I denna studie har vi undersökt hur individer i diaspora upprätthåller sin identitet via digital media. De teoretiska ramverk som vi har använt i denna studie är diaspora, digital diaspora, identitet, digitala medier, digital diaspora communities och hybriditet. Vi samlade vår data genom kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med tematisk analys. Respondenterna som vi intervjuade var studenter från Mittuniversitet med utländsk härkomst. Vi höll intervjuerna i grupprummen på Mittuniversitetet. Inspelning av intervjuerna varierade mellan 20–40 minuter. Resultatet av vår studie visade att respondenterna i diaspora använder digitala medier för att bekräfta sin identitet, skapa hybrid identiteter och upprätthållning av sin identitet. / In this study, we examined how individuals in diaspora maintain their identity via digital media. The theoretical framework we have used in this study is diaspora, digital diaspora, identity, digital media, digital diaspora communities and hybridity. We collected our data through qualitative research interviews and analysed it with thematic analysis. The respondents we interviewed were students from Mid Sweden University with foreign background. We held the interviews in the group rooms that Mid Sweden University offer. Recordings of the interviews varied between 20-40 minutes. The study shows that in the diaspora they use digital media to confirm their identity, create hybrid identities and in maintaining their identity. / <p>2020-07-06</p>

Globalization in today's societies has resulted in many individuals around the world being able to identify themselves as world citizens. However, Sweden's different locations and regions are both what individuals take for granted as well as what most Swedes call home. Identity development is something that is constantly happening in humans as an active actor, but what it is that influences a certain type of development is not as obvious. Often there is a link between who you are as an individual and where this individual has grown up, which indicates a reciprocity between location and identity development. One requires the other. A geographic location can be a nation, region, city, or neighborhood. Geographical locations also contribute to a sense of identity, such as property, ownership and community that defines the individual or group's identity in the form of a sense of belonging. Identifying with a certain geographic location can produce a certain perception of the location that in turn may affect how individuals develop their own identity. The aim of the study was to investigate: "How geographical locations are understood in relation to identity creation and identity development in Luleå Municipality". From this point of view, four research questions are derived; “What is the connection between an individual's identity and its place of residence?” “What influences individuals' choice of residence? “What are the conditions and expectations for different geographical locations?” “How do respondents discuss culture, norms and values regarding different geographical locations?” The study has a qualitative approach where women between 20-30 years of age have been interviewed to find out their opinion about the study. The geographical location common to the respondents in this study is Luleå county, half of the respondents have grown up in Luleå while the rest have moved up from another geographical location to Luleå to study at the University of Technology in Luleå. The results based on current theoretical frameworks and empiricism show that the place where the interviewees have grown up is something that has contributed to their identity development. What all the interviewees described as important to their identity was that they feel that they have a sense of belonging with the place and the locals. As well as they feel that they can both be accepted as well as spurred to develop their identity. The interviewees who had experienced that their expectations and circumstances have not been considered at their geographical location have moved to other places, which shows how important the place is for identity. / Globaliseringen i dagens samhälle har resulterat i att många individer världen över kan identifiera sig som världsmedborgare. Dock är Sveriges olika platser och regioner något som individer tar förgivet likväl som att det är något som de flesta bosatta i Sverige kallar för hem. Identitetsskapande och identitetsutveckling är något som ständigt sker hos människan som en aktiv aktör, men vad det är som influerar en viss typ av utveckling är inte lika självklart. Ofta finns det en koppling mellan vem man är som individ och var denna individ har vuxit upp, vilket tyder på en ömsesidighet mellan plats och identitetsutveckling. Det ena kräver det andra. En geografisk plats kan vara en nation, region, stad eller stadsdel. Geografiska platser bidrar även till en känsla av identitet, som egendom, ägande och gemenskap som konkret definierar individen eller gruppens identitet i form av en känsla av tillhörighet. Att identifiera sig med en viss geografisk plats kan frambringa en viss uppfattning av platsen, som i sin tur kan komma att påverka hur individer utvecklar sin identitet. Studiens syfte är att undersöka: ”Hur geografiska platser förstås i relation med identitetsskapande och identitetsutveckling i Luleå kommun”. Från detta syfte härleds fyra