Torg har genom historien varit en viktig del av stadslivet och fortsätter att vara en central del i städer världen över. Detta arbete syftar till att belysa hur torg planeras idag och vilka teorier som finns för utformandet av offentlig plats. En fallstudie av två torg ligger som grund för arbetet. De studerade torgen är: Norra och Södra torget i Kristinehamn och Fristadstorget i Eskilstuna. Dessa torg befinner sig i olika stadier av omvandling. Fristadstorgets omvandling är slutförd, Norra och Södra torget pågår.

Syftet med denna uppsats blev utifrån detta att studera vad värmlänningar anser är deras egna platsidentitet, och om det är denna platsidentitet som lyfts i platsmarknadsföringen. Detta syfte lade en grund för några frågeställningar som ämnades att besvaras genom vår process.  Genom att presentera tidigare forskning inom olika tematiska ämnen lades detta en grund för kommande våra resultat och slutliga analys. Våra utvalda teorikapitel behandlar plats och destination, platsidentitet och platskänsla samt plats- och destinationsmarknadsföring och spänningen sinsemellan alla dessa begrepp. Plats är där invånare bor, medan destination är den plats där turism utövas. Platsidentitet innebär den tillhörighet en individ kan koppla till en plats och platskänsla syftar till en emotionell koppling till en plats. Platsmarknadsföring är den form marknadsföring som riktas till potentiella inflyttare och investerare till platsen medan destinationsmarknadsföring är att stärka destinationen för potentiella besökare och turister.  För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ enkät riktat till värmlänningar, och en innehålls- och dokumentanalys genomfördes för att analysera marknadsföringen. Detta blev ett enkelt sätt för oss att samla in respondentsvar och relevant empiri för våra kommande resultat, analyser och slutsatser. Vi baserade vår enkät på tidigare forskning och relevanta begrepp ur teorin för att på detta sätt kunna ge utförliga svar på våra frågeställningar, och på detta sätt kunde olika representationer av Värmland studeras och analyseras genom våra specifika metodval.  I och med detta visar våra slutsatser att det inte fanns några större skillnader mellan vad våra respondenter ansåg är typiskt för deras platsidentitet. Vare sig respondenten var man eller kvinna, ung eller äldre, hade hög eller låg utbildningsgrad eller sett till respondentens sysselsättningsgrad var de majoriteten överens om vad det innebär att vara värmlänning. Dock fanns det en liten skillnad i vad respondenterna anser var “typiskt” värmländskt och vad olika aktörer väljer att visa i deras marknadsföring. Vi kan se en spänning, som en sorts paradox, mellan att en plats ofta uppfattas som att den har en identitet medan vi lever i en tid där det anses vara problematiskt att gruppera människor, utifrån deras ursprung. / The purpose of this thesis was to study what “värmlänningar” consider to be their own place identity, and whether this place identity is highlighted in place marketing. This purpose laid the foundation for the framing of the questions that were intended to be answered through our process.  By presenting previous research in various thematic topics, this laid a foundation for our upcoming results and final analysis. Our selected theory chapters deal with place and destination, place identity and sense of place, as well as place and destination marketing and the tension between all these concepts. Place is where residents live, while destination is the place where tourism is practised. Place identity means the belonging an individual can attach to a place and sense of place refers to an emotional connection to a place. Place marketing is the form of marketing aimed to attract potential new residents and investors to the place while destination marketing is to strengthen the destination for potential visitors and tourists.  A qualitative survey was conducted aimed at “värmlänningar”, and a content and document analysis were conducted to analyse the marketing. This became an easy way for us to collect respondents' answers and relevant empirical data for our future results, analysis, and conclusions. We based our survey on previous research and relevant concepts from the theory in order to be able to provide detailed answers to our questions, and, with this, different representations of Värmland could be studied and analysed through our specific method choice.  Our conclusions show that there were no major differences between what our respondents considered to be typical for their place identity. Whether the respondent was male or female, young or older, had a high or low degree of education or in terms of the respondent's employment rate, the majority agreed on what it means to be a “värmlänning”. However, there was a small difference in what the respondents considered to be “typical” for Värmland and what different actors choose to show in their marketing. We can see a tension, as a kind of paradox, between a place often being perceived as having an identity while we live in a time where it is considered problematic to group people, based on their origin.

