Kulturarv som exempelvis hällmålningar, artefakter eller historiska byggnader anses som en värdefull tillgång i det svenska samhället och ska vara tillgängligt för alla. Virtual Reality (VR) är en teknisk innovation som kan göra det möjligt för personer att uppleva kulturarv virtuellt, utan något krav på fysisk förflyttning, genom ett par så kallade VR-glasögon. VR erbjuder således nya sätt att presentera och uppleva kulturarv och bidrar till en ökad tillgänglighet till upplevelser, framförallt för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Myndigheter i Sverige arbetar ständigt med att förbättra tillgängligheten till kulturarv där den svenska regeringen pekar på att tillgänglighetsarbetet har kommit relativt långt, men att det finns många utmaningar kvar. Tillgänglighet handlar om mer än bara de fysiska aspekterna av en plats. Det behövs en kreativ utveckling kring hur kulturarv kan upplevas och göras mer tillgängliga. Detta genom exempelvis en digital tillgänglighet. Den svenska regeringens proposition angående kulturarvspolitik lyfter att arbetet med tillgänglighet och digitalisering för kulturarv är tydliga prioriteringar inom kulturarvspolitiken. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ska leda och stödja utvecklandet med kulturarv men ställer sig kritiska mot användningen av VR-upplevelser för kulturarv. Denna studie syftar till att få en ökad förståelse hur det digitala verktyget VR kan skapa en ökad tillgänglighet till ett urval av kulturarv i Jämtland/Härjedalen för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Studien ämnar även till att identifiera möjligheter och utmaningar kring VR-tekniken för ett urval av verksamheter med och utan en aktiv VR-upplevelse. Vidare syftar studien till att undersöka hur autenticitet kan upplevas olika genom VR. Slutligen ämnar studien även till att övergripande belysa VR-teknikens möjligheter att bidra till den svenska regeringens prioriteringar kring tillgänglighet och digitalisering för kulturarv. Utifrån den insamlade empirin kommer studien diskutera Riksantikvarieämbetets kritiska ställning till VRupplevelser för kulturarv. Studien är formad som en kvalitativ fallstudie där platsobservationer och semi-strukturerade intervjuer har använts för att samla in empiri. Studiens huvudsakliga slutsats visar att VR är ett användbart verktyg att använda för att skapa en ökad tillgänglighet till kulturarv för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Autenticiteten för kulturarv som upplevs i VR anses mindre viktigt än att vara entusiastisk till vad tekniken kan erbjuda i ett berättande och tillgänglighetsgörande syfte. / <p>2020-06-08</p>

Ett projekt om en byggnad som uppstått ur en idé om ett rum. Det rum som bildas i relationen mellan platsens branta topografi och den kub som utgör byggnadens form. Genom att kuben lyfts upp på pelare skapas på det nedre planet ett rum med sikt åt alla håll, men helt utan insyn. Det är ett offentligt rum, och på samma gång ett rum för Kulturskolans verksamheter. Kanske övar några här på dans, eller så används det som en föreläsningssal av en av de föreningar som brukar mötas här. Jag ville att det här skulle vara ett öppet rum. Lika öppet mot parken som mot de rum som gränsar till det. Men samtidigt ville jag att de olika rummen tydligt skulle definieras. Jag lät därför vrida föreställningssalens stora volym i mitten åtta grader, vilket skapade två öppna, men trots det definierade rum som båda riktar sig ut mot parken. Den här vridningen fick sedan konsekvenser i resten av byggnaden. / A project about a building that emerged from an idea of one single space. A space that exists in the relationship between the steep topography of the site and the cubic form of the building. It is a space from which you can see in all directions, but in which you’re free from all observations. It is a public space at the same time as it is a space used by the School of the Arts. A group might be there for dance practice, or it might be used as a lecture hall by an other organisation. I wanted it to be an open space. As open towards the park as towards the spaces adjacent to it. But at the same time I wanted it to be defined. By rotating the volume of the black box in the center of the cube two open, but yet defined, spaces were created. This rotation led to consequences for the rest of the building.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet uttrycker att fritidshemmet ska erbjuda eleverna lärmiljöer som bygger på både omsorg men även lärande (Skolverket, 2019. s.19). Denna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare upplever möjligheter respektive begränsningar avseende lokalintegration med skolan. En kvalitativ studie, där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med fritidshemslärare som är yrkesverksamma runt om i Sverige. Empirin transkriberades för att sedan kodas, tematiseras och analyseras utifrån kulturgeografins tre främsta teoretiker: Lefebvres (1991), Massey (2005) och Harvey (2006). Resultatet av genomförd studie visade att respondenterna gav många uttryck, som var samstämmiga med varandra, om lokalintegrationen med skolan. Ett resultat som framkom av arbetet var att fritidshemslärarna upplevde att det fanns stora begränsningar med att genomföra fritidshemmets verksamhet i lokalerna. Anledning till denna begränsning ansågs bero på att rummen inte var utformade efter fritidshemmets behov i grunden, vilket försvårade att möjliggöra delar ur fritidshemmets uppdrag. Detta eftersom fritidshemslärarna upplevde att de inte hade reellt inflytande och makt att påverka utformning, samt antal rum de hade att tillgå.

