Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna. En möjlig förklaring till det är att det kan krävas en starkare självkänsla för att lyckas inom individuell idrott. Vidare hade lagidrottarna, enligt MPS, högre värden av oro över misstag och tvivel rörande handling. Inom lagidrotten uppstår en konkurrenssituation då hög prestation krävs för att inte ersättas av en bättre spelare, detta kan möjligen framkalla en högre oro för misstag samt tvivel. Könsskillnaden bestod i att kvinnorna hade signifikant lägre idrottskompetens, fysiskt självvärde samt global självkänsla. Få skillnader i perfektionism förutspåddes med bakgrund av tidigare forskning men en skillnad i tvivel rörande handling påfanns då kvinnor låg signifikant högre än männen. I tävlingsängslan (CSAI-2) fick kvinnorna högre poäng i både kognitiv och somatisk ängslan medan männen hade signifikant högre självförtroende. Dessa resultat kan tolkas som att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen inom idrotten.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning bland tränare inom kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Huvudsakligen undersöktes i vilken mån tränare inom KvAG upplevde perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning. Sekundära syften var att undersöka eventuella samband mellan perfektionistisk självpresentation, kroppsuppfattning och ålder. Följande frågeställningar avsågs besvaras genom studien: 1) I vilken mån upplever tränare inom KvAG perfektionistisk självpresentation? 2) I vilken mån upplever tränare inom KvAG diskrepansvärden gällande kroppsuppfattning? 3) Finns det ett samband mellan tränares nivå av perfektionistisk självpresentation och deras kroppsuppfattning? 4) Finns det ett samband mellan tränares ålder och nivå av perfektionistisk självpresentation? 5) Finns det ett samband mellan tränares ålder och deras kroppsuppfattning? Metod Tränare inom KvAG tillfrågades internationellt. Inklusionskriterierna krävde att deltagaren var aktiv eller har varit aktiv tränare för gymnaster inom KvAG, minst 18 år gammal och kvinna. Perfectionistic self-presentation scale (PSPS; Hewitt et al., 2003) och Stunkard’s Figure Rating Scale (FRS; Stunkard et al., 1983) sammanställdes till en webbenkät via Google formulär. 72 tränare deltog i enkätundersökningen, varav deltagarnas medelålder var 33,30 (SD = 11,19). De insamlade svaren analyserades genom kvantitativa statistiska analyser inklusive Pearsons produktmomentkorrelation för att besvara frågeställningarna.  Resultat Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan ålder och flera aspekter av perfektionistisk självpresentation. Starka signifikanta samband påvisades även mellan de olika aspekterna av perfektionistisk självpresentation. Ingen utav samtliga delskalor inom PSPS visade samband med kroppsuppfattning. Resultaten visade heller inte korrelation mellan ålder och kroppsuppfattning. Tydliga kroppsideal uppvisades hos tränare inom KvAG. Slutsats Som det första arbetet att studera samband mellan perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom KvAG, bidrar detta arbete till större förståelse för perfektionism och kroppsuppfattning hos tränare. Stigande ålder hör ihop med lägre upplevda nivåer av perfektionism och specifika kroppsideal tycks finnas även hos tränare inom KvAG.

