Essa dissertação de mestrado trata de analisar a "marketização" do personal trainer, mais especificamente os elementos que permitiram a inserção de noções de marketing na literatura sobre treinamento personalizado disponível nas bibliotecas dos cursos de formação inicial em educação física. É uma pesquisa de cunho qualitativo que se sustenta em autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin e Zygmunt Bauman e que se vale da análise de discurso de inspiração foucaultiana como ferramenta metodológica. O texto está estruturado em cinco capítulos. O primeiro compreende a emergência do personal trainer e a realidade do trabalho como treinador personalizado, que lhe confere características de uma "academia ambulante". O segundo trata da "marketização" dos processos da vida e conecta o treinador personalizado a uma idéia de "super microempresa". O terceiro abrange os caminhos traçados para a construção deste estudo, que envolvem a garimpagem textual em bases de dados e a descrição metodológica sobre análise do discurso. O quarto abarca a análise propriamente dita e o quinto apresenta as considerações finais. A análise das bibliografias deu visibilidade a elementos heterogêneos que se entrecruzam e se articulam no interior dos materiais: a "marketização", a "individualização em excesso", o modelo de autoformação norte-americano e a precarização das condições de trabalho do treinador personalizado. Essa análise também permitiu visualizar que o marketing dirigido ao personal trainer tem como tarefa reinventar, ressignificar e "repaginar" esta ocupação profissional em nome da sobrevivência no disputado mercado da vida ativa. / This master's dissertation presents an analysis of the personal trainer "marketing", more specifically the elements that enable the insertion of marketing notions in literature about the personalized training available in libraries of initial formation courses in physical education. This is a qualitative research which is founded in authors such as Michael Foucault, Jeremy Rifkin and Zygmunt Bauman, and which is based on the discourse analysis of foucaultian inspiration as a methodological tool. The text is structured in 5 chapters. The first one encompasses the emergence of the personal trainer and the reality of the work as a personalized coach, which gives him/her features of an ambulant gym. The second chapter presents the paths followed for the development of this study, which involves the textual mining in data bases and the methodological description of the discourse analysis. The fourth encompasses the analysis itself and the fifth presents final considerations. The analysis of the bibliography gave visibility to heterogenous elements that cross each other and that articulate in the interior of the materials: the marketing, the "excess in individualization", the American auto-formation model, and the degenerating work conditions of the personalized coach. This analysis also enabled the visualization that the marketing targeted to the personal trainer has the task to reinvent, to give a new meaning and to repaginate this professional occupation in the name of survival in the disputed active life market. / Esta disertación de mestrado analiza la "marketización" del personal trainer, más específicamente los elementos que habían permitido la inserción de las nociones del marketing en la literatura del personal Trainer disponible en las bibliotecas de los cursos de la formación inicial en educación física. Es una investigación de la matriz cualitativa que si apoya en autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin y Zygmunt Bauman y que si valoriza del análisis del discurso de la inspiración foucaultiana como herramienta metodológica. El texto es estructurado en cinco capítulos. El primer, comprende la emergencia del personal trainer y la realidad del trabajo como personal trainer, que confiere a él las características de un "gimnasio ambulante". El según, trata de la "marketización" de los procesos de la vida y conecta el personal trainer con una idea de "microempresa estupendo". El tercer incluye los trazos de las maneras para la construcción de este estudio, ése implica en el garimpo textual en bases de datos y la descripción de la metodología en el análisis del discurso. El cuarto comprende el análisis y el quinto presenta las consideraciones finales. El análisis de bibliografías dio a la visibilidad los elementos heterogéneos que si entrecruzan y si articulan dentro de los materiales: la "marketización", la "individualización excesiva", el modelo de la autoformación norteamericana y la precarización de las condiciones del trabajo del personal trainer. Este análisis también permitió visualizar que el marketing dirigido al personal trainer tiene como tarea re-inventar, re-significar y "re-paginar" esta ocupación profesional en nombre de la sobrevivencia en el disputado mercado de la vida activa.