forskningsfrågor: ”Hur ser kopplingen ut mellan en individs identitet och dess bostadsort?” ”Vad är det som influerar individer vid val av bostadsort?” ”Vad finns det för förutsättningar och förväntningar för olika geografiska platser?” ”Hur resonerar intervjupersonerna kring kultur, normer och värderingar avseende olika geografiska platser?” Studien har ett kvalitativt angreppssätt där kvinnor mellan 20–30 år har blivit intervjuade för att ta reda på deras uppfattning kring studiens ämne. Den geografiska plats som är gemensam för intervjupersonerna i denna studie är Luleå kommun. Hälften av intervjupersonerna har vuxit upp i Luleå medan resterande har flyttat till Luleå från en annan geografisk plats för att studera vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar på att platsen som intervjupersonerna har vuxit upp på är något som har bidragit till deras identitetsutveckling. Det som samtliga intervjupersoner beskrev var viktigt för deras identitet var att de upplever att de har en tillhörighet till staden och lokalbefolkningen på platsen samt att de känner att de både kan bli accepterade likväl som sporrade att utvecklas. De intervjupersoner som upplevt att deras förväntningar och förutsättningar inte har beaktats på en geografisk plats har sökt sig till andra platser som tillåter detta vilket visar på hur viktig platsen är för identiteten.

Rätten att söka nödhamn eller vad som i dag kallas för skyddad plats är en gammal traditionsenlig rätt inom sjöfarten. I flera fall där fartyg har sökt skydd i en hamn i modern tid har fartyg nekats. Till följd av Erika, Castor och Prestige incidenterna runt 2000 talet, som i två av fallen ledde till stora miljökatastrofer i form av oljeutsläpp, insåg man at något behövde göras. IMO författade sina riktlinjer och EU författade direktiv 2002/59/EG som behandlar mottagandet av fartyg i behov av assistans på skyddad plats. Skyddad plats definieras som en hamn, del av hamn eller annan skyddande kaj eller annat skyddat område, till exempel ankarplats, som kan användas för att ta emot fartyg i en nödsituation eller i behov av assistans. Syftet med detta arbete är att undersöka hur beredskapen ser ut i Sverige och Danmark för att ta emot fartyg på skyddad plats. Vilka myndigheter som ingår i organisationen, vilka beslutsunderlag som finns, vilka lagar och direktiv de har att förhålla sig till och vilka utsedda skyddade platser som finns i de bägge länderna. För att få svar på frågeställning har studien främst utförts genom litteraturstudie men även kvalitativ intervju har använts. Resultatet visar att det finns riktlinjer från IMO som inte är legalt bindande, men även EU direktiv som införlivats i de bägge ländernas nationella lagstiftning. EU har även material som är tänkt att underlätta för länderna att upprätta sina egna beredskapsplaner utefter direktiv 2002/59/EG. Det finns regionala samarbeten i form av HELCOM för Östersjöområdet och Bonnavtalet för Skagerrak och Nordsjön vilka främjar samarbetet vid miljöinsatser och därmed behandlar ämnet skyddad plats. Bägge länder har utpekade skyddade platser och en myndighetsstruktur för att ta emot fartyg på skyddad plats. Studien tyder på att det är en viktig men komplex fråga. Det är många olika myndigheter och intressenter som är involverade. Det är fortfarande ett pågående arbete där Sverige reviderar sina planer i nuläget. Ett aktuellt ämne verkar vara incidenter med HNS och ratificeringen av HNS konventionen. / The right to seek refuge in port is an old customary right in shipping. In several cases where ships have sought refuge in a port in modern times, ships have been denied. As a result of the Erika, Castor and Prestige incidents around the 21st century, which in two of the cases led to major environmental disasters in the form of oil spills, it was realized that something needed to be done. The IMO drafted its guidelines and EU-drafted Directive 2002/59/EC dealing with the reception of ships in a place of refuge. A place of refuge is defined as a port, part of port or other protective berth or other protected area, such as anchorage, which can be used to receive ships in an emergency or in need of assistance. The purpose of this work is to investigate the preparedness in Sweden and Denmark to receive ships in a place of refuge. which authorities are part of the organization, what decision-making documents exist, what laws and directives are in place and which places of refuge that have been designated in the two countries; In order to get answers to the questions, the study has mainly been carried out through a literature study, but qualitative interview have also been used. The results show that there are guidelines from the IMO that are not legally binding, but also EU directives transposed into the national law of the two countries. The EU also has material intended to facilitate countries to draw up their own contingency plans under Directive 2002/59/EC. Both countries have designated protected sites and a governement structure for receiving ships in a place of refuge but quite different approach. The study shows that it is an important but complex issue. There are many different authorities and stakeholders involved. It is still a work in progress where Sweden is revising its plans at the moment. One current topic seems to be incidents regarding Hazardous and Noxious Substances (HNS) and ratification of the HNS convention.

