The study was conducted at the organisation Mercado Medic AB, whohad problems regarding production planning in one of their assemblysections. The assembly section that was studied produces componentsthat are later to be used in the assembly of medically customizedchairs. The study examines both how work is conducted in thesection, and how orders are communicated to and within said section.Data was collected by observing the assembly section, and byinterviewing both the personnel and planning manager. Cycle-timeswere also measured for the activities that are carried out withinthe section. The data was then analysed with theories originatingfrom the sphere of quality management and Toyota Production Systems.The analysis shows that the current state of communications to, andwithin the section, is vertical. Orders are communicated frommanagement top – down, thus having the section produce componentswithout an actual need from downstream sections. This way ofproducing is more commonly known as a "push-system".The study presents, based on the analysis, a future state for howthe use of a kanban system and a simplified and balanced workflowwould solve the problem currently had with production planning. Thisway of producing is more commonly known as a "pull-system". Thefuture state is recommended to be implemented by the personnel inthe form of "experiments" (PDSA/PDCA-cycles), thus allowing thepersonnel to learn more about their process while experimenting.Lastly, it is important to note that the future state that thisstudy presents is not necessarily the best state that can be. Oncethe future state presented in this study is achieved, a new andimproved future state should be made. It is the endeavour ofstriving towards a continuously evolving future state that ensurescontinuous improvements.

Background: Studies have shown that people with mental health issues such as psychosis to a greater extent is affected by violence exposure and that healthcare does not identify this issue to a great extent. Aim: The aim of the study was to examine if a web-based course could affect health care staff’s approach and use of procedure in working with violence exposure for their patients. Methods: The selected study groups were health staff working with in- and outpatient care in a psychosis care facility. It was based on a convenience selection sample. The design of the study was a quantitative interventions research with before and after measurement using an Internetbased questionnaire. Results: The result showed that there’s a lack of use in standardized methods and the participants of the study expressed a desire for a routine-based procedure when working with violence vulnerability and exposure. Moreover, education, coaching and guidelines were more frequently requested after the web-based course, but the participants especially requested more local guiding principles in their workplace. Conclusion: The authors can see a clear need for additional studies with the purpose of bringing forth evidence-based methods for how health staff can ask about violence exposure and subsequently, what should or can be done if such information is gathered. The future prospect is thus that more scientific evidence will be able to form clearer and more favourable guidelines in different types of healthcare facilities to accomplish this endeavor.

Bakgrund: I samband med att näringslivet och samhället i stort strävar mot en hållbar utveckling blir kraven på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande större. För att lyckas driva på en hållbar utveckling är det relevant att stora samhällsaktörer visar på engagemang. Viktiga aktörer som med hänsyn till att de verkar i en förtroendekänslig bransch är banker. I bankens strävan mot att bedriva hållbart företagande och visa engagemang i arbetet mot en hållbar utveckling upprättas det en hållbarhetsredovisning. En hållbarhetsredovisning är bred i sitt innehåll och har ett flertal användningsområden varav den fyller olika syften inom ett företag och därmed kan den inneha ett antal interna roller. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hållbarhetsredovisningens interna roller i form av att verka som en hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument,utifrån en banks interna perspektiv i relation till en förbättringsprocess av en banks hållbarhetsredovisning.  Metod: För att undersöka detta används bankens hållbarhetsredovisningar samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med en hållbarhetsredovisningschef och två hållbarhetsspecialister inom en stor, svensk bank. Resultat: Studiens resultat visar att Banken uppfattar tre interna roller som hållbarhetsredovisningen innehar varav dessa är hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument. Hållbarhetsmotor i den aspekt att hållbarhetsredovisningen tillsammans med ett företags strategi, mål och visioner hjälper till att driva hållbarhetsarbetet framåt. Rollen som uppföljningsdokument innebär att den verkar som ett underlag för banken att använda till kontroller och utvärdering. Hållbarhetsredovisningen kan också ses som ett profileringsdokument i syfte att stärka ett företags identitet och visa upp både internt och extern vad som genomförs och planeras inom hållbarhetsarbetet. Resultatet från intervjuerna avslöjar också svårigheter för banken med att nå ut internt med hållbarhetsredovisningens syfte och att kommunikation är ett sätt att motverka den utmaningen. Utöver de tre nämnda rollerna visar studien även på att ramverk, däribland Principle for Responsible Banking (PRB) and Task force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD) är av stor betydelse för bankens hållbarhetsredovisnin / Background: In connection with the business community and society as a whole striving for sustainable development, the demands on economic, social and environmental responsibility become greater. In order to succeed in driving sustainable development, it is relevant that major societal actors show commitment. Important players who, given that they operate in a trust-sensitive industry, are banks. In the bank's efforts to conduct sustainable business and show commitment in the work towards sustainable development, a sustainability