Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

Ungdomar befinner sig i ett komplext stadie av utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Det gör att deras upplevelser och behov av den perioperativa vårdmiljön kan skilja sig från barn och vuxna. Emellertid har den perioperativa vården ingen särskild inriktning på ungdomar. Anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete patienter i alla åldrar, men det saknas ofta utbildning för hur den perioperativa vården till ungdomar bör vara. Det finns forskning på barn i den perioperativa vårdmiljön, men begränsat med forskning på just ungdomar. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser och behov i den perioperativa vårdmiljön. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design som metod. En litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter en urvalsprocess utifrån bestämda kriterier och kvalitetsgranskning genererade datainsamlingen totalt nio kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Bettany Saltikovs nio steg för extrahering av data för att få fram subteman och huvudteman. Resultatet visar att ungdomar upplever oro, rädsla, smärta och obehag, samt känsla av förlorad autonomi och integritet, vilket ledde till en ovan situation. De uttryckte ett behov av att få information, känna sig sedda och hörda, samt ett behov av stöd från föräldrar, vårdpersonal och jämnåriga. Oro och rädsla var genomgående under hela den perioperativa vårdmiljön, samtidigt som de har ett behov av information och delaktighet. Personcentrerad vård i kombination med utbildning i ungdomars specifika behov, kan vara ett sätt att minska oro och rädsla. Detta kan främja välbefinnande i den perioperativa vårdmiljön. / The physical, psychological and social state of development in adolescents separates their experiences and needs in the perioperative care from those of younger children and adults. The perioperative care does not have a particular orientation towards the care of adolescents, and as a consequence, the nurse anesthetist will meet adolescents both in the perioperative care for children, as well as in the perioperative care for adults. However, they often lack knowledge about how to provide care for adolescents in the perioperative environment. The aim was to describe the experiences and needs of adolescents in the perioperative caring environment. The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design as a method. A literature search was performed. After a process of selection and review of quality, the data collection generated in total, nine qualitative articles. The data was then analyzed through the nine steps of data analysis by Bettany Saltikov to form subthemes and themes. The results show that adolescents experience anxiety, fear, pain and discomfort, together with a sense of lost autonomy and integrity, this constitutes a new and unaccustomed feeling. The adolescents expressed a need for receiving information, being involved, and receive support from parents, healthcare personal and peers. Feelings of anxiety and fear was experienced throughout the whole period in the perioperative caring environment. Person centered care in combination with education about the specific needs of adolescents, could be a way to reduce feelings of anxiety and fear, and to increase wellbeing of adolescents.

Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Anesthesia- and operating nurses´ will encounter patients with some form of cognitive impairment during their work. Perioperative specialist nurses have a duty to provide individualized care for patients with cognitive impairment. The perioperative dialogue is a way for patients and their relatives to understand the health situation, and for specialist nurses, it serves as a tool to gather adequate information about the patient's preferences. Aim: The aim was to describe the experiences of anesthesia- and operating nurses´ in caring for patients with cognitive impairment within perioperative care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in the study. Six anesthesia nurses and four surgical nurses were interviewed, and the collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in three categories: "team collaboration", "need for resources and aids" and "need for individualized approach and communication", along with 14 subcategories. Conclusion: The study revealed that caring for patients with cognitive impairment in the perioperative environment posed a challenge. The perioperative care can be adapted to the patient's specific needs through the involvement of close relatives, professional teamwork, and a person-centered approach.