Ce travail de recherche présente une étape importante pour la synthèse de loi de poursuite robuste de trajectoires d'une classe particulière de systèmes non linéaires. Cette étape concerne la caractérisation des systèmes non linéaires plats perturbés, à platitude invariante, sous forme de systèmes Linéaires à Paramètres Variants dans le temps (LPV). La méthodologie utilisée est basée sur la linéarisation exacte par anticipation fondée sur la platitude. L'approche présentée permet de générer, en utilisant la platitude, des trajectoires et des commandes optimales en boucle ouverte pour un modèle fixé. Elle permet également d'obtenir un modèle non linéaire du comportement dynamique de l'écart de la trajectoire induit par des erreurs de modèle et des perturbations extérieures. Après linéarisation du modèle non linéaire de l'écart le long de la trajectoire nominale, le comportement dynamique du modèle linéarisé obtenu est caractérisé par un modèle LPV. Ce dernier sera ensuite utilisé pour synthétiser un régulateur LPV garantissant stabilité et niveau de performance acceptable, en utilisant les outils des Inégalités Matricielles Linéaires (LMI). Cette méthodologie appliquée et testée dans un premier temps sur un procédé hydraulique du laboratoire (trois tanks) et ensuite mise en œuvre pour le guidage d'un Démonstrateur de Rentrée Atmosphérique (ARD).

Vår undersökning behandlar fenomenet POPS, Privately Owned Public Spaces.Offentliga platser har historiskt sett varit viktiga för en stad på grund av dessdemokratiska och sociala värden. Dessa värden riskerar att försvinna när stadensoffentliga platser privatiseras. Vi har gjort en fallstudie av Emporias takpark där viundersökt hur platsen används och kontrolleras. Analysen visar att privatägda offentligaplatser tenderar att kontrolleras med verktyg som övervakning och regler. Detta leder tillatt vissa grupper i samhället mer eller mindre exkluderas från dessa platser till förmånför en köpstark samhällsgrupp och i förlängningen stadens image. / Our study treats the phenomenon POPS, Privately Owned Public Spaces. Publicplaces have historically been important in cities because of their democratic andsocials values. There is a risk that these values disappear when public places of thecity are privatized. We have done a case study of Emporia rooftop park where weresearched how the space is used and controlled. Our analysis shows that privatelyowned public places tend to be controlled by tools such as surveillance and rules.This leads to certain groups in society getting more or less excluded from these placesin favor of a more well-funded social group and in extension the image of the city.

Vad är en plats?  Bär alla platser på själar som kan observeras, kännas och förstås eller kan en plats urarta till en “icke-plats”, där den inte är något annat än dess nyligen applicerade etikett? Gråzonen mellan plats och “icke-plats” blir vag när det finns oklarheter om vad platser är och hur de bör identifieras korrekt. Om det finns en brist på förståelse kring begreppet plats, hur kan vi då förvänta oss att utveckla dem på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt?  I denna studie har två teorier med olika perspektiv gällande identifikation av en plats och urbant mellanrums identitet använts, detta för att förstå mellanrummet Stenhuggaregatan. Syftet med studien var att undersöka om ett fenomenologiskt och mer subjektivt perspektiv kan lyfta fram en djupare identitet, för ett mellanrum, som överskrider dess benämning som “icke-plats”. Syftet var även att förståelsen av platser ska kunna öka vid platsanalyser.  Detta gjordes genom en abduktiv process. Deltagande observationer och empati-skapandet till Stenhuggaregatan, genom antropomorfisering av föremål, var studiens huvudsakliga metoder. Analysen resulterade i att Stenhuggaregatans identitet definierades som dissonant. Konsekvensen av resultatet tyder på att de begrepp som teorierna förser är missvisande vid definition och identifikation av en plats. / What is a place? Do all places bare souls that can be observed, felt, and understood or can a place devolve into a “non-place” where it has become nothing more than its newly applied label? The grey area between place and “non-place” becomes vague when there are uncertainties concerning what places are and how to properly identify them. If there exists a lack of understanding around the notion of place how can we then expect to develop them in a respectful and responsible manner? In this study, two theories that provide two differing perspectives concerning the identification of a place and an urban gap’s identity are used to understand the gap Stenhuggaregatan. The purpose of the study is to investigate if a phenomenological and more subjective perspective can illuminate an urban gap’s deeper identity that exceeds its label as a “non-place”. The aim was also to aid in an increased understanding of places during a site analysis. This was done through an abductive process. Participant observations and the empathy creation to Stenhuggaregtan through the anthropomorphization of objects were the main methods of the study. The analysis results in Stenhuggaregatan identity being defined as dissonant. The consequence of the result indicates that the notions provided by the theories are misleading when defining and identifying a place.