report is prepared. A sustainability report is broad in its content and has several areas of use, of which it fulfils different purposes within a company and thus it can have several internal roles. Purpose: Purpose of this study is to explore the internal roles of the sustainability report in the form of acting as a sustainability engine, follow-up and profiling document, from a bank's internal perspective in relation to an improvement process of a bank's sustainability report. Method: To investigate this, the bank's sustainability reports and a qualitative method with semi-structured interviews are used. These interviews were conducted with a sustainability accounting manager and two sustainability specialists within a large Swedish bank. Results: The results of the study show that the Bank perceives three internal roles held by the sustainability report, of which these are the sustainability engine, follow-up and profiling documents. Sustainability engine in the aspect that the sustainability report together with a company's strategy, goals and visions help to drive sustainability work forward. The role as a follow-up document means that it acts as a basis for the bank to use for controls and evaluation. The sustainability report can also be seen as a profiling document in order to strengthen a company's identity and show both internally and externally what is being implemented and planned within the sustainability work. The results from the interviews also reveal difficulties for the bank in reaching out internally with the purpose of the sustainability report and that communication is a way of counteracting that challenge. In addition to the three roles mentioned, the study also shows that frameworks including the Principle for Responsible Banking and Task force 6on Climate-related Financial Disclosure are of great importance for the bank's sustainability reporting.

Apesar do consenso sobre a necessidade de uma evolução substancial nos sistemas existentes de uso dos recursos pesqueiros, em especial nos países em desenvolvimento, para dar suporte ao manejo sustentável deste recurso, não há um senso comum sobre quais seriam as instituições que poderiam alcançar este objetivo. Uma nova filosofia de manejo seria aquela onde os usuários dos recursos pesqueiros fossem envolvidos no processo de gestão e onde o objetivo de sustentabilidade não se referisse apenas à dimensão ecológica, mas também às dimensões: social, econômica, política e cultural. A iniciativa do Governo do Estado do Amapá, eleito em 1994 e reeleito em 1998, em adotar o Programa de Desenvolvimento Sustentável do Amapá -PDSA, como política pública, representa uma valiosa oportunidade de se avaliar a viabilidade de um modelo alternativo de desenvolvimento para a Amazônia e de levantar elementos e condições que favorecem e que possam limitar este modelo. Esta pesquisa foi desenvolvida com o objetivo de analisar o processo de implantação do PDSA no setor pesqueiro, focando por um lado, as interações entre as mudanças institucionais, trazidas pelo programa, e a participação dos agentes e setores envolvidos, e por outro, os fatores e elementos que interferem na performance desse sistema. Foram coletados dados primários através de entrevistas semi-estruturadas e diagnósticos participativos junto a pescadores, lideranças das organizações que os representam e agentes do governo. Dados secundários foram levantados a partir de documentos e literatura disponível. A análise dos dados indica que através de fóruns de discussão, da descentralização e da co-gestão na execução de projetos o governo do PDSA aumentou as oportunidades de participação dos pescadores no manejo dos recursos pesqueiros. Verificou-se que a falta de costume destes agentes, com este tipo sistema, limitou o processo. Além da necessidade de maior fortalecimento organizacional, os atributos dos recursos pesqueiros e dos grupos de usuários e questões estruturais como representação, domínio e comunicação também influenciam a perfomance deste sistema. Conclui-se que não há uma solução simples de manejo que integre todas as diferentes necessidades, demandas e interesses existentes dentro do setor. Além de considerar a importância do envolvimento dos usuários, o modo pelo qual as instituições são criadas e o contexto no qual os arranjos são organizados são determinantes nos resultados que serão obtidos. / There is a consensus on the need for improvements in the current fisheries resources use and their sustainability, particularly in the developing countries. There is no consensus, however, on strategies and institutions necessary to achieve this goal. A new resource management philosophy calls for the participation of users in all steps of the process. It also points that the goals of resource sustainability include social, economic, political and cultural dimensions. The Program of Sustainable Development (PDSA) implemented by the government of the state of Amapa (elected in 1994 and re-elected in 1998) represents an opportunity to evaluate the viability of an alternative model of development to the Amazon region. This research analyzes the process of implementation of PDSA in the fishing sector. It focuses on the institutional changes brought by the program itself, the participation of agents and groups involved, and on the factors that interfere in the success of the program. Data were collected through semi-structured interviews and participant observation with fishermen, community and union leaders, and government officials. Secondary data were used when available. The study shows that the PDSA increased the participation of fishermen and their organizations in the management of fishing resources. However, fishermen\'s lack of previous experience on participatory policy implementation limited the program\'s achievements. In addition to social organization, user groups attribute, political representation, domain and communication also affected the participatory program. Given the needs and demands of different user groups, there is no simple management solution. In addition to co-management, a participatory program needs to consider the available institutional arrangements in order to achieve its goals.