In 2022, a new law was accepted by the Swedish government, that would enable libraries to apply for an access ban. An access ban would fully limit the access to the public library for those who continuously disturb the libraries every-day function. This study examines the public discussion concerning the law of access ban for libraries, and the visibility of two opposite sides in the debate. The study applies a qualitative approach in the form of content analysis, that was performed on 42 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Biblioteksbladet and Boktugg. Furthermore, the theoretical framework of media logic was used to deepen the understanding of how the ambition to stand out from the crowd, affects how news producers select events to become news stories, and the use of certain narrative methods. The questions that are posed in this study concern what arguments that speaks for and against the law, who has been given space in the medialised debate and how the theories of media logic appear in the public discourse. The result shows that editorial writers and politicians emphasize the value of issuing an access ban on those who misbehave in libraries, in order to protect those who don’t. The result also shows that library representatives underline the fact that the new law contradicts the Library Act, which warrants everyone’s access to a library, and further emphasize how the social unrest in Swedish libraries requires long-term solutions and cooperation.

I takt med att samhällen utvecklas och exploateras behöver även infrastruktur byggas ut. Samhället harett gemensamt behov av allmänna platser såsom vägar, gator, grönområden samt platser för rekreation,lek och motion. Som utgångspunkt är det kommunen som är ansvarig för dessa allmänna platser.Kommunernas resurser är dock begränsade och infrastruktur är kostsam. Till följd av offentliga investeringarökar värden på marken hos de fastigheter som har möjlighet att använda de allmänna platserna.Dessa värden kan anses som oförtjänta då de uppstår på grund av offentliga investeringar. Utefterdetta har system för fördelning av kostnader motiverats.År 2015 infördes ett nytt system för exploateringsavtal som delvis har till syfte till att kunna finansierade offentliga investeringar som behövs vid genomförandet av en detaljplan. Lagregleringenhar som ändamål att skapa ett system för förutsägbarhet och lagstöd och samtidigt en möjlighet tillanpassning i varje unik situation. System för fördelning av värden har generellt som mål att vara rättvisaoch effektiva. Vid lagstiftning behöver det ske en avvägning mellan rättvisa och effektivitet föratt skapa ett ändamålsenligt system.Genom exploateringsavtalen har kommunen möjlighet att ålägga exploatörer att vidta och finansieraåtgärder för anläggandet av allmänna platser. Det finns restriktioner genom huvudsakligen tvårekvisit; åtgärden måste vara nödvändig för genomförandet av planen och åtagandet måste vara rimligti förhållande till exploatörens nytta av planen.Syftet med denna studie har varit att utreda vem det är som betalar för vilka allmänna platser.Den situation som studerats är när kommunen är huvudman och använder sig av exploateringsavtal.Med en rättsdogmatisk metod har rättsläget för exploateringsavtal utretts. Förfarandet ska visa vemsom ska betala för vilka allmänna platser enligt lag. Utöver detta har studien använt ett samhällsvetenskapligtperspektiv i syfte att se hur tillämpandet av exploateringsavtal sker i praktiken i förhållandetill gällande rätt. För att kunna analysera resultatet på ett systematiskt sätt har fördelningssystemetjämförts med vedertagna rättviseteorier och principer.Resultatet av sammanställningen tyder på att det finns avtal som inte stämmer överens med gällandelagstiftning. En del avtal tycks gå utöver det som är stadgat i lag. Det finns avtal som åläggerexploatörer