This thesis is based on the question of how ideas expressed in the documents that control public libraries are embodied in the physical library, thus making it possible for said ideas to make a real social difference. The purpose of the study is to investigate if and how library space design promotes certain patron behaviour and how this relates to multilingualism. The thesis takes as its point of departure French philosopher Michel de Certeau’s way of looking at how sites are managed and used: a producer creates place through an overall strategy and a consumer creates space by using the site tactically. Methodologically, the study was conducted using analysis of library usage through ideal type cases constructed based on participant observations at a Swedish public library. The results of the study and the analysis of said results are organized thematically, focusing mainly on library space and patron behaviour. Some of the conclusions that can be drawn from the study are that the library as place expresses the intellectual content of laws and guiding documents and that the patrons/consumers using the library in a manner consistent with the producer’s strategy benefit from its design and that those who do not are hence disfavoured. Another conclusion is that patron multilingualism should be considered when analysing library usage from this point of view.

AquaPark är en badanläggning i Szolnok, Ungern, belägen i en vacker park med närmare 500 träd. Parken, bassängerna och byggnaderna rymmer aktiviteter får såväl unga som gamla, sommar som vinter. Hit kan man komma för att tävla i vattenrelaterade idrotter, träna, leka, koppla av och få olika behandlingar. AquaPark erbjuder stadens invånare en plats där de kan träffas, träna, slappna av efter en dag på jobbet, värma kroppen i de varma bassängerna och ta vara på de positiva hälsoeffekterna av termalvattnet som kommer från de varma källorna på tomten.   Att anpassa byggnaderna till parkmiljön och ta hänsyn till den värdefulla vegetationen har varit den centrala frågan i projektet. Hur utformas ett badhus i ett vackert parkområde? Vad kan parkområdet ge badhusets besökare för upplevelser och hur kan utformningen av byggnaderna förstärka dem? Dessa frågor har drivit projektet framåt och påverkat både programfördelningen och utformningen av byggnaderna. / AquaPark is a bath in Szolnok, Hungary, situated in a beautiful park area with nearly 500 trees. The park, the pools and the buildings can accommodate activities for both young and old, during summer and winter. People can come here to compete in water sports, exercise and play, relax and get different treatments. AquaPark offers city residents a place where they can meet, exercise and relax after a day at work, warm their bodies in the hot pools and take advantage of the health benefits of the thermal water coming from the hot springs found on the property. Adapting the buildings to the park environment and taking into account the valuable vegetation has been the central issue in the project. How should a bathhouse in a beautiful park area be designed? What kind of experiences can the park area give the visitors of the bath and how can the design of the buildings enhance it? These questions have driven the project forward and affected both the program distribution and the design of the buildings.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning. Kritiken handlar om att enskilda fastighetsägare får ansvara för gemensamma anläggningar inom detaljplaneområden i större utsträckning än lagstiftningen ger stöd för. Det handlar om att kommuner, utan lagstöd, avsäger sig huvudmannaskapet för allmänna platser samt att anläggningar av allmän karaktär planläggs på kvartersmark. Omfattande studier på denna problematik saknas och examensarbetets syfte är att få en bild av problematiken i nuläget i ett antal kommuner. Alla gällande detaljplaner, som vunnit laga kraft år 2000-2011, i fem kommuner i Stockholms län har studerats med avseende på hur gemensamma anläggningar planlagts. Totalt har knappt 800 detaljplaner studerats. De typer av planbestämmelser som undersökts är enskilt huvudmannaskap för allmänna platser samt olika markreservat för allmänt ändamål på kvartersmark. Resultatet av undersökningen visar att den problematik som beskrivits i utredningar och rapporter är delvis begränsad i de studerade kommunerna. Undersökningen bekräftar dock att betydande delar av kvartersmark reserveras för allmänna ändamål genom så kallade x-områden.

Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten. Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf. Det fanns såklart flera och skillda saker jag gillat med dem men en återkommande faktor var processionen och möjligheten att orientera sig i dem. New Museeum, Moma och farmför allt Guggenheim har kvaliten att man kan orientera sig genom processionen genom våningsplanen. Den erfarne museiebesökaren vet att man tar hissen upp för att gå ner till bottenplan. Men det är inte alltid självklart. Jag tänkte att när platsen till storlek pekade mot att göra flera våningsplan, så kunde byggnaden ha en naturlig procession uppifrån och ner.  Jag besökte ett flertal konstmuseeum runt stockholm och uppsala och märkte hur i princip inget använde sig av naturlig ljus. En annan poäng med en nedgrävd byggnad var att kunna nedprioritera dess yttre form och fokusera på utställningsrummens inre, med biytorna på et Khanskt vis får hamna i mellanrummen eller där de gör sig bäst för att serva huvudfunktionen, konsthallarna. Med friheten att kunna utforma rummen innifrån kom frågan vad som egentligen är bra utställnigsrum. Jag beslutade mig för 4 olika hallar med olika funktion, temporäritet och flexibilitet. Ordningen man kommer till dem i en vandring genom byggnaden och och anledningen att återbesöka fick bestämma placeringen hierarkiskt ovanifrån. Vilka är styrkor finns högst upp och vilka finns längst ner? / The Hole is a new art museum in Uppsala for contemporary and historical art. It is located at Fyrisån just south of the city center, located completely below ground. Going down the hole is to leave the city. Going down the hole  is to go up in art. I began the project by thinking about the art museums that I have been to, which I liked, and what I liked with them. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern and so on. There were of course many and different places or things I liked with them, but a recurring factor was the procession and the ability to orient oneself in them. New Museeum, Moma and ofcourse Guggenheim all have the quality that you can orient yourselfe by the procession through the floors. The experienced museum visitors know that you take the elevator up, to then go down to the ground floor. But it is not always obvious. I figured that when the size of the place pointed toward making several floors, the building could have a natural procession from the top down. I visited several Museum of Art around Stockholm and Uppsala and noticed how basically none made use of natural light. Another point with a buried building was to give lower priority to its external form and focus on the exhibition rooms interior, with the servant spaces on an Khan-esk way, falling into gaps or where they'll do best to serve the main function, the exhibition halls. With the freedom to design the rooms from the inside came the question about what really is a good exhibitionhall. I decided to use 4 different halls with different function, temporarity and flexibility. The order you come to them when walking through the building and and the reason to re-visit had to determine the location, the hierarchy from above. What are the strengths at the top and what strenghs lies att the bottom?

”Bevara, Bygga om & Bygga till” är ett försök att med andra metoder bygga om en existerande skolbyggnad till bostäder. Det finns någonting fint i att se spår av historia runtomkring oss. Vad innebär det egentligen att riva bort fysiska minnena av en plats? Att ha kvar ett minne behöver inte betyda spara allt- kanske räcker det med att lämna kvar ett träd mitt i byggnaden eller bevara en mur med årtionden av skolklotter på för att införstådda känner igen sig. Att bygga nytt i en stad idag innebär att man måste ta ställning till vad som funnits på och runt platsen tidigare. Historian sätter ett ramverk för vad som kan komma därefter och byggnaden måste relatera till platsens begränsningar Projektet bygger på fasta regler, referenser och problemlösning. Jag har valt ut delar av den existerande skolbyggnaden som blir ramarna för projektet och runt dem bevarat, byggt om och byggt till. Projektet är en blandning av nytt och gammalt där ytor påverkas av väder, vind, människans vardag och tid. Resultatet blev en ”byggkloss” som gjorts möjlig med just de satta ramarna. En byggkloss med flera boenden där planlösningen möjliggör variation. Där hemmalivet sträcker sig även utanför boendets ramar. / "Preserve, Rebuild & Expand" is an attempt to transform an existing school building into housings. There is something special about observing the imprints of history visible all around us. What does it mean when we tear something apart which has left profound impressions on somany, like a school? Preserve isn't necessarily the same thing as conserve - perhaps it is sufficient to leave an old tree in the middle of the building or to maintain an old wall with decades of scribble, in order to preserve a memory? Building somethingnew in a city today means that one must take into consideration what existed on and around the site before. This history may serve as a framework for the future building and surroundings. The building must relate to the sites limitations. This project is based on fixed rules, references and problem solving. I have selected some parts of the existing school building to serve as a framework for the project and the surroundings have been partly preserved, rebuilt and extended. The project is a mix of new and old where most surfaces are affected by weather, wind, people's everyday lives and time. The result is a "building block" constructed after the beforehand set limitations which includes several housings whose construction plans enable variation and potential. A place where people's life extend beyond the accommodations frames.