Essa dissertação de mestrado trata de analisar a "marketização" do personal trainer, mais especificamente os elementos que permitiram a inserção de noções de marketing na literatura sobre treinamento personalizado disponível nas bibliotecas dos cursos de formação inicial em educação física. É uma pesquisa de cunho qualitativo que se sustenta em autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin e Zygmunt Bauman e que se vale da análise de discurso de inspiração foucaultiana como ferramenta metodológica. O texto está estruturado em cinco capítulos. O primeiro compreende a emergência do personal trainer e a realidade do trabalho como treinador personalizado, que lhe confere características de uma "academia ambulante". O segundo trata da "marketização" dos processos da vida e conecta o treinador personalizado a uma idéia de "super microempresa". O terceiro abrange os caminhos traçados para a construção deste estudo, que envolvem a garimpagem textual em bases de dados e a descrição metodológica sobre análise do discurso. O quarto abarca a análise propriamente dita e o quinto apresenta as considerações finais. A análise das bibliografias deu visibilidade a elementos heterogêneos que se entrecruzam e se articulam no interior dos materiais: a "marketização", a "individualização em excesso", o modelo de autoformação norte-americano e a precarização das condições de trabalho do treinador personalizado. Essa análise também permitiu visualizar que o marketing dirigido ao personal trainer tem como tarefa reinventar, ressignificar e "repaginar" esta ocupação profissional em nome da sobrevivência no disputado mercado da vida ativa. / This master's dissertation presents an analysis of the personal trainer "marketing", more specifically the elements that enable the insertion of marketing notions in literature about the personalized training available in libraries of initial formation courses in physical education. This is a qualitative research which is founded in authors such as Michael Foucault, Jeremy Rifkin and Zygmunt Bauman, and which is based on the discourse analysis of foucaultian inspiration as a methodological tool. The text is structured in 5 chapters. The first one encompasses the emergence of the personal trainer and the reality of the work as a personalized coach, which gives him/her features of an ambulant gym. The second chapter presents the paths followed for the development of this study, which involves the textual mining in data bases and the methodological description of the discourse analysis. The fourth encompasses the analysis itself and the fifth presents final considerations. The analysis of the bibliography gave visibility to heterogenous elements that cross each other and that articulate in the interior of the materials: the marketing, the "excess in individualization", the American auto-formation model, and the degenerating work conditions of the personalized coach. This analysis also enabled the visualization that the marketing targeted to the personal trainer has the task to reinvent, to give a new meaning and to repaginate this professional occupation in the name of survival in the disputed active life market. / Esta disertación de mestrado analiza la "marketización" del personal trainer, más específicamente los elementos que habían permitido la inserción de las nociones del marketing en la literatura del personal Trainer disponible en las bibliotecas de los cursos de la formación inicial en educación física. Es una investigación de la matriz cualitativa que si apoya en autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin y Zygmunt Bauman y que si valoriza del análisis del discurso de la inspiración foucaultiana como herramienta metodológica. El texto es estructurado en cinco capítulos. El primer, comprende la emergencia del personal trainer y la realidad del trabajo como personal trainer, que confiere a él las características de un "gimnasio ambulante". El según, trata de la "marketización" de los procesos de la vida y conecta el personal trainer con una idea de "microempresa estupendo". El tercer incluye los trazos de las maneras para la construcción de este estudio, ése implica en el garimpo textual en bases de datos y la descripción de la metodología en el análisis del discurso. El cuarto comprende el análisis y el quinto presenta las consideraciones finales. El análisis de bibliografías dio a la visibilidad los elementos heterogéneos que si entrecruzan y si articulan dentro de los materiales: la "marketización", la "individualización excesiva", el modelo de la autoformación norteamericana y la precarización de las condiciones del trabajo del personal trainer. Este análisis también permitió visualizar que el marketing dirigido al personal trainer tiene como tarea re-inventar, re-significar y "re-paginar" esta ocupación profesional en nombre de la sobrevivencia en el disputado mercado de la vida activa.

