Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning. Detta betonar även teoretiker så som Dewey, Key, Montessori och Vygotskij är viktigt för inlärning. Resultatet visar även att lärare använder sig av platsbaserat lärande men i olika utsträckning. En viktig faktor till att lärarna kan använda sig av denna undervisningsmetod hänger på att skolan avsätter pengar till läromedel som finns utanför skolan. Detta har varierat på de skolor vi besökt och bidragit till att arbetssättet har använts i olika utsträckning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur stor plats den skönlitterära läsningen får i enskilda F-3-lärares svenskundervisning på lågstadiet och vilka arbetssätt som tillämpas, det vill säga hur ofta det ges utrymme för läsning av skönlitteratur, samt vilka metoder som används i samband med den skönlitterära läsningen. Studienutgår från det sociokulturella perspektivet och ansatsen är kvantitativ. Resultatet i studien visar att den skönlitterära läsningen ges olika mycket tid och plats, samt att de metoder som används varierar. Slutsatsen i studien är att högläsning och enskild tystläsning i bänkbok är det som får ta mest plats, medan aktiviteter som kräver mer struktur och planering såsom läsning i mindre grupper och temaarbete används mer sällan.

This paper examines how femininity is negotiated in the play "Vem som hon" from an intersectional perspective based on five female characters. The narrative space is an unspoken suburb in Stockholm. The play deals with themes such as sisterhood, violence, poverty, racism and segregation. Through a narrative analysis of the script and the recording of the play, it examines how femininity is made in the place linked to race and class. The essay aims to answer how the characters negotiate femininity in the play and what boundaries they relate to and what role the place has in their creation of femininity. The essay wants to highlight the girls' voices and show a complex picture of the suburb as a place where people's identities are changing and multifaceted. The conclusion shows that the characters in different ways move across the boundaries of what is considered feminine and masculine and that they construct themselves through a sense of belonging to each other and the suburb as a place. Through ideals of chastity and religion, the characters try to gain respectability while their lives are characterized by violence and a rejection of normative feminine ideals.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker jag platsens betydelse och funktion i Stina Aronsons Feberboken. Genom en närläsning med ekokritisk ingång gör jag en tematisk undersökning av de platser där Hugo och Mimmi är fysiskt närvarande samtidigt; vistelsen i Paris och barndomshemmet. Min slutsats är att platsen fyller en funktion som bidrar med mening i Feberboken, den är inte bara en kuliss. Jag finner en skillnad i hur natur respektive kultur skildras. Naturen är en öppen plats som möjliggör och symboliserar förändring medan kulturen (staden och hemmet) beskrivs som instängda och kvävande. Samtliga platser i min undersökning kan ses som kronotoper där tiden fäster i rummet.

Syftet med studien är att identifiera behov av omlokalisering för tillverkande företag och föreslå en lämplig modell för den initiala bedömningen. Studien är en del av ASSURE-projektet på Högskolan i Gävle för att bidra med mer empiriskt material till forskningen inom området.  Företag behöver ständigt ha en pågående utveckling i verksamhetens produkter eller tjänster för att fortsätta vara attraktiva på marknaden. Oavsett situation behöver en bibehållen attraktionsförmåga finnas för att kunna konkurrera på kundmarknaden. Denna studie diskuterar omlokalisering inom tillverkningsindustrin, när företag behöver besluta och bedöma framtiden för produktionen och var den ska vara lokaliserad framöver. För en lyckad omlokalisering behöver företag besluta om komplexa situationer och bedöma framtida scenarier som kan uppstå. De behöver bedöma om vad som behöver omlokaliseras, ska produktionen ske internt eller externt, finns de rätta ekonomiska förutsättningarna och materialet, transportmöjligheter, kompetent personal, logistiska möjligheter och framför allt en framtida kundmarknad. För fyra år sedan upplevde omvärlden en drastisk förändring när covid-19-pandemin omkullkastade tidigare stabila försörjningskedjor. Efter det har geopolitiska oroligheter uppvisat att utmaningar kan komma i många olika skepnader.   Denna studie har använt en deduktiv metod med teori och uppsamling av empiriskt material som tillsammans gett ett resultat. Vilka bedömningar och behov har företagen genomfört innan de bestämde att en omlokalisering var aktuell. I vilken form har de genomfört planeringen och har de behövt förändra planerna längs med vägen?  Förväntan med denna studie är att kunna ge företag en viss handledning och förslag på en lämplig modell i den initiala bedömningen att använda vid en eventuell omlokalisering av produktionen tillbaka till Sverige. Resultatet i studien påvisar gemensamma nämnare oavsett bransch och antal verksamma år. Ett förslag på projektmodell för företag som överväger en omlokalisering delges i analysen. / The purpose of the study is to identify the need for relocation for manufacturing companies and propose a suitable model for the initial assessment. The study is part of the ASSURE project at the University of Gävle to contribute more empirical material to the research. Companies need to have continuous ongoing developments of the company's products and services in order to remain attractive to the market(place). Regardless of the circumstances, a stable customer appeal needs to be secured to be able to compete in the market. This study discusses relocation in the manufacturing industry when companies need to assess and decide on the time to come of production and where it should be located in the future. For a successful relocation, companies need to decide on complex situations and assess future scenarios that may arise. They need to assess what needs to be relocated, who should continue productions, internally or externally, where favorable conditions are, and where there is access to materials, transport options, competent staff, logistical opportunities and, above all, a future enlarged customer market base. Four years ago, our surrounding world experienced a drastic change when the COVID-19 pandemic upended previously stable supply chains. Since then, geopolitical unrest has shown that challenges can come in many different forms. This study has used a deductive method combining theory and empirical data to produce results. It examines the assessments of needs that companies undertook before deciding on relocation. What format was utilized in the planning and to what extent did they plans had to change along the way?  The expected outcome of this study is to be able to give companies guidance and suggestions for a suitable model for the initial assessment to be used in a potential relocation of production back to Sweden. The results of the study show common denominators regardless of industry and the number of active years. A proposal for an adapted project model to relocation for an initial assessment is shared in the analysis.

In this comparative study, I examine how the rural Sweden is portrayed in two Young Adult novels – Det är någonting som drar i mig (Persson 2021) and De tar allt ifrån mig (Jones 2023) – and five song lyrics by the musician Hooja. By focusing on place and identity, with an ecocritical and intersectional approach, and with special focus on sustainability, I examine how power-related hierarchies relate to geographic position and thus to the relationship between the urban and the rural Sweden. By using the ecocritical terms of nature-culture, and the power categories of class and geographic position, I found that the two novels take a critical, but somewhat nuanced, approach to the rural, whilst the song lyrics portray the rural as unproblematic and romanticized. I also found that place and identity are closely connected in the examined texts, and that social class apects have a great impact on the place-based identity. In addition, all the examined texts give an image of the rural as closely connected to nature, whilst in contrast seeing the urban as closer to the idea and image of culture.

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.