I denna studie har vi undersökt pedagogers uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan, samt vad de anser som viktiga faktorer i utformandet. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fokusgruppsintervjuer som metod, där vi har intervjuat sju arbetslag där två pedagoger per arbetslag har deltagit. I studien har vi intervjuat både privata och kommunala förskolor där alla är från samma kommun. I resultatet har vi analyserat fokusgruppsintervjuerna med en diskursanalys och utifrån analysen blev fyra lärmiljöer synliga. Dessa lärmiljöer har vi sedan analyserat utifrån vår tolkning av Engeströms verksamhetsteori, där vi har delat upp varje lärmiljö i tre kategorier som vi sedan satt in som noder i verksamhetssystemet. Det tema som vi kunde se i alla arbetslags intervjuer och det som vi ser som den största likheten utifrån resultatet, var att utgå från barns intressen och behov vid utformningen av inomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladiok 2022-06-05.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker pedagogers beskrivningar av deras arbete med flerspråkighet i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever med den språkliga mångfalden. Förskolans pedagoger har i uppdrag att stimulera barns modersmål och svenska språket. Tidigare forskning visar att pedagoger har olika uppfattningar av att tillvarata barns flerspråkighet och använda dessa i förskolan. I denna studie har det svenska språket visat sig vara det språk som pedagogerna vill att barnen främst ska tillägna sig, även om det finns flera språk representerade bland barnen på förskolan. De intervjuade pedagogerna i denna studie förklarar att de medvetet arbetar med svenska språket på förskolan, för att skapa ett gemensamt språk för alla. På olika sätt visar de intervjuade pedagogerna också ett intresse för barns olika modersmål. Däremot beskriver pedagoger att det är utmanande att stimulera barnens modersmål, på grund av olika skäl. Bland annat ses bristen på pedagogernas språkkunskaper och modersmålspedagoger problematisk.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i förskolan, vilket samspel som pedagoger anser kan bli möjligt genom att arbeta med digitala verktyg och pedagogers uppfattningar om digitala verktygs påverkan på barns lärprocesser. Studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer och bygger delvis på det sociokulturella perspektivet som belyser samspelets betydelse för barns lärprocesser. Intervjuerna är gjorda med fem verksamma pedagoger på olika förskolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien visar att samtliga intervjudeltagare såg arbetet med de digitala verktygen som ett viktigt verktyg för att skapa samspel och lärprocesser. Ett annat resultat var attdigitala verktyg upplevdes som roligt för barn att arbeta med. Det kan leda till att det skapas meningsfulla situationer i förskolan där ett lärande kan ske. Resultatet visade även att de digitala verktygen skapar nyfikenhet och utforskande hos barnen. Deltagande pedagoger var delvis positivt inställda till förskolans arbete med IKT. Det har gett en stor variation till det traditionella arbetet, men informanterna såg bristen på utbildning inom IKT och tiden som en begränsning. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om effekterna av fysisk aktivitet på skolan. Detta har vi genomfört genom att intervjua sex olika pedagoger vid två olika skolor med en hermeneutisk ansats. Pedagogerna ser olika på vad fysisk aktivitet är och hur de arbetar med fysisk aktivitet under skoltid. Som exempel talar en del pedagoger enbart om skolidrotten medan andra talar om rörelsepauser eller fysisk aktivitet i klassrummet. Större delen av den tidigare forskning som vi har använt oss av har visat på positiva effekter av fysiska aktiviteter i skolan. Vår studie har även visat att alla pedagoger har tagit upp någon positiv effekt av fysisk aktivitet under skoltid. Studien har delvis visat på negativa effekter om fysisk aktivitet och att det stödjs av tidigare forskning. Många pedagoger uppfattar att eleverna visar på ett förbättrat skolresultat men att det kan ta tid från lektionstid och att inte kunskapskraven nås. / <p>Godkännande datum:208-06-10</p>

Syftet med denna studie var att beskriva sex pedagogernas uppfattningar om barns genus i förskolan. Studien har studerat pedagogers uppfattningar på barns genus och pedagogers syn på den allmänna påverkan utifrån samhället i stort. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med hjälp av djupintervjuer. Där sex pedagoger bestående av fem kvinnliga och en manlig pedagog ifrån två förskolor, fick delge sina uppfattningar om barns genus på förskolan. Resultatet av denna studie lyfter upp vikten av barnens genus och dess betydelse i de yngre åren. Pedagogerna menar att de har en stor påverkan på barnen i förskolan, där deras syn kan påverka barnen och hjälpa eller hindra barnets fortsatta utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

Mitt syfte med denna uppsats är att i form av intervjuer undersöka pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, den konkreta plats där barns bildskapande sker och genomförs, oberoende av om det är ett speciellt rum i form av en ateljé eller om det är ett hörn i matrummet. Studiens syfte har utvecklats vidare till att försöka få förståelse om pedagogers uppfattningar om barns rätt till inflytande i den fysiska ateljémiljön. Med syfte att genomföra en kvalitativ intervjustudie så samlas data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju stycken pedagoger, en pedagog i taget, från fyra olika förskolor. Jag har upplevt min studie som intressant och ständigt aktuell eftersom forskningsobjektet som jag undersökt har varit den fysiska ateljémiljön, ur ett demokratiperspektiv. Resultatet har visat att yngre barns inflytande är ganska begränsat i jämförelse med de äldre barnens möjligheter till inflytande, när det gäller den fysiska ateljémiljön. Resultatet visar också att pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, beror på sorteringen av barn och i klassificeringen av det material som erbjuds i den fysiska ateljémiljön. Därför kommer maktaspekten att belysas i studien. I slutet av studien så diskuteras resultatet mot vad teoretiker och forskare säger, för att skapa goda förutsättningar för ett demokratiskt förhållningssätt i frågan om barns inflytande i utformandet av den fysiska ateljémiljön. Jag har dessutom testat Basil Bernsteins teori som ofta använder sig av rumsliga beskrivningar för att definiera olika begrepp kring kontroll och makt. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 Ladok.</p>

No description available.

Denna studie genomfördes i syfte att tolka och förstå några pedagogers uppfattningar om sitt deltagande i barns lek. Tidigare forskning inom området visar att pedagoger ofta är medveten om den betydelse som deras deltagande i barns lek har men att de saknar vidare kompetens och tid för att våga, kunna eller vilja delta. Arbetet har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att komma närmare pedagogerna i deras uppfattningar. I studien intervjuades och transkriberades åtta pedagogers uppfattningar enskilt av oss studenter. Resultat- och analysavsnitten har därefter utgått ifrån den hermeneutiska cirkeln som har varit vår metod i att tolka och förstå delar av arbetet för att kunna skapa en tillförlitlig helhet. Resultatet har därefter delats in i tre teman som är barns lek, pedagogers deltagande i barns lek och faktorer som påverkar deltagandet och barns lek. Dessa kunde efter tolkning av data delas in ytterligare med tre till fyra kategorier under varje tema. Efter att ha diskuterat tidigare forskning i förhållande till pedagogernas uppfattningar framkom det likheter gällande uppfattningar om att delaktighet i barns lek ska ske med försiktighet. Det framkom även att yttre- och inre faktorer kan påverka pedagogernas deltagande både positivt och negativt. Slutsatsen blev att pedagogerna visar en medvetenhet om den betydelse som deras deltagande har för barnen i leken och att det kan ske på flera sätt för att möta deras behov men att kringliggande faktorer påverkar deltagandets utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>