The investigation was initiated because of the high workload of the sellers and, additionally, because the Tunadal sawmill has received low ratings in customer surveys. Thus,  two main approaches are adopted here,  the first being to investigate which of the three methods  of working, namely, market divided flow organization, function organizationand flow organization with collaboration, proves to be the most beneficial. The second is to investigate whether there is an available method to ease the daily work. A literature review has been made in order to determine more efficient ways for the sellers to work in the Tunadal sawmill. During the investigation, an in-depth investigation into the total quality management using a balanced scorecard as a management tool was conducted. To identify the current problems, interviews and workshops were conducted with the department members. A customer survey was sent to the customers in order to obtain some indication in relation to their opinions. The results showed that there are many unnecessary working operations such as control, duplication of work and problem solving. Communication between the various departments and individuals proved to sometimes be poor.  A major reason for the sellers’ problems regarding workload was due to the unavailability of goods on the discharge date. Many benefits are associated with the collaborative flow organization as this increases the holistic view and can assist in relation to communication. The function based method of working would, however, lead to greater isolation of the functions in the business. Very little work regarding identification of problems that occur in the processes exists and focus on working with improvements is limited. It would be advantageous to work with total quality management using the balanced scorecard as a management tool in the flow organization based on cooperation as this also promotes the holistic approach. Keywords:Efficiency improvement, total quality management, balanced / Denna undersökning har initierats eftersom innesäljarna har upplevt att arbetsbelastningen varit hög och att Tunadals sågverk har fått låga betyg i kundundersökningar. Syftet med denna undersökning har varit dels att utreda vilket av de tre arbetsformerna marknadsuppdelad flödesor-ganisation, funktionsorganisation och flödesorganisation med samarbete som är den mest fördelaktiga arbetsformen att använda i förhållande till de problem som finns i dag, dels utreda om det finns något arbetssätt som underlättar det vardagliga arbetet med att administrera försäljningar. Med anledning av detta har en litteraturstudie gjorts i syfte att hitta en effektivare arbetsform och ett effektivare arbetssätt för innesäljarna på Tunadals sågverk. Under denna studie valdes en fördjupning inom offensiv kvalitetsutveckling med balanserat styrkort som styrinstru-ment. För att identifiera problem i dag har intervjuer genomförts med innesäljarna. En kundundersökning har också genomförts för att få en uppfattning om kundernas synpunkter. Resultatet visar att det finns mycket onödiga arbetsmoment, exempelvis kontroll, dubbelarbete och problemlösning. Kommunikationen mellan olika enheter och individer är ibland bristfällig. En av de största orsakerna till innesäljarnas problem med hög arbetsbelastning är att varor inte är färdigtillverkade vid utlastningsdatum. Det sker nästan inget arbete med att identifiera vilka problem som finns i processerna och det utförs endast lite arbete med fokus på förbättringsarbete. Det finns många fördelar med att arbeta i en flödesorganisation med samarbete eftersom denna arbetsform ökar helhetssynen och underlättar kommunikationen. Funktionsorganisa-tionen skulle däremot leda till att funktionerna i verksamheten blir mer isolerade. Det vore fördelaktigt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckl-ing med balanserat styrkort som styrinstrument eftersom detta arbets-sätt har många fördelar. Nyckelord: Effektivisering, offensiv kvalitetsutveckling, balanserat styrkort, PDSA-cykeln, släktskapsdiagram, arbetsform.