The purpose with the study was to investigate some of the factors thatmight contribute to the development of exercise dependence. This byinvestigating if self-esteem works as a mediator in the relationshipbetween perfectionism and exercise dependence. We conducted anonline survey among regular exercisers in Sweden (N = 177). Themediating analysis showed that self-esteem partially explained theassociation between perfectionism and exercise dependence. That is,self-esteem can help clarify the nature of the relationship. In conclusion,this study reveals that it is important to further investigate theunderlying psychological mechanisms to why some people are exercise dependent. / Syftet med denna studie var att undersöka några faktorer som kan bidratill utvecklandet av träningsberoende. Detta genom att undersöka omsjälvkänsla fungerar som en mediator i förhållandet mellanperfektionism och träningsberoende. Vi utförde en enkät online påmänniskor som tränar regelbundet i Sverige (N = 177). Den medierandeanalysen visade att självkänsla delvis förklarade associationen mellanperfektionism och träningsberoende. Alltså, självkänsla kan hjälpa attklargöra relationen mellan perfektionism och träningsberoende.Sammanfattningsvis har denna studie visat att det är viktigt att vidareundersöka de underliggande psykologiska mekanismerna till varför vissa människor är träningsberoende.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20–35 år tänker och reflekterar över sitt Instagramanvändande och bilderna de exponeras för. Vi valde att arbeta utifrån en grundad teori och datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades parallellt med datainsamlingen. Genom denna analysprocess kom vi fram till tre olika kategorier: Perfektionism på Instagram, Det filtrerade livet och Instaddiction. Resultatet visade att en perfekt bild på Instagram inte enbart syftar till ett estetiskt vackert motiv eller en välgjord redigering av bilden, det kan även syfta till vad som faktiskt förmedlas via bilden, som t.ex. ett lyckligt förhållande eller harmoniskt familjeliv. Studien kom även fram till det vi valt att kalla för Instagramparadoxen som innebär att kvinnorna i studien lockas av de perfekta Instagrambilderna, trots att de uppger att dessa får dem att må dåligt och känna stress. Samtidigt bidrar de själva till detta genom att främst publicera denna typ av bilder, denna stress verkar hanteras av kvinnorna kognitivt och emotionellt. Resultatet visade även att användandet av Instagram kan riskera att utvecklas till ett lättare beroende som vi har valt att kalla för Instaddiction. / The aim of this study was to investigate how women, age 20-35, think and reflect on their use of Instagram and the pictures they are exposed to. We chose to use Grounded Theory as a method and the data was collected through semi structured interviews which were transcribed and later analysed. This was made parallel with the collection of the data. Through this process we created three different categories: Perfectionism on Instagram, The Filtered Life and Instaddiction. The result showed that a “perfect picture” on Instagram not only has to be a beautiful motive or a well done edit of a photo. A perfect picture can also refer to what the picture mediates, i.e. a happy relationship or a nice family life. The study also resulted in what we call The Instagram Paradox which means that the women in this study are drawn to the, according to themselves, perfect Instagram pictures despite the fact that they admit that these pictures actually make them feel bad and stressed. At the same time the women contribute to this paradox by publishing pictures on Instagram which, most of the time, appear as “perfect” and the stress that the women sometimes tend to experience seems to be handled cognitively and emotionally. The result also showed that the usage of Instagram could develop into a light addiction, something we chose to refer to as Instaddiction.

The objectives of this study were: (a) to explore the coaches’ ideas about effective coaching and their perspective on athletes’ personalities as a part of it, (b) to examine how the coaches learn about athletes’ personality and how they use this knowledge in their work, and (c) to examine the coaches’ knowledge about perfectionism and what strategies they use working with perfectionistic athletes. Ten Swedish coaches working in individual sports (n=5) and team sports (n=5) took part in semistructured in-depth interviews. The interview guide reflected the objectives of the study, and further ‘effective coaching’, ‘athletes’ personality’, and ‘perfectionism’ served as major categories for the data analysis.  The results can be briefly summarized as follows: (a) coaches did not have a clear picture of what effective coaching is major keywords they used to describe it were: balance, focus, communication, good planning and structure, (b) they found athletes’ personality characteristics important to learn about and to use in their work, and (c) coaches’ knowledge about perfectionism is poor, and they had a difficulty to reflect about their strategies in relation to perfectionistic athletes.  The results are discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Studiens huvudsyfte var (a) att undersöka tränares uppfattning och idé kring effektiv träning samt deras uppfattning kring idrottarens personlighet som en del av denna, (b) att undersöka hur tränaren får förståelse kring idrottarens personlighet och hur de sedan använder sig utav den kunskapen i deras arbete, och (c) att undersöka tränarens kännedom om perfektionism samt vilken strategi de använder ifall idrottaren har perfektionistiska tendenser. Tio svenska tränare intervjuades baserades på individuell tränare (n=5) samt lagtränare (n=5). Tränarna medverkade i en semistrukturerad djupintervju. Intervjuguiden bygger på studiens syfte ‘effektiv träning’, ‘idrottares personlighet’, och ‘perfektionism’ vilket också fungerade som huvud kategorier vid data analysen. Resultatet visar att: (a) tränarna har ingen klar bild av vad effektiv träning är och de stora nyckelord som användes var; balans, fokus, kommunikation, bra planering och struktur, (b) de ansåg att idrottarens personlighets karaktär är viktigt att förstå och använda i arbetet, och (c) tränarnas kunskap kring perfektionism är låg samt att de fann det svårt att reflektera kring vilken strategi de använder kring idrottarens perfektionistiska tendenser. Resultatet sammanfattas i relation till teoretiska referensramar samt tidigare forskning.

