A cirurgia ortognática consiste na correção de deformidades dentofaciais e visa à melhora do paciente no sentido estético, funcional e anatômico da estrutura da face. Dado o aumento da prevalência desta modalidade cirúrgica e a carência de informações destinadas ao paciente submetido a esse procedimento, este estudo teve por objetivo a construção e a validação de um material educativo. A trajetória metodológica envolveu cinco fases: revisão integrativa sobre as complicações cirúrgicas; busca na Internet sobre blogs e comunidades virtuais de pacientes submetidos a cirurgia ortognática para conhecer a população e sua necessidade de informação; realização de um grupo focal com pacientes submetidos a cirurgia ortognática para levantamento das necessidades de educação perioperatória; informação dos juízes sobre orientação feita ao paciente; construção do material educativo e validação do conteúdo técnico junto a juízes quanto a pertinência e categorias de avaliação de um material educativo aplicando a técnica Delphi; e posteriormente a clareza de conteúdo foi validada junto aos pacientes em pós-operatório de cirurgia ortognática. Os resultados referentes ao conhecimento da população demonstraram a necessidade de informação dos internautas quanto à: dúvidas e medos relativos ao procedimento, recuperação, alteração da estética facial, arrependimento após procedimento. No grupo focal, os pacientes expuseram dificuldades vivenciadas pelo edema facial e parestesia, discutiram tempo de recuperação da cirurgia, questões de autoimagem, resultados estéticos e propuseram melhor momento para entrega do material. Na primeira rodada da técnica Delphi, os juízes citaram orientações pertinentes ao período perioperatório, destacando-se: higiene oral, parestesia, edema facial, dificuldade respiratória e mastigatória, alteração da voz e movimentos musculares pós-operatórios e dieta liquida. A segunda rodada da técnica Delphi consistiu na avaliação do material educativo pelos juízes, que resultou 38,2% (84) concordo e 61,3% (135) concordo totalmente para as seis categorias do instrumento. Realizadas as correções sugeridas pelos juízes um novo material foi submetido à avaliação na terceira rodada da técnica Delphi e obtidos 30,9% (68) concordo e 68,6% (151) concordo totalmente, dando como finalizado esta fase. Submetido ao paciente para avaliar compreensão, obteve-se 33,8% (176) concordo e 59,6% (310) concordo totalmente, sem sugestões para alterações do texto e foi mantido o material apresentado. Conclui-se que a construção do material educativo é um processo que envolve profissionais e público alvo para alcançar níveis elevados de aceitação e aderência do material, sendo que este deve ser utilizado como forma complementar de orientação ao paciente. / The orthognathic surgery consists of correcting dental facial deformities and aims to improve esthetical, functional and anatomical features of the structure of the patients face. Given the increased prevalence of this surgical modality and a lack of information available to patients undergoing this procedure, this study presents the construction and validation of educational material. The methodological trajectory involved five phases: integrative review on surgical complications; search on the internet on blogs and virtual communities of patients undergoing orthognathic surgeries aiming to know the population and its need of information; a focal group with patients undergoing the procedure to identify the need of perioperative education; experts information concerning guidance provided to patients; construction of educational material and validation of technical content by experts concerning the relevance and categories of validation of education material using the Delphi technique; clarity of content was validated with patients in the postoperative period. The results concerning knowledge of the population show the need to inform Internet users about doubts and fear related to the procedure, recovery, changes in facial esthetics, regret after the procedure. Patients exposed in the focal group the difficulties experienced given the facial edema and paresthesia, discussed time of surgery recovery, self-image issues, aesthetical results and suggested the most opportune time to provide the material. In the first round of the Delphi technique, experts cited guidance related to the perioperative period and the following stood out: oral care, paresthesia, facial edema, difficulty breathing and chewing, changes in voice and muscle movements after the surgery and liquid diet. The second round of the Delphi technique consisted of the evaluation of the educational material by experts: 38.2% (84) agreed and 61.3% (135) totally agreed with the instruments six categories. The material with the corrections suggested by the experts was submitted to evaluation in the third round of the Delphi technique and 30.9% (68) agreed and 68.6% totally agreed with it and this phase was completed. When the instrument was submitted to patients to evaluate understanding, 33.8% (176) agreed and 59.6% (310) totally agreed; no suggestions to change the text were suggested and this was considered the final version. The conclusion is that the construction of educational material is a process that involves professionals and the target public to achieve high levels of acceptance and adherence to material, which should be used as an adjuvant to guidance provided to patients.