Syftet med detta examensarbete grundar sig i att vi som studenter upplevt en avsaknad till ett pedagogiskt synsätt när det kommer till utevistelse och utomhusmiljön under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Dessa situationer är ofta något som blir bortglömda och upp till eleverna att själva sysselsätta sig med. Detta har resulterat i att vi velat ta reda på om skolor med närhet till grönområden använder dessa i större bredd.Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet kopplas till ett utomhus- och fritidspedagogiskt perspektiv där begrepp som formellt, informellt och kontextuellt lärande samt autentiska miljöer blir centrala. Fallstudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma pedagoger har genomförts på två skolor i samma stad.Resultatet i detta arbete visar att användandet av och uppfattningen om utomhusmiljön skiljer sig mellan skolorna. Dock visar det empiriska materialet att det inte är läget som påverkar undervisningen utan snarare vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna har samt vilket intresse som finns för själva ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats. Den teoretiska utgångspunkten för studien är barndomssociologin där problematiseringen behandlas utifrån begreppen plats, fysisk-, social- och självständig mobilitet. Metodvalet ligger i grund i en kvalitativ studie i form av enkäter som riktas mot verksamma pedagoger i förskola. Studien resulterade att begreppet allsidig rörelseförmåga är mångtydigt och pedagogers förhållningssätt till rörelse varierar utifrån tidigare kunskap och erfarenheter. En ökad medvetenhet om platsens betydelse för allsidig rörelse ligger i grund för vidare utveckling för barns rörelseförmåga är även något vi tolkar utifrån vårt material.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärarna beskriver att de förhåller sig till utomhuspedagogik i olika storstadsmiljöer samt vilka hinder eller möjligheter de ser med utomhuspedagogik. För att besvara studiens frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva informanter i olika storstadsskolor. För att kunna göra en jämförelse av olika storstadsmiljöer har vi genomfört fem intervjuer i innerstaden och sex i närförorter. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, ramfaktorteorin. Teorin valdes för att se vilka faktorer som ramar in hur fritidslärarna bedriver utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att fritidslärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik trots de hinder som angavs. Faktorer som fritidslärarna lyfte som hinder var bland annat barngruppens storlek, personal, tid, störningsmoment och väder. Innerstadsskolor ser skogen som en viktig plats för utomhuspedagogik jämfört med skolor i närförorter som använder skolgården och fotbollsplan för att bedriva utomhuspedagogik. Skogen är en möjlighet eller ett hinder beroende på skolans placering.

I samband med att städer idag förtätas skapas det nya platser i befintliga miljöer som både påverkar utformningen och planeringen av redan etablerade platser i städerna, och inte minst i Malmö Stad. Kandidatarbetet NYA PLATSER - En studie gjord på Skånes Universitetssjukhusområde om den nya platsen det etablerar i Malmö vill utifrån dessa nya platser undersöka hur plats är med och påverkar en redan befintlig och etablerad stadsmiljö och jämföra det tillsammans med de platsvisioner som skapats för den nya platsen. Studien undersöker plats i både rumslig och tidslig bemärkelse. Med hjälp av tre avgränsningar som jag valt att göra i centrala Malmö som undersöker deras förutsättningar och påverkan. De tre avgränsningarna som gjorts är sjukhusområdet, akutmottagningen och väntrummet på SUS, Södervärn. Det som gör platserna intressanta är placeringen i staden tillsammans med de aktiva rörelser och förändringar som idag sker på plats. / In related to the field the cities of today is growing increasingly, it creates new places that affect the design and planning of the already established sites in cities, and also in the City of Malmö. The bachelor thesis NEW SITES - A study at Skånes University Hospital area and the new location it establishes at Malmo is based on the new sites in cities to examine how they affect an already existing and established urban environment and compare it to the visions created for the new location. The study examines site, in both the spatial and the temporal sense of the word. With the help of three boundaries that are made in the centre of Malmö, the study examines their conditions and impacts. The three boundaries that have been made are the hospital grounds, emergency department and the waiting rooms at SUS, Södervärn. What makes this places interesting is the location in the city along with the active movements and changes that are currently in this place.

Inom förskolan kan man se hur barns interaktioner blir påverkade av rummet och platsens uppbyggnad (Eriksson Bergström (2013). För att få bättre kunskap kring barns agerande i dessa situationer behövs en fördjupad studie för att kunna förklara och förstå när problem kan uppstå och vilken betydelse som platsen har i sådana situationer. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse för rummet och platsens påverkan i de vardagliga interaktionerna mellan barn i 3–5 års ålder.För denna studie är det den barndomssociologiska teorin som ligger till grund. Relevanta begrepp inom kamratkulturer som har synliggjorts under studien kommer i detta arbete att analyseras. Med andra begrepp syftar vi på rum och plats, rumslig reglering, status och hierarkier, motstånd samt icke-verbala och verbala uttryck.  Maktbegreppet kan kopplas till övriga begrepp då dessa visar på hur makt kan förete sig. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med fokus på ett etnografiskt perspektiv. Observationerna utfördes på förskolor i olika kommuner på två avdelningar med barn i åldersgruppen 3–5 år. Underlagsmaterial för denna studie är deltagande observationer, fältanteckningar, skisser och beskrivningar. Resultatet av denna studie är kopplat till Fanger, Frankel & Hazen (2012) och Eriksson Bergströms (2013) tidigare forskning, och utfallet visar att rummet och platsen har en betydande roll i barnens interaktioner. Barns interaktioner blir påverkade med hänsyn till utformning av rum och plats, där möjligheter och begränsningar sker genom exempelvis tillgänglighet av material.