Fysisk aktivitet är en faktor för att uppnå en god hälsa för individen. Dock handlar inte allt om fysisk aktivitet, för att må bra och uppnå en god hälsa anses det vara gynnsamt att både kropp och psyke är i harmoni. Att öka sin mentala tuffhet genom mental färdighetsträning kan påverka människor positivt både inom den fysiska prestationen och i det vardagliga livet. Yrket som Personlig tränare (PT) handlar om välmående och att få människor att må bra i sin helhet. PT hjälper människor med den fysiska förmågan, denna studie avser att ta reda på hur PT arbetar med mental färdighetsträning. Syftet med denna studie var att beskriva om PT tillämpar mental färdighetsträning och hur de skapar förutsättningar för att hjälpa sina adepter att uppnå mental tuffhet. Metoden var utav kvalitativ ansats då en öppen enkät låg till grund för studien. Urvalet bestod utav 16 yrkessamma PT. I studien framkom det att de PT som deltagit i studien skapar förutsättningar att uppnå mental tuffhet till sina adepter, detta genom tillämpning av mental färdighetsträning. Deltagarna upplever att mental färdighetsträning har positiva effekter på sina adepter, genom att adepterna upplever kontakt i sina muskler, reducerad stressnivå, ökad motivation och ökad självkänsla. / Physical activity is a factor to achieve good health. Although to achieve good health it is considered favorable to achieve harmony between mind and body. Mental skills training can improve performance in physical training as well as the daily life. Mental skills training is a tool to increase mental toughness. Personal training (PT) as a profession is about helping people feel good as a whole. PT usually help people with different kinds of physical activity, but it’s also interesting to look at how they work with mental skills training. The purpose of this study was to describe how PT apply mental skills training and how they provide conditions for their adepts to achieve mental toughness. The method used in this study was of a qualitative approach. An open questionnaire was the basis of the study which consisted of 16 participants. The study found that the PT are trying to provide the conditions for their adept at achieving mental toughness through mental skills training. The participants experience that mental skills training has a positive effect on their adepts, since the adepts experience contact in their muscles, reduced stress levels, increased motivation and increased their self-esteem.

Essa dissertação de mestrado trata de analisar a "marketização" do personal trainer, mais especificamente os elementos que permitiram a inserção de noções de marketing na literatura sobre treinamento personalizado disponível nas bibliotecas dos cursos de formação inicial em educação física. É uma pesquisa de cunho qualitativo que se sustenta em autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin e Zygmunt Bauman e que se vale da análise de discurso de inspiração foucaultiana como ferramenta metodológica. O texto está estruturado em cinco capítulos. O primeiro compreende a emergência do personal trainer e a realidade do trabalho como treinador personalizado, que lhe confere características de uma "academia ambulante". O segundo trata da "marketização" dos processos da vida e conecta o treinador personalizado a uma idéia de "super microempresa". O terceiro abrange os caminhos traçados para a construção deste estudo, que envolvem a garimpagem textual em bases de dados e a descrição metodológica sobre análise do discurso. O quarto abarca a análise propriamente dita e o quinto apresenta as considerações finais. A análise das bibliografias deu visibilidade a elementos heterogêneos que se entrecruzam e se articulam no interior dos materiais: a "marketização", a "individualização em excesso", o modelo de autoformação norte-americano e a precarização das condições de trabalho do treinador personalizado. Essa análise também permitiu visualizar que o marketing dirigido ao personal trainer tem como tarefa reinventar, ressignificar e "repaginar" esta ocupação profissional em nome da sobrevivência no disputado mercado da vida ativa. / This master's dissertation presents an analysis of the personal trainer "marketing", more specifically the elements that enable the insertion of marketing notions in literature about the personalized training available in libraries of initial formation courses in physical education. This is a qualitative research which is founded in authors such as Michael Foucault, Jeremy Rifkin and Zygmunt Bauman, and which is based on the discourse analysis of foucaultian inspiration as a methodological tool. The text is structured in 5 chapters. The first one encompasses the emergence of the personal trainer and the reality of the work as a personalized coach, which gives him/her features of an ambulant gym. The second chapter presents the paths followed for the development of this study, which involves the textual mining in data bases and the methodological description of the discourse analysis. The fourth encompasses the analysis itself and the fifth presents final considerations. The analysis of the bibliography gave visibility to heterogenous elements that cross each other and that articulate in the interior of the materials: the marketing, the "excess in individualization", the American auto-formation model, and the degenerating work conditions of the personalized coach. This analysis also enabled the visualization that the marketing targeted to the personal trainer has the task to reinvent, to give a new meaning and to repaginate this professional occupation in the name of survival in the disputed active life market. / Esta disertación de mestrado analiza la "marketización" del personal trainer, más específicamente los elementos que habían permitido la inserción de las nociones del marketing en la literatura del personal Trainer disponible en las bibliotecas de los cursos de la formación inicial en educación física. Es una investigación de la matriz cualitativa que si apoya en autores como Michel Foucault, Jeremy Rifkin y Zygmunt Bauman y que si valoriza del análisis del discurso de la inspiración foucaultiana como herramienta metodológica. El texto es estructurado en cinco capítulos. El primer, comprende la emergencia del personal trainer y la realidad del trabajo como personal trainer, que confiere a él las características de un "gimnasio ambulante". El según, trata de la "marketización" de los procesos de la vida y conecta el personal trainer con una idea de "microempresa estupendo". El tercer incluye los trazos de las maneras para la construcción de este estudio, ése implica en el garimpo textual en bases de datos y la descripción de la metodología en el análisis del discurso. El cuarto comprende el análisis y el quinto presenta las consideraciones finales. El análisis de bibliografías dio a la visibilidad los elementos heterogéneos que si entrecruzan y si articulan dentro de los materiales: la "marketización", la "individualización excesiva", el modelo de la autoformación norteamericana y la precarización de las condiciones del trabajo del personal trainer. Este análisis también permitió visualizar que el marketing dirigido al personal trainer tiene como tarea re-inventar, re-significar y "re-paginar" esta ocupación profesional en nombre de la sobrevivencia en el disputado mercado de la vida activa.