Many organizations today work with offensive quality development to meet market and society changes in general. In the study, a dive company has been studied based on principles of offensive quality development. The company has a turnover of 80-90 million SEK and have 50 employees. The organization has just begun a change work to anchor quality in their businessmodel. The purpose of the study has been to map the organization's main processes and provide a basis for the continued improvement work. With the help of interviews, observations and workshops, a first draft of a process mapping has been carried out. The study has also used various improvement tools to analyze risks and causes of process mapping. Theories around the cornerstone model and PDSA cycle have been the basis for the structured completion of the survey on the organization. / Många organisationer arbetar idag med offensive kvalitetsutveckling för att möta förändringar på marknaden och samhället i stort. I studien har ett dykarföretag studerats utifrån principer från offensive kvalitetsutveckling. Företaget omsätter cirka 80–90 miljoner och har 50 anställda. Organisationen har precis påbörjat ett förändringsarbete för att förankra kvalitet i verksamheten. Syftet med studien har varit att kartlägga organisationens huvudprocesser samt ta fram ett underlag till det fortsatta förbättringsarbetet. Med hjälp av intervjuer, observationer och workshops har ett första utkast av en processkartläggning kunnat genomföras. Studien har också använt sig av olika förbättringsverktyg för att analysera risker och orsaker med processkartläggning. Teorier kring hörnstensmodellen och PDSA-cykeln har legat till grund för att strukturerat genomföra undersökningen på organisationen.

Cost of poor quality describes what the lack of quality costs an organization. By understanding what the concept is and how it can be translated into a specific organization, it creates the conditions for eliminating them, and it can generate a saving of up to 30% of the organization's turnover. The study has been carried out at ABB Industrial Automation Control Technologies in Västerås within the group ABB AB. This work has focused on visualizing the problem and how it could be attacked. The purpose of the thesis is, "… to generate evidence about the management of drawings, as well as to propose measures that can improve this process. The aim is also to help ensure that there is a process where suppliers always produce based on the right and most recent edition. " The processes of drawing management have been visualized based on information from interviews, observations and secondary data that have been based on information from routines together with governing documents. Thereafter, deficiencies in this drawing management process have been identified and also the causes. The result from the thesis is a process mapping with identified shortcomings and the causes of these. A specification has been prepared for guidelines on how ABB Industrial Automation Control Technologies will work with improvements on this process. / Kvalitetsbristkostnader beskriver vad avsaknaden av kvalitet kostar en organisation. Genom att förstå vad begreppet är och hur det kan översättas till en specifik organisation skapas förutsättningarna för att eliminera dessa samt på så sätt spara upp till 30 % av organisationens omsättning. Studien har genomförts på ABB Industrial Automation Control Technologies i Västerås inom koncernen ABB AB. ABB Industrial Automation Control Technologies har en förståelse om vad kvalitetsbristkostnader är och därmed har ett problemområde presenterats. Detta arbete har inriktats på att visualisera problemet samt hur det skulle kunna angripas. Examensarbetets syfte är, ”Avsikten med detta arbete är att generera underlag kring hantering av ritningar samt att även föreslå åtgärder som kan förbättra denna hantering. Syftet är även att bidra till säkerställandet av att ha en process där leverantörer alltid producerar efter rätt och senaste upplaga av ritningar.” Processen ritningshantering har visualiserats baserat på information från intervjuer, observationer samt baserat på sekundärdata som information om befintliga rutiner och styrande dokument. Därefter har brister inom denna ritningshanteringsprocess identifierats samt medföljande orsaker åskådliggjorts. Studiens resultat är en processkartläggning med identifierade brister och orsakerna till bristerna. En kravspecifikation har tagits fram som skapar grunden till förbättringsarbetet som ABB Industrial Automation Control Technologies står inför.

