No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med utgångspunkt i relationell pedagogik undersöka förskolans pedagogiska måltid som en plats för relationsbyggande. I den nutida skolans ökade krav på effektivitet och mätbara resultat riskerar relationerna mellan lärare och barn att hamna i skymundan. Vi ville därför undersöka vad den pedagogiska måltiden ger för förutsättningar för relationsbyggande mellan lärare och barn. Vi har gjort en mikroetnografisk studie där vi genom observationer vid den pedagogiska måltiden och intervjuer med två förskollärare har samlat in vår empiri på två förskolor under tre veckors tid. I vår analys av den insamlade empirin har vi utgått ifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har nära och förtroendefulla relationer till barnen, som fördjupas vid den pedagogiska måltiden. Förskollärarna är lyhörda för barnens behov, är måna om att alla ska bli sedda och få göra sig hörda samt kommunicerar i hög grad med barnen. Resultatet av vår studie visar även att måltidens förutsättningar för relationsbyggande präglas av förskollärarens förhållningssätt, gruppstorlek och antalet avbrott under måltiden.

Studien vill belysa hur informella samtal kan uppmuntra barns delaktighet, genom en förståelse för tillträdesstrategier och uteslutningar inom diskursen kring matbordet. Samtalets roll för barns inflytande och måltiden som en del av det pedagogiska arbetet samt den maktbalans som finns mellan barn och vuxna belyses. Utifrån videoobservationer av lunchmåltiden på två förskolor analyseras det sociala samspelet inom kamratkulturen och den vuxnes roll för barns deltagande, delaktighet och inflytande utifrån en socialkonstruktionistisk hållning. Positioneringsteori och kamratkultursteori används som analytiska verktyg. Studien visar att positioneringar mellan barnen har en betydande påverkan på det enskilda barnets delaktighet och inflytande i samtalet. Även den vuxnes agerande som samtalsstöd och upprätthållare av normer och regler spelar stor roll.

Abstract Syftet med denna studie baserar sig på ett intresse för den pedagogiska måltiden i förskolan. Det som genomsyrar hela vår studie är pedagogernas förhållningssätt, att yrkesgruppen ska agera goda förebilder till skapandet av goda matvanor i förskolan. Detta kan också bidra till att barnen blir mer intresserade av att provsmaka den mat som serveras. Syftet med denna empiriska studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barn med ätovilja vid måltider och diskuterar hur detta kan tänkas påverka barnen. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod. Som grund används tidigare forskning av Hanna Sepp som i sin rapport kritiserar förskollärarutbildningen att det inte finns tillräckligt med kurser inom ämnet vad måltidspedagogik innebär ute i verksamheten (2013, s.7). Studien utgår från Deweys, Fröbels, och Vygotskijs teorier för att analysera vår empiri som består av deltagande barnobservationer samt intervjuer av pedagoger. Resultatet visar att våra intervjuade pedagoger känner att de vill ha mer tid avsatt till diskussioner i arbetslagen om vad det innebär att måltiden är pedagogisk. De anser att deras livserfarenheter påverkar deras agerande samt skapar ett avtryck i verksamheten, detta kan upplevas både positivt och negativt. I barnobservationerna såg vi klart och tydligt hur pedagogens förhållningssätt skapar olika förutsättningar för att kunna bemöta barnen med ätovilja på ett professionellt sätt. Något som vi också poängterar starkt i vår studie är förmågan att genom diskussioner ha en förmåga att kunna ändra sitt arbetssätt inom arbetslaget. Om man sätter på sig nya glasögon, bidrar de till utveckling av olika lärprocesser i förhållande till barnen ute i verksamheterna. Nyckelord: Pedagogisk måltid, pedagogiskt förhållningssätt, ätovilja, sociokulturellt perspektiv, makt.