Bakgrund: Alla friska gravida rekommenderas att vara fysiskt aktiva. Många gravida minskar sin träning under graviditeten. Barnmorskor har en hälsoupplysande och stöttande roll och hänvisar till viss del gravida med frågor till träningsinstruktörer. Syfte: Att undersöka träningsinstruktörers erfarenheter av att träna gravida och vilka träningsråd de ger. Metod: Studien har genomförts med intervjuer av tio träningsinstruktörer. Träningsinstruktörers erfarenhet och träningsråd delades in i två domäner och därefter analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållet i domänerna analyserades till fem kategorier; saknar kunskap, har kunskap, handläggning av gravida, generella träningsråd och individanpassade träningsråd. Några informanter ifrågasätter både sin egen och kollegors kompetens. När informanterna upplever sig ha kunskap känner de att de kan ge gravida korrekta träningsråd. Generellt rekommenderas det att gravida ska våga träna, men att de ska känna efter så det känns bra. All träning behöver individanpassas utifrån kvinnans träningserfarenhet och hur kvinnan mår i sin graviditet. Slutsats: Gravida önskar tydliga träningsråd, vilket är bra för både träningsinstruktörer och barnmorskor att ha i åtanke vid rådgivning. Med tydligare träningsråd skulle gravida kunna känna sig tryggare vilket förhoppningsvis leder till att fler tränar. / Abstract Background: Every healthy pregnant women are recommended to be physically active. Many pregnant women reduces their workouts during pregnancy. Midwives have a health-promoting and supportive role and sends some of the pregnant women with questions to personal trainers. Aim: The purpose of this study is to examine personal trainers experience of training pregnant women and what training advice they provide. Method: The study has been conducted by interviews with ten personal trainers. The personal trainers' experience and training advice were divided into two domains and then the material was analyzed with qualitative content analysis Results: The content of the domains has been divided into four categories; lack of knowledge, have knowledge, general training advice and personalized training advice. Some informants question both their own and colleagues' knowledge. When the informants feel that they have knowledge, they feel that they can give correct training advice to the pregnant women. In general should the pregnant woman dare to work out, but everything they do should feel okey. All training needs to be personalized based on the woman's training experience and how the woman feels in her pregnancy. Conclusion: Pregnant women wants more precise training advice, which is important for both personal trainers and midwives to keep in mind when consulting. With more precise training advice pregnant women could feel safer which hopefully leads to more people training.

Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.