More than ever, organizational development and results are affected by employee well-being and motivation. To be an attractive workplace from a staff perspective, it is vital that the organization is aware of how employees actually experience the workplace. By measuring employee satisfaction, the organization is given the opportunity to improve its position as an attractive workplace. The organization in this study has a future goal and that is to become one of Sweden’s most valued workplaces, therefore they need to develop a strategy for how employee satisfaction is measured and evaluated. The purpose of this study is to develop a standardized approach for the organization to measure and monitor it’s employee satisfaction. The study presents an implementation proposal in which the organization in an educational and step-by-step approach can begin the work of measuring employee satisfaction. In addition to the handy steps that the organization can follow, the benefits of a successful implementation project are also presented. The organization's challenges are mapped out and include a strategy to overcome these challenges. / Mer än någonsin påverkas en verksamhets utveckling och resultat av medarbetarnas trivsel och motivation. För att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett medarbetarperspektiv är det av stor vikt att organisationen är medveten om hur medarbetarna faktiskt upplever arbetsgivaren. Genom att mäta medarbetarnöjdheten ges förutsättningar för organisationen att förbättra sin position som en attraktiv arbetsplats. Den studerade organisationens framtida mål är att bli en av Sveriges bästa arbetsgivare och de behöver därmed ta fram en strategi för hur medarbetarnöjdheten ska mätas och utvärderas. Syftet med studien är att ta fram ett standardiserat tillvägagångssätt för KitchenTime att mäta och följa upp sin medarbetarnöjdhet på. Studien presenterar ett implementeringsförslag där organisationen på ett pedagogiskt och stegvis tillvägagångssätt kan inleda arbetet med att mäta medarbetarnöjdheten. Förutom de handfasta stegen som organisationen kan följa presenteras även fördelar med ett lyckat implementeringsprojekt. Organisationens utmaningar är kartlagda och det finns även en strategi för att överkomma dessa utmaningar.

The study is based on a number of problem areas in working with continuous improvements in Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli), Region Gotland.The purpose of the study is to propose working methods for RSF-kansli to work with continuous improvements. The study is based on three main issues; how can RSF-kansli work with continuous improvements; how can the employees get more time to work with continuous improvements; and how can they exchange work related experiences?Several improvement tools are available in the Region Gotland organization, but are not used by RSF-kansli. The theory of the study consists basically of theories related to continuous improvements. As part of the analysis other municipalities working with successful improvement are studied. Recommended working methods for RSF-kansli are influenced by identified key factors in other municipalities' work. The key finding in the study is that no systematic methods for continuous improvements are used by RSF-kansli. Employees work mainly with deviation management rather than proactive improvements. Another key finding is weak leadership when working with improvements, where no common goals are established in the working group. Existing improvement initiatives are personally initiated by employees.A management system for continuous improvement is proposed to the RSF-kansli to eliminate the shortcomings identified in the work with continuous improvement. The PDSA-cycle is included in the proposed management system to give the employees opportunities to work systematically with continuous improvements. An implementation plan has been established to support RSF-kansli in the event of the introducing the management system.Conclusions emerged from the study are that the organization needs leadership and management commitment to be successful in working with continuous improvements.The employees have to work with continuous improvements together and focus on the documentation of the developed improvements to be able to exchange work related experiences. RSF-kansli also have to make the work with continuous improvements more systematic to be successful. / I upprättad förstudie för Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli) inom Region Gotland visualiseras ett antal problemområden som kan kopplas till förbättringsområdet ständig förbättring. Problemområdena som identifierats i upprättad förstudie utgör utgångspunkt för examensarbetet.       Syftet med studien är att föreslå arbetssätt för hur RSF-kansli kan arbeta med ständig förbättring av verksamheten. De problemställningar som studien utgår ifrån är hur arbete med ständiga förbättringar kan uppnås inom RSF-kansli samt hur mer tid kan frigöras för medarbetarna och hur kompetensutbyte kan ske mellan individer.      Flera förbättringsverktyg finns tillgängliga inom Region Gotland men används inte av RSF-kansli. Den teoretiska grunden i studien utgörs i huvudsak av teorier kopplat till förbättring av verksamhet. Inom ramen för arbetet studeras andra kommuner som bedriver ett framgångsrikt förbättringsarbete. Nyckelfaktorer som identifieras i andra kommuners arbetssätt för att ständigt förbättra verksamheten ligger delvis till grund för utveckling av föreslaget arbetssätt för RSF-kansli.      Resultatet i studien visar att inget systematiskt arbetssätt för ständiga förbättringar finns för RSF-kansli. Medarbetarna arbetar individuellt där utvecklingsarbetet avser avvikelsehantering snarare än proaktivt förbättringsarbete. Resultatet visar även att verksamheten saknar styrning utav förbättringsarbete där inga gemensamma mål finns upprättade för arbetsgruppen. Inga gemensamma initiativ tas för förbättring av verksamheten utan förbättringsarbete bedrivs individuellt av medarbetarna och förankras sällan hos övriga verksamheten.      Ett ledningssystem för ständiga förbättringar föreslås till RSF-kansli för att avhjälpa de brister som identifierats i verksamhetens förbättringsarbete. Ledningssystemet utgår ifrån tydlig måldelning där systematiskt förbättringsarbete skall ske gemensamt för verksamheten via upprättad PDSA-cykel. För ledningssystemet har implementeringsplan upprättats som stöd för verksamheten vid eventuellt införande av ledningssystemet.           Slutsatser som framkommer av studien är att ett framgångsrikt förbättringsarbete inom RSF-kansli måste präglas av ett tydligt ledarskap och engagemang från ledningen. För att kompetensutbyte skall kunna skapas inom verksamheten krävs att förbättringsarbetet är gemensamt med tydlig dokumentation och förankring. Det är först då tyst kunskap kan övergå till att bli explicit. Förbättringsarbetet inom RSF-kansli behöver även ske systematiskt för att bli framgångsrikt.

