No description available.

<p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Hur skapas en image av en destination?</p><p>Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?</p><p>Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?</p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.</p><p><strong>Teori:<em> </em></strong>I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som<strong> </strong>platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.</p><p><strong>Slutsats:</strong> I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.</p>

<p>This thesis focuses on the tension between cultural heritage and tourism development. A case study was carried out in Grythyttan, a cultural-historical place, located in the municipality of Hällefors in Bergslagen. The central aim of the study is to explore, understand and interpret the tensions between cultural heritage and tourism. The ambition has been to focus upon the consequences of the increased interest from the tourism industry in cultural heritage and the increased interest from the cultural heritage sector in tourism and on creating heritage-based experiences. Grythyttan represents the place where the complex of problems is illustrated. The aim involves a description of characteristics of cultural heritage and tourism and how they are experienced with regards to a historical-geographical perspective. This is considered in contrast to the increased commercialization in society. The method has been to study how the place, cultural heritage and tourism are experienced by different actors, those who live, work and visit the place. The three actor groups who were studied were producers, consumers/visitors and locals. The producers were representatives of both the tourism and cultural heritage sector and from the municipality.</p><p>What has happened at the place is characteristic of our time, i.e. the commercialization of places and an adjustment to the tourism market. Grythyttan has been transformed into a tourism destination with a profile of meal. The whole municipality has purposely erased an old identity associated with the history of coalmining and ironworks. This has contributed to a clear distinction between a ‘place’ and a ‘destination’. This also highlights two different perspectives of the actors, those who bring out the importance of the heritage and those who look upon the heritage and the place from a commercial perspective. Visitors are offered a commercial place and an experience of the meal destination but are not offered the story of ‘the place’.</p><p>The concluding remarks are that the ‘place’ Grythyttan is associated with a strong identity anchored in its historical-geographical context and strongly associated with locals and the heritage sector. The cultural heritage gives way to tourism and meal. Heritage is not a part of and not ‘given place’ in the tourism destination of meal.</p>

This thesis focuses on the tension between cultural heritage and tourism development. A case study was carried out in Grythyttan, a cultural-historical place, located in the municipality of Hällefors in Bergslagen. The central aim of the study is to explore, understand and interpret the tensions between cultural heritage and tourism. The ambition has been to focus upon the consequences of the increased interest from the tourism industry in cultural heritage and the increased interest from the cultural heritage sector in tourism and on creating heritage-based experiences. Grythyttan represents the place where the complex of problems is illustrated. The aim involves a description of characteristics of cultural heritage and tourism and how they are experienced with regards to a historical-geographical perspective. This is considered in contrast to the increased commercialization in society. The method has been to study how the place, cultural heritage and tourism are experienced by different actors, those who live, work and visit the place. The three actor groups who were studied were producers, consumers/visitors and locals. The producers were representatives of both the tourism and cultural heritage sector and from the municipality. What has happened at the place is characteristic of our time, i.e. the commercialization of places and an adjustment to the tourism market. Grythyttan has been transformed into a tourism destination with a profile of meal. The whole municipality has purposely erased an old identity associated with the history of coalmining and ironworks. This has contributed to a clear distinction between a ‘place’ and a ‘destination’. This also highlights two different perspectives of the actors, those who bring out the importance of the heritage and those who look upon the heritage and the place from a commercial perspective. Visitors are offered a commercial place and an experience of the meal destination but are not offered the story of ‘the place’. The concluding remarks are that the ‘place’ Grythyttan is associated with a strong identity anchored in its historical-geographical context and strongly associated with locals and the heritage sector. The cultural heritage gives way to tourism and meal. Heritage is not a part of and not ‘given place’ in the tourism destination of meal.

Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong. Frågeställningar: Hur skapas en image av en destination? Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring? Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong? Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning. Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage. Slutsats: I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse. Det finns behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot den fysiska miljön i förskola och skola, där platsens betydelse för lärande genom lek lyfts fram och fördjupas. Studien visar att aktiva lekande lärare, som vågar öppna upp verksamheten i tid och rum, delar in barnen i mindre grupper, hittar nya pedagogiska lösningar. Uppsatsen pekar på gröna miljöers betydelse för att utveckla lek och lärande. Det måste finnas plats för både lugna och vildare rörelselekar i förskola och f-klass. Om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver den fysiska miljön tas tillvara utifrån ett helhetsperspektiv på lek och lärande.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön. Hur skulpturen skildrats i media diskuteras som uttryck för receptionen. Uppsatsen behandlar teorier och föreställningar om viss offentlig konst som typiskt ”folklig”. Hur receptionen av skulpturen påverkas genom åverkan undersöks, liksom avsaknaden av negativa visuella och skriftliga kommentarer. Skulpturen sätts in i ett konsthistoriskt sammanhang och undersöks i relation till den svenska folkhemsperiodens könsideologi och modernistsiska ideal. Jag tillämpar konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes genusvetenskapliga modell i min analys av skulpturen, som innebär att offentlig skulptur under folkhemsperioden har visat sig förmedla ett traditionellt genusmönster med en konventionell syn på manligt och kvinnligt. I relation till detta analyserar jag Flicka i balja för att synliggöra och problematisera de sociokulturellt konstruerade könskategorier och dess funktion i det offentliga rummet. Den receptionsteori som jag tillämpar har framförallt utforskats av Wolfgang Kemp, som menar att relationen mellan verk och betraktare måste förstås som en process i dialog med varandra. En process där såväl konstverkets struktur som betraktarens sociokulturella förutsättningar, värderingar och kunskaper har betydelse. Jag har genom Kemps metod, som utgår från den tvådimensionella bilden, även inkluderat den offentliga platsen i mina analyser. Genom analys redogör jag för hur platsens och skulpturens utformning, samt skulpturens placering, på olika sätt skapar en koreografi för betraktaren. Undersökningen visar att receptionen av Flicka i balja påverkas av en mängd olika faktorer. Skulpturens form och estetiska aspekter motbevisar uppfattningen om att frånvaron av sockel skulle bidra till skulpturers nomadiska och platslösa tillvaro i det offentliga rummet. Flicka i balja gör betraktaren medveten om skulpturen som ett fysiskt närvarande objekt genom att existera nära marknivå. Skulpturen som fysiskt närvarande blir än mer tydlig genom motivet som bekräftar att skulpturer med mänskliga gestalter ofta upplevs som identifikationsfigurer beroende på deras tredimensionalitet. Detta kan förklara varför Flicka i balja inte utsatts för skriftlig och visuell åverkan. Genom barnboken ”Kotten som försvann” (2012) och konstpromenaden ”I Kottens spår”, som bland annat handlar om skulpturen Flicka i balja, tydliggörs skulpturens hemvist i Halmstad och dess funktion att manifestera aspekter som har särskild betydelse på orten. Boken och konstpromenaden är ytterligare ett motbevis mot uppfattningen om viss offentlig skulptur som platslös. Genom en genusvetenskaplig analys blir Flicka i balja ett exempel på den könsideologiska föreställning om kvinnan som passiv. Resonemanget blir än tydligare i relation till en byst av Norre Katt parks grundare Göran Hammar (1909) i närheten av skulpturen. Uppfattningen om oskuldsfullheten som central i den moderna definitionen av barndomen bekräftas genom skulpturens nakna, oskuldsfulla flicka. Flicka i balja går att relatera till en konventionell barndomsroll. Denna koppling blir en bekräftelse på att den offentliga skulpturens praktik inte har lyckats bryta det visuella mönster som reproducerar föreställningar om det ”kvinnliga” som något intimt och oskuldsfullt förknippat med naturen.

This thesis examines the relationship between place and creative people and industries. The shift from industrial economies to knowledge-driven economies has ushered in what some scholars refer to as the Creative Economy. At the heart of this new economy are the Creative Industries, which consist of people, creativity, skill and talent. These industries, which are creating more jobs and adding increased value to products and services, represent one of the largest and fastest growing sectors. In Sweden, the Creative Industries are increasingly being recognized as an important asset for global competitiveness and research reveals that 35% of Sweden’s employed are considered part of the so-called ‘Creative Class’: artists, researchers, managers and other related professionals. The research also reveals, however, that there is an uneven distribution of this talent pool throughout the country. As regional growth is of continual concern in Sweden, there has been an increased focus on the potential of the Creative Industries to stimulate development on the local and regional level. The municipality of Kalmar recognizes that its strong cultural institutions are among its greatest assets and they are working to integrate culture and cultural values into the city planning process in order to create an attractive environment. In addition, their recent establishment as a university town is considered to be of the utmost significance in their struggle to attract creative people and industries, and Linnaeus University is recognized as an important motor for regional development as well as a seedbed for innovation, research and new companies. / Uppsatsen undersöker relationen mellan plats och kreativa människor och industrier. Övergången från industriella ekonomier till kunskapsdrivna ekonomier har inlett vad vissa forskare hänvisar till som den kreativa ekonomin. I hjärtat av denna nya kreativa ekonomi finns de kreativa näringarna som består av människor, kreativitet, skicklighet och talang. Dessa industrier, som skapar fler arbetstillfällen och lägger ökat värde till produkter och tjänster, utgör en av de största och snabbast växande branscherna. I Sverige ses de kreativa näringarna mer och mer som en viktig tillgång för den globala konkurrenskraften, och forskning visar att 35% av Sveriges anställda anses vara en del av den så kallade "kreativa klassen": konstnärer, forskare, företagsledare och andra relaterade yrkesgrupper. Forskningen visar dock att det finns en ojämn fördelning av denna talangpool. Eftersom den regionala tillväxten fortsätter att vara ett orosmoln i Sverige, har det skett en ökad fokusering på de möjligheter som de kreativa branscherna har för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå. Kommunen Kalmar erkänner att dess starka kulturella institutioner är bland dess viktigaste tillgångar och arbetar för att integrera kultur och kulturella värden i stadens planering för att skapa en attraktiv miljö. Dessutom anses dess etablering som universitetsstad vara av största betydelse i kampen för att locka kreativa människor och industrier, och Linnéuniversitetet är erkänt som en viktig motor för regional utveckling samt en grogrund för innovation, forskning och nya företag.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.