åtgärder som inte kan anses vara nödvändiga. Dessutom är det många gånger ifrågasättbartom fördelningen mellan de olika parterna är i enighet med lagen. Tvivel finns angående vilken omfattningexploatören ska vara med och finansiera för att det fortfarande ska gå att anses som nödvän diga åtgärder. Rekvisitet angående att åtagandet ska vara rimligt i förhållande till nyttan borde varauppfyllt i de undersökta avtalen. Bestämmelsen kan även ha använts för att skapa en fördelning avkostnaderna mellan olika exploatörer. I dessa fall är det svårare att bedöma om villkoret använts enligtlag.Vem som faktiskt betalar för kostnaderna i slutändan verkar bero på i vilken marknadssituationprojektet befinner sig. Ett alternativ innebär att det är bostadskonsumenterna som påverkas av deökade kostnaderna. Ett annat tänkbart alternativ innebär att när ett exploateringsprojekt påförs merkostnader påverkar detta vilket pris exploatören kan tänkas köpa marken för. Därmed blir det den ursprungligamarkägaren som huvudsakligen påverkas av de ökade kostnaderna.Om systemet är rättvist beror på vilka värderingar som anses ligga till grund för rättvisan ochdessa är subjektiva. Dock bör tillämpningen vara i enlighet med lagen för att systemet ska vara effektivt.När tillämpningen inte följer lagen finns risk för fler konfliktpunkter samt minskat förtroende ochnegativ inställning till projektet hos exploatörerna. / When urban areas are developed, it is often necessary to develop the infrastructure. The society has aneed for public places such as roads, squares, parks and playgrounds. The outset is that the municipalityis responsible for the public places. However, the resources are limited and infrastructure is costly.When the values on the land increases as a result of the public investments there is a possibility toimpose the landowners to pay for these.New rules about land development agreements were introduced in 2015 with the purpose of distributingthe costs for public places through the agreements. A general goal for the legislation of distributionsystems is to be effective and fair. There has to be a consideration of both justice and effectivenessin order to make the distribution system fulfill its purpose. Through the development agreementsthe municipality can impose the developers to pay for the public places that is necessary to carryout the plan and reasonable in comparison to the landowner’s benefit of the plan.The aim with this study is to investigate who pays for which public places. This study have examinedthe situation where the municipality has the responsibility for public places and uses land developmentagreements. An investigation of existing law has been done in order to show who is possibleto impose to pay for what. In addition has this study investigated how the usage of the land developmentagreements are used in practice. A comparison between the legislation and practice has beencarried out in order to see if the agreements are in accordance with the legislation. Furthermore, thesystem has been compared to some theories and concepts of justice.The result shows that there are agreements that does not seem to be in accordance with the legislation.Some of the public places does not seem to be necessary and it is questionable how much of themeasure can be imposed to the developer. The agreements are neither specified enough in order to bein accordance with law.Who actually pays for the public places in the end seems to depend on the market situation inwhich they are carried out. If the system is fair depends on the subjective values that lays ground forjustice. The legislation and implementation also shows faults in the system in order for it to be effective.When the municipality goes further than the law allows there is a risk for increase in conflicts andalso reduced trust and a bad attitude towards the project.