En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang.

Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena.  Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.

Questions of growth and development have been discussed in the municipality of Skellefteå for several years. With the establishment of the Northvolt factory for lithium-ion batteries and Sara cultural center, the municipality as well as local media are forecasting increasing growth. This thesis examines fears and expectations for the future among the inhabitants in Skellefteå. The importance of growth to the research participants is studied in relation to Sara cultural center and Northvolt and how these are articulated as “something more” or nodal points according to Lacalu-Mouffe's discourse theory. The research participants’ ideas of the future are furthermore related to the matter of place and identity. The matter of growth and development in Skellefteå is also to be understood in relation to the discourse in which Norrland, as a discursively constructed unit, is depicted as peripheral, rural and underdeveloped. The thesis examines how the expansive Skellefteå can be understood in relation to this discourse. Several participants articulated that they primarily hope for development within commerce, trade and industry, that Northvolt can act as a “self playing piano” for more establishments which can generate further growth. Several participants furthermore speak of a structural socio-cultural change within the labor market, hoping for a more diverse population. Growth within commerce, trade and industry is also mentioned in relation to Sara cultural center. The cultural centre will, apart from museums and library, also inhabit a hotel, spa and conference facilities. The cultural center thus has a double aim, to be a place for culture but also to make Skellefteå a more attractive place and generate growth. However this is also criticized. Some participants articulated that they worry that the municipality will have too strong a focus on growth. Another apprehension is that the cultural center won’t have local anchoring, not reflecting the local grass root culture. While this might be a fear, it can also be perceived as an expectation, since several informants hope for a cultural center that represents local culture. As nodal points, Northvolt and Sara are thus articulated as something of great importance for the municipality, rather than just a factory and a cultural center. They are articulated as a sign of change, which is at the same time articulated as positive and negative.

Fritidshusturismen är ett svårdefinierat begrepp med många olika bostadsformer. Inom tidigare forskning beskrivs hur fritidshusturismen påverkar en plats, men även hur den fysiska planeringen påverkar landskapet samt den rörelse som fritidshusägarna har både fysiskt och digitalt. Det finns en mark- och vattenproblematik på Gotland som främst bygger på de geologiska förutsättningarna. Detta påverkar Gotlands vatten och avloppsnät framför allt när det kommer till sommarperioder och torka. Gotland har en god förutsättning angående den digitala utvecklingen utifrån tillgången på internet. Hur dessa utmaningar och möjligheter kan komma att påverka fritidshusturismen är grundpelarna i syftet med detta arbete. Utifrån två perspektiv: fritidshusägarna och planeringen, syftar denna studie till att förstå vilka utmaningar och möjligheter det finns för vatten, avlopp och internet. Studien syftar även till att undersöka hur dessa utmaningar och möjligheter påverkar framtidens fritidshusturism. Denna kvalitativa fallstudie genomförs med semistrukturerade intervjuer med fritidshusägare i Ronehamn på Gotland och tjänstemän på Region Gotland. Även en dokumentanalys av Region Gotlands översiktsplan och en fördjupad översiktsplan av Ronehamn har gjorts och presenteras i studien. Resultatet i studien visar att fritidshusägare och tjänstemännen anser att vattenproblematiken är en utmaning på Gotland och är en viktig faktor vilket måste hanteras för framtidens hållbara utveckling. Studien visar även utmaningar med reningsverk, något som påverkar utvecklingen negativt för i detta fall Ronehamn. Studien visar även att det finns möjligheter med att avsalta havsvatten för att tillgodose framtidens vattenförsörjning. Den regional utbyggnaden av fiber har bidragit till att tillgången av internet gör det möjligt att arbeta och leva i sina fritidshus mer frekvent. I arbetets slutdiskussion diskuteras utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna hur detta kan påverka framtidens fritidshusturism. / <p>2021-06-06</p>

