The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

Studien fokuserar på att reda ut heliga platsers mening för religiösa människor enligt fyra teorier. Teorierna undersöks med frågeställningarna hur heliga platsers mening kan se ut och vilken mening de har. Genom litteraturstudien presenteras fyra olika teorier med vitt spridda publiceringsår och inriktningar gällande heliga platser och dess mening. De olika faktorerna som enligt teorierna ger människan mening handlar om religion som fenomen, begär av helighet, symbolspråk, identitet och socialisation. Tillsammans belyser inriktningarna att meningen har flera källor och beröringspunkter. Den vida spridningen på årtal av teoriernas publicering visar en förändring gällande värderingar i hur man ser på den religiösa människan och vad som anses ge mening hos sakrala platser. Studiens resultat visar att mening inte är något konkret och det kan förstås utifrån olika perspektiv.

No description available.

Uppsatsen utgår i stora drag från Wolfgang Kemp's receptionsteorier för att diskutera arkitekten Ferdinand Bobergs bidrag till den svenska arkitekturen inom industrin under 1800-talets andra hälft. Vattentornet vid Mosebacke i Stockholm fungerar i detta arbete som en utgångspunkt för att förstå Bobergs arkitekturella värdegrund och formmässiga ideologi. Uppsatsen ägnar också att etablera en övergripande förståelse av vattentornets plats i arkitekturrummet – hur vattentornet samverkar med den omedelbara miljön i både dess samtid och nutid. Mosebacke vattentorns återvändande till tidigare stilepoker inom arkitekturen diskuteras i detta arbete utifrån begreppet historicism och fungerar här som en central frågeställning som kontinuerligt bearbetas i uppsatsen. Utifrån dokumentation i form av artiklar, målningar och fotografier, som berör vattentornet vid Mosebacke, har det kunnat konstaterats att det välkomnades av samtiden och är än idag en påminnelse av den ”nya” arkitekturens frammarsch i den moderna staden. Sökord: Ferdinand Boberg, arkitektur, Stockholm, Genius Loci, industri, historicism, plats, vattentorn, Mosebacke.

This essay examines the old Sandvik boat factory at Bankløkka in Horten in Vestfold County, Norway, through conceptions of a place based on pictures. The essay examines the culture of everyday life, what is around us, local identity, and local community and investigates what is disappearing. The essay is about our experiences and what the pictures should convey and what they convey today. The purpose is based on the questions: What do the pictures show and what do the pictures convey? Is the boat factory at Bankløkka important and if so for whom? Is there a repeating similarity between the images that indicates which dominant images are produced? Has old Sandvik boat factory created a local identity? Who has the right to create identity in the area? I have chosen to use visuality, heritage and image analysis as theoretical points of departure. The essay describes what the pictures represent, what they convey and the contemporary context to show what family pictures convey, about how boatbuilding figures in everyday life, as part, and is part of the everyday life of the people, and which carries their meanings when you look back on the images, which make sense in the present. This perspective has significance for what a place/can be/ for its significance. The pictures are used as documentation and show that old Sandvik boat factory on Bankløkka exists, and that it looks the same, and threatened by Horten havneby. Images help to create common notions that are created through the visual along with, for example, stories. We get an understanding of the space and the use of the space. What is unique about this place are properties that are not everywhere. The survey as well shows that the old Sandvik boat factory on Bankløkka is a concrete place and events where “it actually happened”. The old Sandvik boat factory has not been designated as a cultural heritage. It should have to do with value adding, what is selected for cultural heritage and important history in Horten and what is chosen away. The old Sandvik boat factory has attached itself to memory and created a local identity. We must remember what is excluded, subordinate, disregarded and forgotten.