Bakgrund: Träningsvanor som går till överdrift riskerar att leda till allvarliga negativa hälsokonsekvenser och utbredningen av dessa ohälsosamma träningsbeteenden ökar. Personliga tränare (PT) har en potentiell möjlighet att upptäcka samt påverka utövare vars träningsbeteenden föranleder en destruktiv inverkan på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur PT på gym i Sverige upplever att de kan upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden och påverka personer som befinner sig i riskgrupp. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med PT på svenska gym. Datamaterialet transkriberades och analyserades med en induktiv konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades och kondenserades för att belysa och presentera det essentiella innehållet. Resultat: Ohälsosamma träningsbeteenden beskrivs som överdrivna, kontrollerande, extrema och tvångsmässiga. Samtal med klienterna är en vanlig metod som PT använder för att identifiera och förebygga ohälsosamma träningsvanor. Klienternas individuella och unika förutsättningar försvårar dock PTs möjligheter att fatta rätt beslut. PTs moral, synen på sin ansvarsroll samt klienternas benägenhet att kommunicera uppriktigt är samverkande faktorer som påverkar PTs möjlighet att upptäcka och åtgärda riskbeteenden. Deltagarna anser sig inte alltid ha det primära ansvaret för klienternas hälsoutfall men uttrycker önskemål om tydligare riktlinjer som konkretiserar ett hälsofrämjande arbete med personer i riskgrupp. Slutsats: PT som yrkesgrupp har i varierad utsträckning möjlighet att upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden på gym. Vilka strategier som tillämpas varierar med anledning av bristfälliga riktlinjer på svenska gymkedjor. Studiens fynd visar ett behov av evidensbaserade handlingsprogram som konkretiserar ansvarsfördelningen och skapar tydliga riktlinjer för att reducera ohälsosamma träningsbeteenden och främja folkhälsan. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Fitnessbranschen har under senare tid expanderat snabbt och PT erbjuds idag på de flesta anläggningar. Träning med PT har positiva effekter fysiskt men även på beteenden kopplat till träning. För ett positiv utfall av träningen krävs det en god interaktion mellan klient och coach. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad klienter som tränar eller har tränat med en PT det senaste året anser är viktiga egenskaper och faktorer hos en PT. Design och metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat: Vid dataanalysen framkom 3 teman, 6 kategorier och 17 subkategorier. De teman och kategorier som framkom var: Framstå som kompetent - Utseende och uppvisad erfarenhet, Ge känsla av bred kunskap Coachingstil- Närvaro här och nu, Individanpassning Pedagogiska strategier - Verktyg för att uppnå resultat, Trygghetsskapande Konklusion: Bakgrundsinformation om alla PT bör finnas tillgänglig på hemsida eller anläggning i syfte att klienten ska kunna välja sin en PT utifrån deras personliga önskemål. Detta skulle kunna skapa goda grundförutsättningar för en fungerande arbetsallians. Forskning inom detta område är begränsat och det är därför av intresse att fler större studier genomförs. / Background: During the last years the fitness industry has expanded fast. Today PT is offered at almost every health club. Training with a PT have positive physical effects but it has also shown an influence on behaviour associated with training. A good relation between client and coach is needed for a positive outcome of the training. Purpose: The aim of the study was to investigate what the clients that are training or has trained with at personal trainer during the last year consider as important factors and personal qualities related to personal trainers. Design and method: A qualitative descriptive design was used. Data collection was done by semi-structured interviews. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in 3 themes, 6 categories and 17 sub categories. The themes and categories were: To appear as competent: Appearance and displayed experience ,Give a feeling of a broad knowledge. Coaching style: To be present here and now, To personalize Pedagogical strategies: Tools to reach results, To create a secure feeling, Conclusion: Background information of the PT should always be available at the health club or on the website. The client should have the opportunity to choose a PT based on their personal requests. This may result in good preconditions for a strong and effective working alliance. Reserach in this area are limited therefor further studies are needed.