Den här studien undersöker det årligen återkommande gatuexperimentet kallat sommargågata som introducerades till utvalda Stockholmsgator sedan 2015. Det är en typ av delat utrymme enligt Stockholms stads ambition att öka tillgängligheten och framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik, samt att skapa en urban plats med identitet och gemenskap via nya aktiviteter. Stockholms stad har gjort en enkät med verksamheter och boende på Swedenborgsgatan som indikerar vilka förändringar på gatan som uppskattas eller föraktas, men utan större insyn i detaljer kring varför de berörda aktörerna tycker så. Det här är ett kunskapsglapp vilket den här studien avser fylla genom resonemang med stöd ifrån litteratur kring tillgänglighet, framkomlighet och placemaking, vilka sammavägs på gågatan. Syftet är att undersöka uppskattade, illa omtyckta eller saknade kvalitéer från de som bor längs gatan genom intervjuer. Intervjufrågorna kretsar kring boendes upplevelser rörande ett socialt gaturum, gemenskap, säkerhet, framkomlighet, rörelsebehov, att bo nära en livlig gata samt boendes övergripande användning av sommargågatan. Studien finner att de flesta boende uppskattar initiativet sommargågatan, medan många fortfarande kommer med förbättringsförslag. Dessa inkluderar att reglera cykeltrafiken för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, förbättrade offentliga utemöbler och gratisaktiviteter som passar både vuxna och barn samt att hålla sommargågatan till ett säsongsfenomen eftersom dess framgång länkas till det varma vädret. En minoritet av de intervjuade ogillar eller till och med avskyr sommargågatan och föredrar normalutförandet med biltrafik och bilparkering. Det beror på för många störningar från restaurang eller bar-relaterad vistelse, ofta sent på kvällen, eller p.g.a. för många hinder eller osäkerheter som trafikant. De flesta av dessa åsikter stämmer väl med enkätundersökningen genomförd av Stockholm stad på samma gata, medan en statistisk sammanställning av deltagarnas åsikter inte kan tillgodoräknas p.g.a. för få medverkande. Ett slutligt resonemang kring den obalans som tycks finnas på sommargågatan mellan framkomlighet, tillgänglighet och den urbana platskaraktären beror av flera olika målgruppers åtskilda behov vilket kan möjligen handla om en ovan användargrupp med avseende på avsaknad av regler, samt att användarna ställs inför nya krav på ansvar och interaktion sinsemellan. / This study examines Swedenborgsgatan as subject to an annual street experiment called Summer Pedestrian Street (Sommargågata) introduced to a handful of streets of Stockholm since 2015. It is a type of shared space part of the city’s plan to increase access and mobility for mainly walking and cycling, and to create an urban place with identity which engages the community in new activities. The city of Stockholm gathers resident opinions on Swedenborgsgatan through a survey which indicate what street design elements and activities people and businesses like and dislike, but which omit details on stakeholders’ opinions. This is a knowledge gap that this study seeks to fill with support from literature on placemaking, access and mobility, introduced in balance. The aim is to investigate qualities enjoyed, despised or missed by those whom live next to the street through interviews. Questions center around residents’ perceptions concerning sociability, safety, mobility, livability near a lively street and the overall usability of the temporary street conversion. The study finds that most residents partaking in the study appreciate the initiative of the Summer Pedestrian Street, while most still having suggestions for improvement. Such suggestions include regulating bicycle traffic more for increased pedestrian and bicycle safety, improved (free) outdoor seating to attract a wider group of people, street activities that both children and adults can simultaneously enjoy and keeping the street conversion a seasonal phenomenon due to heavy reliance on summer weather to succeed. A minority of those interviewed dislike or even despise the street conversion and prefer the regular street layout with car traffic and street parking. This is due to disturbances from restaurant and bar related sociability often late at night, or due to mobility obstacles or safety issues from traffic. Most of these opinions are consistent with the larger survey done on the same street by the city of Stockholm, while statistically quantifiable results cannot be verified due to a small number of participants. A final thought on why there seems to be an imbalance between mobility, accessibility and place (i.e., conflicts), depend on the many different user needs all in the same space and might be due to the street’s users not being used to shoulder this type of responsibility on their own, when it comes to interaction and responsibility with others using the street.