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

No description available.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

No description available.

Uppsatsen handlar om en aktivitet som låter barn relatera till plats genom samtal med en vuxen, med stöd av interaktivt satellitfoto på en datorplatta. Samtalsaktiviteten, som kan ses som en forskningsmetod eller en pedagogisk aktivitet, undersöks genom två frågeställningar: Vilka slags erfarenheter av och relationer till platser blir möjliga att kommunicera i aktiviteten? Hur formas i aktiviteten förutsättningar för denna kommunikation? Undersökningen relaterar till tidigare forskning om aktiviteter som promenad, fotografi och teckning. Elva barn (8 år) deltog, en och en, i aktiviteten som undersöktes. Det empiriska materialet utgörs av skärmfilmer, skärmdumpar och ljudupptagningar från dessa tillfällen. Arbetet utgår från de geografiteoretiska begreppen plats och rum, och inspireras av förhållningssätt inom forskningsfältet barns geografier. Utöver det används design i lärande som ett analytiskt perspektiv. Jag argumenterar för att interaktivitet med en sekundär representation av plats (det digitala satellitfotot) kan beskrivas som någonting mellan platsinteraktivitet och icke-platsinteraktivitet respektive mellan kreativitet och icke-kreativitet. Samtidigt formar de mellanlägen jag beskriver en specifik och egen grund för kommunikation. Med utgångspunkt i hur studiens deltagare tolkar och förhandlar om aktiviteten, diskuterar jag vidare barns behov av utrymme för meningsskapande. Slutligen föreslår jag att samtida forskningsmetodik – som ställer krav på vuxna att sätta barns rättigheter, intressen, deltagande och agens i första rummet – kan utgöra en förebild för didaktisk verksamhet. / This essay examines a way of letting children relate to place through an activity based on one-to-one conversation with an adult, supported by interactive satellite photo on a tablet computer. The investigated activity may be seen as a research method or an educational activity. Two questions are addressed: What kinds of experiences of place are possible to communicate in the activity? and How are conditions for this communication formed through the activity? The results are compared to previous research on activities such as walks, photographs and drawings. Eleven children at the age of 8 participated in the activity. Screencasts and audio recordings were made and analysed in order to answer the research questions. The work is based on geographical theory, starting with a discussion on place and space, and is further inspired by approaches in the research field Children’s geographies. In addition to this, design activity in learning processes is used a theoretical and analytical perspective. I argue that interactivity with a secondary representation of place (the digital satellite photo) can be described as something in between of place-interactivity and non-place-interactivity, and in between of creativity and non-creativity. At the same time, this inbetweenness forms a specific, new condition for communication. Furthermore, through observations of how the participating children make interpretations of, and negotiate, the activity, I discuss children’s need of room for sense making. Finally, I suggest that contemporary research methodology with children can be seen as a didactic example, demanding adults to put children’s rights, interests, participation and agency first.