Personliga tränare befinner sig otaliga timmar på gymmet där samhällets hälsointresse och normerna kring hälsa och träning är påtagliga. Dessa normer, ideal och förväntningar som finns i denna kontext villkorar lärandet och kan därmed forma och påverka de personliga tränarna. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur personliga tränare talar om normer i gymkontext och hur dessa normer påverkar dem. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är en kombination av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där teorierna om praktikgemenskaper och symboliskt kapital är en del av. De två synsätt på hälsa som presenteras är ett holistiskt hälsoperspektiv samt ideologin hälsism. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär där insamling av material skett genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt fem yrkesverksamma personliga tränare. Studien har utgått från ett abduktivt arbetssätt och resultatet analyserades och sammanställdes genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att normer kring hälsa är tudelade. De personliga tränarna talade om att gymdeltagarnas syn på hälsa är en strävan efter att uppnå extrema kroppsideal. Samtidigt talade de personliga tränarnas om att deras egen hälsosyn var mer övergripande och med tyngdpunkt på välbefinnande. Det framkom även att personliga tränare förväntas “leva som de lär” då gymdeltagarna har förväntningar på att de ska leva hälsosamt och ha en hög fysisk förmåga och kunskap kring träning och hälsa. Det framkom även att normer skapas av olika aktörer på gymmet, både personliga tränare, gymägare och gymdeltagare. Slutsats: De personliga tränarna talade om att normer kring hälsa, kroppsideal och träning på gymmet är skilda gymdeltagare och personliga tränare åt. Ytterligare en slutsats är att både personliga tränare, gymdeltagare och gymägare påverkar kulturen och därmed är alla tre aktörer skapare av normerna som villkorar det informella lärandet. / Personal trainers are spending countless of hours at the gym where the society's health interests and the norms around health and fitness are obvious. These norms, ideals and expectations that exists in this context reserve the learning conditions and can therefore shape and affect personal trainers. Aim: The study aims to illustrate how personal trainers talk about norms in gym context and how these norms affect them. Theoretical framework: Thetheoretical framework is a combination of a socio-cultural perspective on learning, where the theories of communities of practice and symbolic capital are an extension. The health theories presented is a holistic health perspective and healthism. Method: The studies method is of qualitative character where the collection of materials made by two semi-structured focusgroup interviews with five professional personal trainers. The study is based on an abductive approach and the results were analysed and compiled by a conventional qualitative contentanalysis. Results: The result showed that the norms around health is bisectional. The personal trainers talked about gym attendants approach to health as of a pursuit of extreme body ideal. At the same time the personal trainers talked about that their own view of health was comprehensive with an emphasis on wellness. It also emerged that personal trainers are expected to "live as they learn" when the gym attendants have expectations of them to live healthy and have a high physical ability and knowledge about exercise and health. It also emerged that the standards created by various participants in the gym, both personal trainers, club owners and gym attendants. Conclusion: The personal trainers talked about norms concerning health, body ideal and exercise at the gym as a difference between gym participantand personal trainers. Another conclusion is that both personal trainers, gym participants and club owners affects the culture and thus all three actors are creators of norm conditioning informal learning

Personlig tränare är ett yrke som vuxit fram i Sverige de senaste 20 åren. Yrket har byggt på personliga möten i gymmet men har under de senaste åren blivit alltmer digitaliserat. Covid-19 pandemin gjorde att många personliga tränare arbetsplatser blev påverkade av restriktioner som gjorde att människor valt att inte gå till gym eller där människor samlas. Syftet med studien är att undersöka hur personliga tränare har upplevt sitt arbete under Covid-19 pandemin 2019–2022 och vad de menar är framtiden för yrket. I studien har sex personliga tränare från olika delar av branschen intervjuats. Informanterna med stor erfarenhet berättade att det blev en skillnad i tillströmning av nya klienter i början av pandemin. De informanterna med mindre erfarenhet märkte inte av pandemin på samma sätt. Från att yrket handlat om att klienterna ska träna säkert ur en skadesynpunkt blev det allt viktigare att informera om hygienrutinerna och säkerställa att träningen blev säker för klienterna ur ett smittskyddsperspektiv. Trots de förändringar som skedde under pandemin ser informanterna ljust på yrkets framtid och de menar att det personliga mötet kommer ha svårt att konkurreras ut av alternativ som vuxit fram under pandemin. / Personal training is a profession that has emerged in Sweden over the past 20 years. The personal trainer profession has been built on personal meetings in the gym but has become increasingly digitized in recent years. The Covid-19 pandemic meant that many workplaces were affected by restrictions that made people choose not to go to the gym or where people gather. The purpose of the study is to investigate how personal trainers have experienced their work during the Covid-19 pandemic 2019-2022 and what they believe about the future of the profession. In the study, six personal trainers from different parts of the industry have been interviewed. Informants with extensive experience told that there was a difference in the influx of new customers in the beginning of the pandemic. The informants with less experience did not notice the pandemic in the same way. From the profession being about the clients training safely from an injury perspective, it became increasingly important to inform about the hygiene routines and ensure that the training became safe for the clients from an infection control perspective. Despite the changes that took place during the pandemic, the informants look positively on the profession's future and believe that the personal meeting will be difficult to compete with alternatives that have emerged during the pandemic.