Bakgrund: En betydande andel patienter inom ambulanssjukvården är inte i behov av att transporteras till en akutmottagning. Dessa patienter kan istället hänvisas till en lägre vårdnivå som exempelvis primärvård eller erhålla vårdinsats på plats i sitt hem. Inom ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen finns behandlingsriktlinjer för patienter som kan hänvisas till lägre vårdnivå eller vårdinsats på plats. Ambulanssjuksköterskan bär ett stort ansvar när det gäller bedömning av dessa patienter. Det råder en otydlighet gällande kvaliteten av innehållet i behandlingsriktlinjerna avseende evidens och beprövad erfarenhet. Behovet är stort av att kvalitetsgranska dessa behandlingsriktlinjer för att bedöma om ambulanssjuksköterskan har stödjande riktlinjer vid bedömning, åtgärd och hänvisning av lågprioriterade patienter. Syfte: Att granska, utvärdera och jämföra kvalitén på ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Studien är en kvalitetsgranskning med kvantitativ och deskriptivt jämförande ansats av ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen med hjälp av bedömningsinstrumentet AGREE II. Resultat: Granskningen visar på varierande kvalitet och delvis stora skillnader mellan förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Behandlingsriktlinjerna brister i sin presentation gällande hur riktlinjerna har tagits fram och saknar koppling till vetenskaplig evidens. Vidare saknas det information om medverkan från ambulanssjuksköterskor och patienter har tagits i beaktning vid framställningen av riktlinjerna. Diskussion: Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå har ett stort behov av utveckling. Genom granskning med validerade instrument kan behandlingsriktlinjerna utvecklas och förbättras vilket i sin tur kan ge ett bättre omhändertagande av dessapatienter. Ofullständiga och otydliga behandlingsriktlinjer kan innebära svårigheter att tillgodose vård på lika villkor och påverka patientsäkerheten.

In this essay i examine how five persons from the city of Piteå who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more ​heterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.

Migration vars bakomliggande drivkrafter härrör till immateriella värden och livskvalitet snarare än ekonomi eller arbete har blivit allt mer uppmärksammat av forskare det senaste decenniet. Fenomenet kallas emellertid livsstilsmigration och förutspås bli allt vanligare till följd av den pågående coronapandemin, inte minst i termer av förändrade samhällsstrukturer, personliga (om)värderingar och digital utveckling. Att det finns starka kopplingar mellan denna form av migration och flytt till landsbygd innebär potentiella möjligheter avfolkade landsbygder. I syfte att attrahera invånare till landsbygdssamhällen har det blivit allt vanligare med inflyttarprojekt på gräsrotsnivå. Ett sådant projekt bedrivs just nu i Kaxås där en fallstudie genomfördes för att undersöka vad som gör platsen attraktiv samt på vilka sätt Projekt Kaxås skapat förutsättningar för inflyttning. Resultatet visar att det finns flera dimensioner i vad som gör Kaxås till en attraktiv plats. De praktiska förutsättningarna gjorde flytten möjlig men det var samtidigt de sociala dimensionerna och känslan för platsen som var avgörande för flyttbeslutet. Studien bidrar med kunskap om platsutveckling på gräsrotsnivå och djupare förståelse för platsens betydelse för den livsstilsmigration som sker inom Sverige och till norra, perifera landsbygdsområden. En slutsats från studien indikerar också att värdskap, som traditionellt förknippats med besöksnäring och turismforskning, också har en plats inom landsbygdsutveckling när det kommer till att attrahera invånare. / <p>2021-06-09</p>

No description available.

Detta masterarbete behandlar ämnet lek och lekplatser kopplat till barns utveckling, såväl mental som fysisk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den socio-spatiala ansatsen och barnperspektivet vilket gemensamt formar ett teoretiskt ramverk. I takt med att städer växer och blir tätare minskar utrymmet för barn i staden vilket gör att chansen till heltäckande lek minskar. Detta är problematisk då lek utgör en vital del av en människas utveckling. Arbetet undersöker förhållningssättet mellan den fysiska miljöns utformning och de förutsättningar det skapar för barns lek. Syftet med arbetet är att identifiera viktiga aspekter i den fysiska utformningen av miljöer vilka kan kopplas till den lekkvalitét som kan erbjudas barnet. Detta redovisas i form av en verktygslåda och två konkreta designförslag. Således undersöks det hur befintliga lekplatser, genom design, kan erbjuda ett bättre underlag för barns lek. De två valda fall där gestaltningsförslag genomförs är placerade i Karlskrona, en stad som står inför förtätning som saknar styrdokument för utformningen av barns miljöer. En av lekplatserna är placerad i centrum, Trossö, medan den andra finns på Saltö, ett villaområde strax utanför centrum. I arbetet identifieras fyra delar som kan kopplas till en lekplats kvalité vilket formar en verktygslåda. Verktygslådans delar består av; fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag. Dessa delar anses vara tätt sammankopplade och beroende av varandra. Vidare redogörs det för hur de fyra olika delarna kan anses ha en koppling till den kvalité en lekplats kan erbjuda ett barn. De olika delarna, fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag besitter alla unika egenskaper, varpå vissa av dessa egenskaper återfinns under flera delar av verktygslådan. Verktygslådan ser både till barnets mentala och fysiska utveckling som kan kopplas till lek. Utifrån dessa delar fungerar verktygslådan även som en mall vilket format och utgjort en grund för de gestaltningsförslag som presenteras.