I samband med kriser är det vanligt förekommande att konsumenter uppvisar ett bunkringsbeteende, där de i förberedande syfte köper stora mängder produkter. Syftet med denna studie är att undersöka hur livsmedelsföretags marknadsföringsstrategi påverkats av bunkringsbeteendet som uppstod vid Covid-19-pandemins inträde. Studien grundar sig i litteratur om bunkringsbeteende och fyra element av företags marknadsföringsstrategi: 'Produkt', 'Påverkan', 'Plats' samt 'Personal'. Ämnet har undersökts genom fem fallstudier av fem butiker inom livsmedelsföretaget ICA Sverige där datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ansvariga personer för butikernas marknadsföring. Resultaten visar att två element, 'Produkt' och 'Påverkan', haft stor betydelse för hur butikernas marknadsföringsstrategi har påverkats av bunkringsbeteendet. Samtidigt har de andra två, 'Plats' och 'Personal', varit av mindre betydelse. Studien bidrar till förståelse av hur livsmedelsföretag reagerar på bunkringsbeteenden och hur de skulle kunna agera i framtiden vid liknande kriser.

Detta examensarbete undersöker platsens betydelse för barns fria lek och för barns relationer i den fria leken. Undersökningen görs på en kommunal förskola på en mindre ort i Skåne och syftet är att studera barns fria lek i förhållande till deras val av plats. Två utemiljöer studeras, dels förskolans utegård, dels ett skogsparti. Platsbegreppet står i fokus – att se vad de olika utemiljöerna med dess olika platser har för betydelse för barnen – hur barnen använder dem och förhåller sig till dem. Studiens frågeställningar handlar om lekens innehåll och barnens relationer i leken. Som metod används ett etnografiskt förhållningssätt som innefattar användningen av de etnografiska metoderna deltagarobservation samt medföljande observation (go-alongs). Teorier angående lek, relationer och platsens betydelse används i analysen.Resultatet av undersökningen visar att barnen leker fem olika typer av lekar: rollek, konstruktionslek, rörelselek, bråklek och organiserad lek. Valet av plats för leken påverkar lekens innehåll, ett exempel är att rollek på förskolans gård gärna kombineras med konstruktionslek i skogen. Platsen där lekarna äger rum har således betydelse för barnen. Även relationerna barnen emellan har att göra med valet av plats för leken, exempelvis i skogen så är grupperingarna större och mer könsblandade än vad de är på förskolans gård.

Studiens syfte är att ha ett barnperspektiv på en mobil förskola och deras upplevelser av platsgenom att följa en grupp barn som en gång i veckan åker iväg med en buss.Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur ser en bussdagut ur ett barnperspektiv? Vad händer i barns möten med olika platser? Hur uttrycker sig barnom den mobila förskoleverksamheten? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, därbarndom ses som socialt och kulturellt konstruerat och barn betraktas som aktiva medskapareav sina liv. Detta kompletteras med ett fenomenologiskt perspektiv genom vilket vi studerardet som visar sig för barnet på en plats eller i en miljö där barnets intentioner, uttryck ocherfarenheter är i fokus, för att närma oss barns perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativforskningsmetod och genomfört en mikroetnografisk studie, där observation dokumenteradmed video och fältanteckningar, samt samtal med barn dokumenterat med diktafon utgörprimärmaterialet. Studiens resultat visar att den mobila förskolans struktur och socialaordning bygger på att barnen följer pedagogerna. Platserna barnen besöker leder tillutforskande med hela kroppen. Barnens perspektiv på den mobila förskoleverksamheten visaratt deras upplevelse beror på platsen de besöker och att de uppfattar att det är de vuxna sombestämmer.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning. Detta betonar även teoretiker så som Dewey, Key, Montessori och Vygotskij är viktigt för inlärning. Resultatet visar även att lärare använder sig av platsbaserat lärande men i olika utsträckning. En viktig faktor till att lärarna kan använda sig av denna undervisningsmetod hänger på att skolan avsätter pengar till läromedel som finns utanför skolan. Detta har varierat på de skolor vi besökt och bidragit till att arbetssättet har använts i olika utsträckning.