Bakgrund: Trycksårsprevention är högt prioriterat hos operationssjuksköterskor som vårdar patienten i den perioperativa omvårdnadsfasen. Trots detta är förekomsten av trycksår relativt hög hos patienter som genomgår kirurgi. / Background: Pressure ulcer prevention is a high priority for operating room nurses who care for the patient in the perioperative nursing phase. Nevertheless, the occurrence of pressure ulcers is relatively high in patients undergoing surgery.

Bakgrund: Flera tusen patienter drabbas årligen av vårdskador med lidande som följd. Checklistan för säker kirurgi har potential att minska detta om den används på rätt sätt. Checklistan bidrar till förbättrad kommunikation, samverkan i team och säkrare vård. Syfte: Att undersöka operationspersonalens följsamhet till WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Datan samlades in på två sjukhus genom icke-deltagande strukturerade observationer med egenkonstruerade observationsprotokoll. Totalt inkluderades 38 observationer. Resultat: Sign in initierades i 39,5 % och utfördes komplett i 15,8 %. Time out initierades i 100 % och sign out i 94,7 %, men ingen utfördes komplett. I genomsnitt bekräftades 23,4 % av säkerhetskontrollerna i sign in, 40,5 % i time out och 56,6 % i sign out. Sign in och time out initierades oftast av anestesisjuksköterskan (86,7 % respektive 42,1 %) och sign out av kirurgen (88,9 %). Konklusion: Sign in utförs komplett i flest fall trots att delmomentet sällan initieras. Time out och sign out initieras alltid och nästintill alltid, men några säkerhetskontroller utelämnas alltid. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om följsamheten till WHO:s checklista skiljer sig åt när patienten är ett barn eller när operationen sker på förmiddagen eller eftermiddagen. / Background: Every year thousands of patients are afflicted with adverse events and suffering. The surgical safety checklist has potential to decrease these negative effects if it’s used correctly. The checklist contributes to improve communication, teamwork and safer surgery. Aim: to examine the operating theatre personnel’s compliance with the WHO surgical safety checklist. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study. The information was collected through non-participating observations with self-constructed observational protocols. A total of 38 observations were included. Result: Sign in was initiated in 39,5% and complete in 15,8%. Time out was initiated in 100% and sign out in 94,7% but none were properly completed. On average, 23,4% of the safety items were confirmed in sign in, 40,5% in time out and 56,6% in sign out. Sign in and time out were mainly initiated by the anaesthesia nurse (86,7% and 42,1%) and sign out by the surgeon (88,9%). Conclusion: Sign in is complete in most cases even though it's rarely initiated. Time out and sign out are always and almost always initiated, but some security checks are always omitted. Further research is needed to investigate whether compliance with the WHO checklist differs when the patient is a child or when surgery occurs in the morning or the afternoon.

Safety and quality of care are considered to be one of the main priorities in anaesthesia and their management and monitoring should be continuous and systematic. Quality indicators in anaesthesia must be frequently evaluated. Their evidence and evaluation create not only safe environment for patients but also continuously improve quality of anaesthesiologic care. The main objective of this diploma thesis was to evaluate patient's satisfaction with provided anaesthesiologic care, one of the main quality indicators in anaesthesia. Other objectives were research of quality indicators recommended in the Czech Republic and quality indicators recommended by foreign medical societies. The last partial objective was to create quality indicators checklist tailored for specific department of anaesthesiology based on collected data. Quantitative method research was conducted, using unstandardised questionnaire for patients, hospitalized and anaesthetised. 140 questionnaires were distributed of which 117 questionnaires returned. Based on objective the author of diploma thesis found out that Czech society of anaesthesia, resuscitation and intensive care determines quality indicators monitored in the Czech Republic. Quality indicators in foreign countries are in form of criteria that are necessary to adhere to....

Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.

The dissertation examines the ethics of staff in perioperative care. The aim was to analyze the errors that occur during surgery, to determine the participants in perioperative care who commit these mistakes, and to analyze the reasons why these errors occur. The theoretical part deals with the concept of security from different perspectives of patient safety in surgery, and the international guidelines that direct it. The situation in the Czech Republic in terms of care for patient safety in surgery is also described. One chapter deals with the autor's internship in operating rooms in Sweden. Using the results of observations, the empirical part of the dissertation analyzes the actual behaviour of staff in perioperative care during surgery against the binding documents that ensure safe perioperative care. It also sets out the reasons that lead to non-compliance of health and safety regulations in perioperative theatres. In conclusion, I suggest steps that would help to improve the situation. Key words Perioperative care, safety, security, pacient pafety, medical ethics, nursing ethics

Bakgrund: Perioperativ oro hos barn förekommer hos upp uppemot sextio procent av alla barn som genomgår anestesi. Oron kan påverkas utifrån livssituation, fantasier, tankar och tidigare upplevelser i samband med sjukhusvård. Genom att kartlägga omvårdnadsinterventioner som minskar perioperativ oro hos barn, kan det förhoppningsvis bidra till en reflektion kring vård av barn i perioperativ miljö. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsinterventioner som anestesisjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns upplevelser av oro i samband med perioperativ vård. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats. Tjugofem artiklar analyserades med hjälp av Whittemore & Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Att i den perioperativa vården använda omvårdnadsinterventioner för att minska barns oro är av stor vikt. Genom att låta barn bekanta sig med vårdmiljön eller låta dem distraheras med spel eller musik gav förutsättningar för att minska deras oro. Slutsats: Ett flertal omvårdnadsinterventioner har identifierats kunna minska barns upplevelse av perioperativ oro. Barn är individer och omvårdnadsinterventionerna behöver anpassas utifrån barnets aktuella behov och situation. / Background: Perioperative anxiety in children occurs in sixty percent of all children who undergoes anaesthesia. Anxiety can be affected by lives situations, fantasies, thoughts and earlier experiences from hospital care. By mapping nursing interventions that reduce perioperative anxiety in children, it can hopefully contribute to a reflection on he care of children in perioperative environments. Purpose: To map nursing interventions that the anaesthetic nurse can use to contribute to children's experience of reduced anxiety associated with perioperative care. Method: Descriptive literature study with an inductive approach. Twenty five articles were analysed using Whittemore & Knafl`s (2005) method of analysis. Results: Using nursing interventions in perioperative care to reduce children's concerns is of great importance. By letting children get acquainted with the care environment or letting them be distracted by games or music provided conditions to reduce their worries. Conclusion: A number of nursing interventions have been identified to reduce children's experience of perioperative anxiety. Children are individuals and nursing interventions need to be adapted based on the child's current needs and situation.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

The dissertation examines the ethics of staff in perioperative care. The aim was to analyze the errors that occur during surgery, to determine the participants in perioperative care who commit these mistakes, and to analyze the reasons why these errors occur. The theoretical part deals with the concept of security from different perspectives of patient safety in surgery, and the international guidelines that direct it. The situation in the Czech Republic in terms of care for patient safety in surgery is also described. One chapter deals with the autor's internship in operating rooms in Sweden. Using the results of observations, the empirical part of the dissertation analyzes the actual behaviour of staff in perioperative care during surgery against the binding documents that ensure safe perioperative care. It also sets out the reasons that lead to non-compliance of health and safety regulations in perioperative theatres. In conclusion, I suggest steps that would help to improve the situation. Key words Perioperative care, safety, security, pacient pafety, medical ethics, nursing ethics