Bakgrund: Operationssjukvården utvecklas ständigt med nya medicintekniska produkter. Operationssjuksköterskan ansvarar för att ta fram rätt medicintekniska produkter till operationen och för att de medicintekniska produkterna ska fungera. Fungerar inte medicintekniska produkter under operationen hotar det patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur operationssjuksköterskan arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen. Metod: En strukturerad, icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har genomförts på två olika sjukhus i västra Sverige. Totalt genomfördes 21 observationer som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: Medelvärdet på antal medicintekniska produkter i operationssalen var nio. Operationssjuksköterskan utförde funktionstest av medicintekniska produkter innan operationens start i 76 % av observationerna. Problem med medicintekniska produkter uppstod i 71 % av observationerna, vilket ledde till att vid en tredjedel av observationerna fick någon i operationsteamet gå ut från operationssalen för att hämta nya medicintekniska produkter. Medelvärdet för tiden att hämta ny medicintekniska produkter var två minuter och 29 sekunder. Konklusion: Studien har bidragit med en överblick över hur operationssjuksköterskans arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen, både hur operationssjuksköterskan förbereder medicintekniska produkter innan operationens start och hur många problem som uppstår med medicintekniska produkter under operationen som operationsteamet måste lösa. Att förebygga problem med medicintekniska produkter är viktigt för patientsäkerheten, operationspersonalens arbetsmiljö och produktiviteten för operationsenheten. / Background: Surgical care is constantly evolving with new medical devices. The operating room nurse is responsible for providing correct medical devices and making sure the medical devices function correctly. If the medical devices are not functioning correctly the patient safety is endangered. Aim: Examine how the operating room nurse works with medical devices in the operating room. Method: A structured, non-participating observation study with a quantitative design was conducted at two hospitals in western Sweden. A total of 21 observations were analyzed using descriptive statistics. Result: The mean number of medical devices in the operation room was nine. The operating room nurse performed function tests of the medical devices prior to operation in 76 % of observations. Problems with medical devices occurred in 71 % of observations, resulting in someone from the operating team having to leave the operating room and fetch new medical devices in one third of observations. The mean time required for fetching new medical devices was two minutes and 29 seconds. Conclusion: The study offers an overview of how the operating room nurse utilizes medical devices in the operating room, both how the operating room nurse prepare the medical devices before the start of the operation and how many problems occur with the medical devices during the operation which the operating team must resolve. Preventing problems with medical devices are important due to patient safety, work environment and productivity in the operating ward.

Bakgrund: Globalt inom hälso- och sjukvården skadas årligen tusentals patienter, somliga med dödligt utfall. Majoriteten av dessa skador sker inom den perioperativa vården där operationssjuksköterskan har ett ansvar att minimera risken för att en vårdskada ska uppkomma. En viktig del inom patientsäkerhets- och förbättringsarbetet är avvikelserapportering och detta är således ett viktigt ämne för vidare forskning. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga inrapporterade avvikelser inom operationssjukvård samt att undersöka eventuellt samband mellan tidpunkt och avvikelseområde. Metod: Kvantitativ retrospektiv registerstudie. Studien innefattar Centraloperation i Skellefteå och Umeå universitetssjukhus samtliga operationsavdelningar. Avvikelserna samlades in via databasen Platina och materialet behandlades med hjälp av SPSS Statistics version 23. Resultat: Resultatet visade på en signifikant skillnad (p=,000) mellan för- och eftermiddag där förmiddag var vanligast förekommande tidsintervall för inrapportering av avvikelser. De tre vanligaste avvikelseområdena representerades av: Vård och rehabilitering, kommunikation och medicinsk teknik-produkt. Av de totalt 1621 inrapporterade avvikelserna så visade inte resultatet på något signifikant samband mellan tidsintervall och avvikelseområde. Ortopedoperation i Umeå var den klinik där de flesta avvikelser var inrapporterade samt den mest avvikelsefrekventa dagen var onsdag. Slutsats: En signifikant skillnad förelåg mellan antalet inrapporterade avvikelser under för- och eftermiddagar, med förmiddagar som mest frekvent. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan tidsintervall och avvikelseområde, dock belyser båda resultaten trender i verksamheten som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är av värde för vidare forskning. / Background: Globally within the health care system thousands of patients get injured annually, some with a deadly outcome. The majority of these injuries occur in the perioperative care, where the theatre nurse plays an important role in patient safety. An important part within patient safety and work enhancement is adverse event (AE) reporting and therefore makes it an important topic for further research. Objective: The aim of the study was to map reported AE’s in surgical care and to examine possible correlations between time and AE area. Method: Quantitative retrospective registry study. The study includes Central Operation in Skellefteå and Umeå University Hospital’s all surgical departments. The AE’s were collected through the database Platina and the material was processed with the help of SPSS Statistics version 23. Findings: The results showed a significant difference (p=,000) between morning and afternoon where morning was the most frequent. The three most common areas of AE's were represented by: Care and rehabilitation, communications and medical technology-product. Out of the total 1621 reported AE's the result showed no significant correlation between time interval and AE area. Orthopaedic surgery in Umeå was the clinic were the most AE’s was reported and the most AE frequent day was Wednesday. Conclusion: A significant difference between the numbers of reported AE's during mornings and afternoons was present, with mornings being the most frequent. No significant correlation could be found between the time interval and the AE area, both results however highlight trends in the business which from a patient safety perspective is of valuable for further research.