Vad pedagogisk måltid är för något kan tros vara självklart, men när en läser styrdokumenten framställs det inte i den mån en kan komma att tro. Syftet med denna studie är att förtydliga vilka mål den pedagogiska måltiden kan sikta på att nå, hur personalen arbetar för att nå målen samt hur pedagogisk måltid påverkar elevens välbefinnande enligt personalen. Teorin som studien använder sig av är Antonovskys teori om känsla av sammanhang.  Metoden som vi använder i studien för att svara på dessa frågeställningar är fokusgrupper. Resultatet från fokusgrupperna var att det fanns två mål som personalen ansåg vara de primära målen med pedagogisk måltid, ett socialt mål som innebär att eleverna skall kunna konversera med både vuxna och andra elever. Det andra målet handlar om att eleverna får i sig tillräckligt med mat samt näringsrik mat. Hur personalen arbetar mot dessa mål ser olika ut. Pedagogerna använder primärt sig själva som praktiska exempel, medan kockarna arbetar med att de skyltar, säljer in, låter eleverna provsmaka, ser till att det alltid finns något gott för alla och låter även gästerna vara med att rösta på vilken mat som skall serveras. När det gäller frågan kring den pedagogiska måltidens påverkan på elevernas välbefinnande, har miljön stor påverkan, exempelvis genom ljudnivån och interiören i restaurangen. Vår analys av resultatet visar på att den pedagogiska måltiden har möjlighet att vara en arena för att stärka elevernas känsla av sammanhang. Studien visade att personalens arbete mot dessa mål även var metoder som bidrog till att kunna stärka känslan av sammanhang.

SammanfattningSyftet med vår studie är att undersöka om och hur kommunikationen och interaktionen förändras beroende på om barnen har bestämd bordsplacering eller fri bordsplacering vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes på en förskola i södra Sverige där vi observerade barn och pedagoger under måltiden med hjälp av videoinspelning. Vi filmade under två dagar när barnen hade bestämda platser och fem dagar när barnen kunde välja var och med vem de ville sitta. Videoobservationerna låg till grund för kommunikationskartor som vi sedan analyserade utifrån hur kommunikationsmönstret såg ut. Resultatet av vår studie visar att kommunikationen och interaktionen förändras i de flesta fall beroende på var och med vem barnen sitter med under den pedagogiska måltiden. Vi kom fram till att de yngre barnen, det vill säga treåringar, väljer att sitta vid samma bord och samma plats under hela processen. Det blir ingen skillnad gällande de yngre barnens kommunikation och interaktion vid matbordet medan de äldre barnen, femåringarna, däremot flyttar omkring i klassrummet och skapar nya kamratkulturer som ändrar interaktion och kommunikation. Samtalsämnena ändras fullständigt under måltiden. Det visar sig också att vissa barn blir exkluderad vid fri bordsplacering.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

No description available.

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas föreställningar kring måltidssituationen i förskolan och möjligheten att göra måltiden till en pedagogisk del av utbildningen. Sex pedagoger har deltagit genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk utgångspunkt har använts som metodansats tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att pedagogernas synsätt på måltiden är att den ska vara en positiv stund som kan innebära lärande inom olika områden med språklig utveckling eller lärande om mat och näringslära. Pedagogerna ser sig själva som goda förebilder. De ser måltiden som en aktivitet där barnen ska göras delaktiga genom samspel och samtal. Barnen ska ska få inflytande över att själva få möjligheter till att bestämma vad de vill äta och inte. Det finns möjligheter att göra måltiden pedagogisk genom måltidspedagogik men det finns också utmaningar som brist på personal och tidskrav. / The purpose of this study is to contribute about educators performences about the meal in preschool and opportunity to make the meal an educational part of the education.Six educators have particapated through semistructured interviews. Qualitative content analysis with phenomenographic methodology has been used as analysis method together with socialcultural perspective. The result of the study show that educators approach to meals is that it should be a positive moment that can involve learning in different areas with language development or learning about food and nutrition. The educators see themselves as good rolemodels at meals. They see the meal as an activity where the children are to be involved through interaction and conversation. The children must have influence over having the opportunity to decide for themselves what they want to eat what not. There are opportunities to make the meal pedagogical meal through meal pedagogy but there are also challenges such as shortage of staff and time requirement.