En organisations kvalitetsarbete kräver ständiga förbättringar i en cyklisk process för att uppfylla och överträffa kundens förväntningar. Genom forskningsstrategin aktionsforskning och applikation av hörnstensmodellens principer har Structor Uppsala genomgått en forskningsprocess byggd på delaktighet i syfte att utveckla organisationens förbättringsarbete och interna kommunikation kring förbättringsprocessen. Studien bygger på frågorna (1) Hur kan Structor Uppsala förbättra sitt förbättringsarbete? och (2) Hur kan Structor Uppsala kommunicera internt kring sitt förbättringsarbete? Genom att i workshopform diskutera förbättringar ur traditionella perspektiv och som evolutionär process har organisationen själva utvecklat en vision för hur förbättringscykeln i Structor bör hanteras vilken bygger på att insamla och hantera förbättringsförslag. Organisationens vision för framtiden kompletterades med teoretiska krav så som att återkoppling på förbättringsförslag behöver ske regelbundet, hanteringen av förslag bör innehålla uppföljningspunkter, det befintliga ledningssystemet bör integreras samt att förbättringsprocessen ska vara iterativ och bygga på cykeln: planera, gör, studera, lär. Med utgångspunkt i organisationens vision och de teoretiska kraven skapades ett flöde för hur förbättringar kan hanteras i Structor och hur kommunikationskanaler kan understödja förbättringsarbetet. Studien visar att (1) Structor Uppsalas förbättringsprocess inledningsvis kan förbättras genom att införa ett strukturerat arbetssätt baserat på föreslaget flöde. Det strukturerade arbetssättet bör dock ses som en början och en möjliggörare för efterföljande förbättringsarbete. (2) Kommunikationen kring förbättringsarbetet bör främst ske i kanaler med möjlighet att förmedla rik kommunikation och integreras i redan befintliga kanaler. Kommunikation kring den föreslagna förbättringsstrukturen föreslås därför främst ske via redan existerande möten kompletterat med digitala plattformar som redan används av organisationen. / Quality improvement inherently requires continuous improvement in an iterative process to meet and exceed customer needs. Through applying an action research strategy and the quality principles of the cornerstone model Structor Uppsala has undergone a research process based on participation. The aim of the study has been to develop the organization’s improvement process and internal communication regarding said process. The study has revolved around the questions (1) How can Structor Uppsala improve their improvement process? and (2) How can Structor Uppsala communicate internally with regards to their improvement process? By discussing improvement from a traditional perspective and as an evolutionary process during workshops the organization itself has developed a vision for how the improvement process in Structor could be managed in the future. Structors vison was based on collecting and managing improvement proposals. The organization's vision for the future was supplemented with theoretical requirements such as: feedback on improvement proposals needs to be given regularly, the management of proposals should contain follow-up points, the existing management system should be integrated and the improvement process should be iterative and build on the cycle: plan, do, study, act. A workflow detailing how Structors improvement process can be structured and what communication channels could be used to support the proposed workflow were defined based on Structors requests and the theoretical demands formulated. The study shows that (1) Structor Uppsala's improvement process can initially be improved by introducing a structured improvement process based on the created workflow. The proposed structure should be regarded as a beginning and a platform for subsequent improvement of the iterative improvement process. (2) Communication connected to the improvement process should utilize existing communication channels able to convey communication rich in content. Communication regarding improvement is therefore suggested to primarily take place during existing regular meetings complemented with digital platforms already used by the organization.