Bakgrund: Oro är vanligt hos patienter som ska opereras, oavsett om det är en elektiv eller akut operation. Studier har visat att en bra relation mellan anestesisjuksköterskan och patienten preoperativt minskar oron hos patienten. En akut operation upplevs som stressande för patienten då denne inte kan påverka sin situation. Anestesisjuksköterskan är den som inför en akut operation ansvarar för patientens trygghet och säkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval utfördes. Urvalskriterierna innefattade anestesisjuksköterskor med minst ett års erfarenhet på en operationsavdelning som bedriver akut verksamhet. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i resultatet; Att ha kunskap om patientens tidigare erfarenheter, Att ta över ansvar för patient som är utelämnad, Att undvika felaktig och otillräcklig information och Att utforma personcentrerad information. Slutsats: Anestesisjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande för att kunna anpassa sig till den unika individen. Med denna kunskap kan anestesisjuksköterskan bemöta oro genom att informera patienter på ett personcentrerat sätt utifrån deras villkor och önskemål.

INTRODUÇÃO: Apesar dos avanços nas técnicas cirúrgicas e cuidados intensivos, o infarto do miocárdio perioperatório (IMPO) ainda é uma complicação da cirurgia de revascularização miocárdica (CRM), de difícil diagnóstico. Nessa situação, os parâmetros clínicos habitualmente utilizados para o seu reconhecimento têm limitações, podendo estar alterados pelo trauma cirúrgico. A ressonância magnética cardiovascular (RMC), por sua vez, detém alta acurácia para a detecção de necrose miocárdica. OBJETIVOS: Avaliar a detecção de IMPO pela RMC, comparando-a com os critérios de diagnóstico clínico (DC) e com a cintilografia miocárdica, com pirofosfato de tecnécio-99m (SPECT), assim como investigar a repercussão das áreas de IMPO visualizadas à RMC sobre a função sistólica ventricular esquerda. MÉTODOS: Entre agosto de 2003 e março de 2006, foram estudados 24 pacientes adultos, portadores de doença arterial coronária crônica, com indicação de CRM. Eles foram submetidos a RMC, com técnicas de cine-ressonância e realce tardio, antes e depois da cirurgia, analisando-se o surgimento de novas áreas de necrose miocárdica (IMPO) e/ou disfunção contrátil ventricular esquerda. Também foram realizados: eletrocardiogramas (ECG) seriados, visando detectar o surgimento de novas ondas Q patológicas, depois da cirurgia; dosagens seriadas de marcadores bioquímicos de lesão miocárdica (CKMB e troponina I), para determinar o pico de sua elevação, depois da cirurgia; e SPECT, pré e pós-operatória, analisando-se a presença de novas áreas de hipercaptação do radiofármaco. O DC foi feito com base nos achados de ECG, contração segmentar do ventrículo esquerdo e níveis séricos dos marcadores bioquímicos. Os pacientes foram acompanhados por, pelo menos, 6 meses, depois da cirurgia e submetidos a uma terceira RMC, ao final deste período, para reavaliação da função ventricular. RESULTADOS: A RMC detectou IMPO em significativamente mais pacientes do que o DC (8 [33%] x 1 [4%], p=0,016). Em sua maioria, as áreas de necrose miocárdica visualizadas à RMC foram de pequena extensão (massa média de 5,7±10,2g) e padrão focal. Apesar disto, nos pacientes com IMPO à RMC, houve significativa redução pós-operatória da fração de ejeção ventricular esquerda (de 50±18 para 43±18%, p=0,044), que se manteve após 6 meses, e elevação maior do que 10 vezes o nível sérico normal dos marcadores bioquímicos, após a CRM, o que não ocorreu no grupo sem IMPO. Houve moderada correlação entre a massa de IMPO, medida pela RMC e o pico de elevação sérica dos marcadores bioquímicos (CKMB: r=0,705, p<0,001; troponina I: r=0,625, p=0,003). Observou-se moderada concordância diagnóstica entre a RMC e a SPECT para a detecção de necrose miocárdica perioperatória (Kappa=0,46). As características clínicas e cirúrgicas foram semelhantes entre os dois grupos, com exceção do perfil lipídico e a dose média de estatina (sinvastatina), em uso pelos pacientes, antes da cirurgia (significativamente menor no grupo com IMPO à RMC). CONCLUSÕES: A RMC revelou-se um método útil para o diagnóstico de IMPO, que foi subestimado pelo DC. O achado de necrose perioperatória à RMC associou-se a significativa diminuição da função sistólica ventricular esquerda e grande elevação sérica dos marcadores bioquímicos de lesão miocárdica. / INTRODUCTION: Despite advances in surgical technique and intensive care, perioperative myocardial infarction (POMI) remains a complication of coronary artery bypass graft surgery (CABG) with a challenging diagnosis. In this condition, clinical parameters usually utilized in the detection of POMI have limitations, since they can be affected by surgical trauma. Cardiovascular magnetic resonance imaging (CMRI), on the other hand, provides highly accurate detection of myocardial necrosis. OBJECTIVE: To evaluate POMI findings on CMRI and compare them to clinical diagnosis (CD) and technetium-99m pyrophosphate myocardial scintigrams (SPECT), as well as investigate the impact of POMI areas detected by CMRI on left ventricular systolic function. METHODS: Between August 2003 and March 2006, 24 adult patients with stable coronary artery disease, referred for CABG surgery, were studied. CMRI with cine and delayed-enhancement techniques was performed, before and after surgery, in order to evaluate the occurence of new areas of myocardial necrosis (POMI) and/or left ventricular systolic disfunction. Additional procedures included: serial electrocardiograms (ECG), to assess the appearance of new pathologic Q waves after surgery; serial measurements of biochemical markers of myocardial injury (CKMB and troponin I), to determine their peak serum levels after surgery; and SPECT, before and after surgery, in order to analyse the occurence of new areas of radionuclide increased uptake. CD was based on ECG findings, left ventricle regional contraction results and serum levels of biochemical markers. Patients were followed for, at least, 6 months after surgery, and a third CMRI scan was then repeated, in order to reassess ventricular function. RESULTS: CMRI revealed POMI in significantly more patients than CD (8 [33%] x 1 [4%], p=0.016). In most cases, areas of myocardial necrosis detected by CMRI were small (mean mass of 5.7±10.2g) and had focal distribution. Notwithstanding, patients who presented with POMI on CMRI had a significant decrease in postoperative left ventricular ejection fraction (from 50±18 to 43±18%, p=0.044), which persisted after 6 months, and a more than ten-fold increase in serum levels of biochemical markers after CABG. There was a moderate correlation between POMI mass measured by CMRI and peak serum levels of biochemical markers (CKMB: r=0.705, p<0.001; troponin I: r=0.625, p=0.003). Also, there was a moderate diagnostic agreement between CMRI and SPECT for the detection of perioperative myocardial necrosis (Kappa=0.46). Patient clinical and surgical characteristics were similar between groups, except for plasma lipid profile and mean statin (simvastatin) dosage before surgery (which was significantly lower in the group with POMI on CMRI). CONCLUSIONS: CMRI was found to be a useful tool in the diagnosis of POMI, which was underestimated by CD. Detection of perioperative myocardial necrosis by CMRI was associated with a significant decrease in left ventricular systolic function and high serum levels of biochemical markers of myocardial injury.