Abstract The aim of this study is to highlight the professional’s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional’s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged. The themes the study deals with are; causes, symptoms and measures.The analysis highlights our professional’s and previous research, the reasons why young people into anorexia is individual and influenced by several factors. The results also show that the treatment has an important role in the development and processing of the disease anorexia. Further highlighting the results of different forms of measures that are important based on respondents' different professions. What is considered important to address is different from the respondents' characteristics, skills and tasks.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.

Intresset för self-compassions effekt på psykologiskt välbefinnande har ökat. Self-compassion är negativt associerat med självkritik, ångest och upptagenhet av och utvärdering av den egna kroppen. Self-compassion anses skydda mot de negativa effekterna av perfektionism. Eftersom self-compassion tros förbättra mental hälsa är det av vikt att undersöka vilka variabler som predicerar self-compassion. Denna studies syfte var att undersöka om variablerna kroppsuppfattning och perfektionism predicerade self-compassion. Självskattningsformulären Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale och Body Shape Questionnaire-8C administrerades till deltagarna. Resultatet beräknades med hjälp av hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet påvisade att subskalan för perfektionism, Concern over Mistakes och Doubts about Actions, och kön signifikant predicerade self-compassion och förklarade en signifikant andel av variansen i self-compassion. Kroppsuppfattning predicerade inte self-compassion signifikant och förklarade inte en signifikant andel av variansen i self-compassion. Framtida forskning angående eventuell överrensstämmelse mellan perfektionism och kroppsuppfattning önskas. / The interest of the effect of self-compassion on psychological wellbeing has increased. Self-compassion is negatively associated with self-criticism, anxiety and obsession over and evaluation of the own body. Self-compassion is considered to protect against the negative effects of perfectionism. Since self-compassion is believed to improve mental health, it is important to investigate which variables that predict self-compassion. The aim of this study was to examine if the variables body image and perfectionism predicted self-compassion. The self- report questionnaires Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale and Body Shape Questionnaire-8C were administered to the participants. The result was calculated using hierarchical regression analysis. The result demonstrated that the subscale regarding perfectionism, Concern over Mistakes and Doubts about Actions, and sex significantly predicted self-compassion and explained a significant proportion of the variance in self-compassion. Body image did not significantly predict self-compassion and did not explain a significant proportion of the variance in self-compassion. Further research regarding potential concordance between perfectionism and body image is desirable.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om perfektionism respektive tvångsmässig passion kan predicera träningsberoende. I studien deltog 108 gym/CrossFit- utövare mellan 18-60 år (M=34.18, SD=10.77). Två hypoteser utvecklades (1) perfektionism är en signifikant prediktor rörande träningsberoende och (2) tvångsmässig passion är en signifikant prediktor gällande träningsberoende. Hypoteserna testades därefter i enkla regressionsanalyser. Resultatet visade att både perfektionism och tvångsmässig passion var prediktorer till träningsberoende. Perfektionism och tvångsmässig passion förklarade 21% respektive 39% av variansen i träningsberoende. Resultatet understryker att både perfektionism respektive tvångsmässig passion verkar kunna förklara utvecklandet av träningsberoende. Studiens resultat diskuterades utifrån Egorov och Szabo (2013) modell av uppkomsten till träningsberoende och tidigare forskning samt empiri. Ytterligare forskning är av behov för att öka förståelsen kring bakomliggande faktorer till träningsberoende / The purpose in the present study was to investigate if obsessive passion respectively perfectionism predicted exercise dependence. In the current study 108 gym/CrossFit- members participated between the ages 18-60 (M=34.18, SD=10.77). Two hypothesis were developed (1) perfectionism is a significant predictor regarding exercise dependence and (2) obsessive passion is a significant predictor regarding exercise dependence. These hypothesis were tested by simple linear regression analyses. The regression analyses showed that both perfectionism and obsessive passion predicted exercise dependence. Perfectionism and obsessive passion accounted for 21% respectively 39% of the variance in exercise dependence. The results emphasize that both perfectionism respectively obsessive passion seem to explain the development of exercise dependence. With foundation in the results the discussion centred around the interactional model of exercise dependence by Egorov and Szabo (2013) as well as previous research. Further research is needed in order to better understand which factors underlie exercise dependence.