Idag behöver elever utveckla förmågor för att kunna delta i den kultur som finns online. Denna kultur kännetecknas av samarbete. Ett sätt att samarbeta digitalt är att skriva kollaborativt vilket elever kan lära sig genom att få tydliga instruktioner som stöd i processen. Den här uppsatsens syfte är därför att jämföra skrivsamarbete i olika grupper samt undersöka hur uppgiftsinstruktioner som syftar till att utveckla det digitala kollaborativa skrivandet eventuellt kan inverka på samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundas i Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) samt i teori om dialogicitet. Tidigare forskning visar att elevers kollaborativa skrivande kan stöttas genom instruktioner. Metoden för insamling som använts är en kvalitativ fältstudie. Materialet består av fyra inspelningar av gruppernas samarbete och fyra texter som de producerade under samarbetet. Resultatet visar att det i gruppers samarbetsprocesser finns inslag av bland annat förhandling, förståelse och beslut. Resultatet visar också att det finns skillnad i gruppers samarbete beroende på om de fått instruktioner eller inte. Vår slutsats är att grupper tenderar att arbeta mer kooperativt än kollaborativt samt att instruktioner kan stötta elever i att arbeta mer kollaborativt.

Plats är ett centralt och omtvistat begrepp inom geografin. Det är inte bara en fråga om fysisk lokalitet, utan platser förknippas med olika meningar och känslor och fungerar även som del av mänsklig identitet. Genomgripande samhällsförändringar som globalisering och teknologisk utveckling har påverkat platser drastiskt, särskilt i landsbygdsområden där industri varit centralt, och har resulterat i socioekonomiska och demografiska utmaningar. I Karlstads kommun kan utvecklingen tydligt ses i tätorten Vålberg, där historiska skeenden lett till problematiska bilder av orten. Denna undersökning ämnar ge inblick i Vålbergs platsidentitet och relaterade utmaningar, samt hur människor, plats och identitet samverkar. Frågor drivande i arbetet var följande: • Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet? • Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet? • Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet? Via en pragmatisk ansats användes en kombination av ett flertal metoder såsom etnografiska betraktelser, diskursanalys och granskning av sekundära statistiska data för att skapa en mångsidig beskrivning av Vålbergs platsidentitet i form av ett narrativ kompletterat med fotografier. Teman som uppstod i materialet var bland annat ortens utmaningar med socioekonomiska förutsättningar, rasistiskt motiverat våld och negativa stämplar vid sidan av positiva känslor av hemhörighet och gemenskap; en föränderlig och omtvistad bild av vad Vålberg är; ett bekymrat förhållande till Karlstads kommun och en känsla av att vara bortglömd samt betydelsen av samhällets industriella begynnande i en postindustriell omvärld. Slutsatser av studien är att samhällets beroende av den nu mer avvecklade centrala och strukturerande tillverkningsindustrin bidragit till en negativ social utveckling och en resulterande problematisk platsidentitet. Platsidentitet ter sig som en betydande faktor i Vålbergs utveckling och en av ortens stora utmaningar är att förändra den. Samspelet mellan människorna och platsen förefaller dock vara en komplex process som svårligen låter sig påverkas av gängse utvecklingsstrategier.

Detta examensarbete analyserar vad det är som påverkar en plats och hur medias, tidningar i detta fall, inverkan i skapandet av en plats ser ut. Detta för att kunna bidra med en förståelse kring hur stor medias platsskapande makt är. Studien bidrar till en förståelse kring hur en tidningsartikel speglar en plats utifrån händelser och på så sätt är med och bidrar till platsens atmosfär.Platsen vi har valt som forskningsobjekt är Möllevångstorget i Malmö, och tidningsartiklarna som analyseras är från tidningsbolagen Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Kvällsposten. Genom diskursanalys inspirerad från kritisk diskursanalys undersöker vi de valda artiklarna och observationen av Möllevångstorget genomförs utifrån Gehls och Svarres (2013) teori och metod. / This study analyzes what it is that affects a place and how the media, newspapers in this case, impacts this creation of a place. This is to be able to contribute to an understanding of how great the media's place-creating power is. The study helps us in the understanding of how a newspaper article reflects a place based on events and thus contributes to the atmosphere of the place.The place we have chosen as a research object is Möllevångstorget in Malmö, and the newspaper articles analyzed are from the newspaper companies Sydsvenskan, Dagens Nyheter and Kvällsposten. Through article analysis inspired by critical discourse analysis, we examine the selected articles and the observation of Möllevångstorget is carried out based on Gehls and Svarres (2013) theories and methods.