affected their body image, their physical activity and their eating habits in relation to the phenomenon orthorexia. The method for the study was a qualitative content analysis based on semi-structured interviews with four young women with the age of 18-20 years old. The results showed that Instagram affected young women's body image, their physical activity and their eating habits. Primarily body image and physical activity were most affected, eating habits were less affected. The results showed that there were both a positive and a negative impact, but by far a negative impact. Respondents experienced feelings like anxiety and guilt when, for example, a training session did not go as planned or after they had eaten an unhealthy meal. Their mindset and emotions that came forward in the results were partly linked to the phenomenon of orthorexia. The young women were adversely affected by the pictures and videos on Instagram and also by other social media. They exposed themselves to develop mental and physical ill health. Society should consider prioritizing the young women to prevent them from falling into the mindset that is similar to the phenomenon of orthorexia. / Syftet med studien var att utforska vad unga kvinnor i åldern 18-20 år hade för upplevelser och erfarenheter om hur Instagram påverkade deras kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor i relation till fenomenet ortorexi. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys baserat på semi-strukturerade intervjuer med fyra unga kvinnor i åldern 18-20 år. Resultatet visade att flödet på Instagram påverkade unga kvinnors kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor. Främst var det kroppsuppfattning och fysisk aktivitet som påverkades, matvanor påverkades mindre. Resultatet visade att det både var en positiv och en negativ påverkan, däremot var det främst en negativ påverkan. Respondenterna upplevde känslor som ångest och skuld när ett planerat träningspass uteblev eller efter konsumtion av en onyttig måltid exempelvis. Deras tankesätt och känslor kunde delvis kopplas till fenomenet ortorexi. De unga kvinnorna påverkades negativt av flödet av bilder på Instagram samt andra sociala medier. De utsatte sig själva för risken att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Samhället bör överväga att prioritera unga kvinnor för att undvika att de hamnar i det tankesätt som liknar fenomenet ortorexi.

Syfte  Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor:  Frågeställningar 1.     Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information?  2.     Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3.     Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse.     Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde. / Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1.     What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2.     How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3.     What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value.

This paper uses a quantitative and qualitative approach to analyze whether the Swedishfitness clothing brand I Can I Will’s representation in their online shop corresponds with theirspoken concept of being a brand for everyone who works out regardless if you are training togain strength, change your looks or just because you enjoy it. The quantitative analysisinvestigates the models length compared to height statistics around the world, and theirclothing size relative to social norms about the ideal body. The qualitative analysis is basedon examining visual signs such as eye contact, body language, posture and fitting of clothing.These components are analyzed through a body positivity and gender perspective, usingtheories about representation, body positivism, the ideal body, gender roles, male gaze,advertising and commodities.Findings suggest that there is a lack of representation of different bodies in I Can I Will’sonline shop. The male models are exclusively tall and muscular and the female models aremostly thin or slim. The few times female representation of a larger size occurred, the modelsstill had the, according to society, ideal body. In the visual analysis, there was nothing thatcould be perceived as norm breaking as all of them are following the social structured genderroles. To summarize, the clothing companies representation does not correspond with itsspoken concept of addressing everybody who wants to train regardless of their looks, it seemslike they only like to address tall and already well-trained men and mostly slim women with abody shape where breasts and hips are wider than their waist.